Från enkla bruksföremål till världskänd design. De svenska glasbruken har format både vardagslivet och svensk formhistoria i över 300 år. Här är berättelsen om glasrikets framväxt, de skickliga glasblåsarna och föremålen som gjort svenskt glas känt långt utanför landets gränser.
Knepet som gör dina glasvaser skinande rena
De
svenska glasbruken har anor långt tillbaka i tiden. Kosta grundades redan 1742 och på 1800-talet kom
många fler. Alla låg i
Småland där tillgången på skog och sand gjorde
området idealiskt för glasproduktion. Till en början var tillverkningen långt
ifrån den konstnärliga nivå vi förknippar med glasbruken idag. De tidigaste produkterna
var enkla och praktiska. Glaset skulle helt enkelt fylla vardagliga behov som
förvaring av mat och dryck eller bli fönster till torp och gårdar.
Auctionet
Konstnären och formgivaren Arthur Percy (1886–1976) har skapat en mängd bruksporslin
för Gefle
Porslinsfabrik. Den rubinröda skålen i glas med vågig kant i serien Reffla
togs fram på Gullaskruf glasbruk 1950–1960-tal. Såldes för 300 kr hos Auktionskammaren
Sydost.
Auctionet
Vas
ur serien Fisk-Graal, formgiven av glaskonstnären Edward Hald (1883–1980)
på Orrefors glasbruk. Så kallad graaldekor med dekor av fiskar, signerad
och daterad 1956. Höjd cirka 16,5 cm. Värderades till 4 000 kr och ropades
in för 3 400 kr hos Auktionshuset Kolonn.
Det var först under slutet
av 1800-talet och början av 1900-talet som glasbruken började satsa mer på
formgivning och estetik. Då anställdes konstnärer och formgivare, och
produktionen utvecklades från nyttoföremål till konstglas och designprodukter.
Från bruksglas till exklusiv design
Auctionet
Astrid
Gate Stiernblad (1956) har gått i farfar Simon Gates fotspår med graaltekniker
som specialitet. Samarbetar med olika glasblåsare och har egen ateljé. Vacker
vas i överfångsteknik signerad och märkt med 1988. Såld för 2 200 kr hos
Växjö Auktionskammare.
Auctionet
Gunnel
Sahlin (1954) började som textilkonstnär hos Katja of Sweden 1984, sedan kom
hon till Kosta Boda som glaskonstnär där hon bland annat skapade serien Frutteria (1989)
som bestod av många olika bär och frukter. Sju delar såldes för 800 kr hos Auktionshuset
Kolonn.
Auctionet
Glaskonstnären Göran Wärff
(1933–2022) började på Kosta glasbruk redan 1964. Den klassiska ljuslyktan Sunflower
som finns i olika höjder togs fram för Kosta Boda 1974. Gjordes
även i blått och bärnsten. Fyra stycken (10-29 cm) såldes för 3 200 kr hos
Höörs
Auktionshall.
Duktiga
glasblåsare förverkligade deras drömmar. Under 1900-talet blev de svenska glasbruken ett internationellt
begrepp. I det småländska Glasriket växte en tradition fram där hantverk och
konst möttes på högsta nivå. Namn som Orrefors och Kosta Boda satte Sverige
på världskartan med glas som förenade funktion, elegans och nyskapande design.
Kända glasbruk
Bergdala (1889–2012)
Boda (1864–2009)
Eda (1835–1953)
Glimma (1918–1969)
Gullaskrufs (1927–1983)
Hovmantorp (1859–1977)
Johansfors (1891–1991)
Kosta (1742–ff)
Lindshammar (1905–1998)
Orrefors (1898–2013)
Pukeberg (1871–ff)
Reijmyre (1810–ff)
Skrufs (1897–1980)
Strömbergshyttan (1876–1979)
Åfors (1879–2013)
Älghult (1933–2002)
Auctionet
Karl
Lindeberg (1877–1931) var läkare, samt gravör och formgivare vid Kosta
glasbruk. Överfångsglas i jugendstil var hans specialitet – som den här
signerade vasen med etsad och graverad dekor av narcisser, höjd 21,5 cm. Såld
för 10 000 kr hos Stockholms Auktionsverk.
Auctionet
Glaskonstnären
Ulrica Hydman-Vallien (1938–2018) var känd för färgglada glas med tulpaner, slingrande ormar, ansikten och vargar.
Priserna hålls nere tack vare stora upplagor. Tio delar med målad dekor, Kosta
Boda, signerade, sålda för 2 500 kr hos Stockholms Auktionsverk
Bakom
framgångarna stod skickliga formgivare som Simon Gate, Edward
Hald och Vicke Lindstrand. Deras arbeten från tunna vinglas till
djärva konstföremål blev snabbt eftertraktade. Tekniker som graalglas och arielglas
där glaset bearbetas i olika lager utvecklades och bidrog till glasets unika
uttryck. Efterarbete som slipning och etsning utvecklades till perfektion.
En viktig del av vårt kulturarv
Ordlista
Ariel
– teknik med gravyr och där luft blåses in
Drivet
glas – varm glasmassa formad med verktyg och träformar
Etsning
– glaset täcks av vax, dekor ristas och fräts fram av syror
Graal
– underfång i flera steg och med dekor
Gravyr
– motiv görs med roterande trissa, t ex initialer
Målning
– dekorationer med emaljfärg på glasen
Olivslipning
– ellipsformat mönster med hjälp av specialverktyg
Pressglas
– glasmassa gjuten i form
Puntel
– märke efter järnstången under föremålet
Slipning
– glaset dekoreras med hjälp av slipsten
Underfång
– teknik med färgad kärna som doppas i klarglas
Överfång
– ofärgad kärna täcks med färglager, slipas och etsas
I mitten av 1900-talet fanns det som flest glasbruk i
Sverige och det producerades massor av glas i olika färger och tekniker. Aktiva formgivare var Bertil Vallien, Erik
Höglund, Ulrika Hydman-Vallien, Kjell Engman, Anne Nilsson och många många fler.
Genom åren har otaliga glasmodeller blivit klassiker och intresset för äldre
glasföremål fortsätter att växa. Design, teknik, upplagor och signeringar avgör
priserna.
Auctionet
Glaskonstnären
Viktor (Vicke) Lindstrand (1904–1983) var även textilkonstnär, skulptör och
keramiker. På Orrefors utvecklade han Arielglas. Var knuten till Kosta glasbruk
1950–1973 och formgav 1962 vasen Vinter i underfång. Såld för hela 36 000
kr hos Stockholms Auktionsverk.