Svenska glasföremålen som erövrade världen – värda flera tusenlappar idag

  • author Cecilia Sandbring
    Cecilia Sandbring
TT, Auctionet
Från enkla bruksföremål till världskänd design. De svenska glasbruken har format både vardagslivet och svensk formhistoria i över 300 år. Här är berättelsen om glasrikets framväxt, de skickliga glasblåsarna och föremålen som gjort svenskt glas känt långt utanför landets gränser.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto

Knepet som gör dina glasvaser skinande rena

Brand logo
Knepet som gör dina glasvaser skinande rena

De svenska glasbruken har anor långt tillbaka i tiden. Kosta grundades redan 1742 och på 1800-talet kom många fler. Alla låg i Småland där tillgången på skog och sand gjorde området idealiskt för glasproduktion. Till en början var tillverkningen långt ifrån den konstnärliga nivå vi förknippar med glasbruken idag. De tidigaste produkterna var enkla och praktiska. Glaset skulle helt enkelt fylla vardagliga behov som förvaring av mat och dryck eller bli fönster till torp och gårdar.

Auctionet

Konstnären och formgivaren Arthur Percy (1886–1976) har skapat en mängd bruksporslin för Gefle Porslinsfabrik. Den rubinröda skålen i glas med vågig kant i serien Reffla togs fram på Gullaskruf glasbruk 1950–1960-tal. Såldes för 300 kr hos Auktionskammaren Sydost.

Auctionet

Vas ur serien Fisk-Graal, formgiven av glaskonstnären Edward Hald (1883–1980) på Orrefors glasbruk. Så kallad graaldekor med dekor av fiskar, signerad och daterad 1956. Höjd cirka 16,5 cm. Värderades till 4 000 kr och ropades in för 3 400 kr hos Auktionshuset Kolonn.

Det var först under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som glasbruken började satsa mer på formgivning och estetik. Då anställdes konstnärer och formgivare, och produktionen utvecklades från nyttoföremål till konstglas och designprodukter.

Från bruksglas till exklusiv design

Auctionet

Astrid Gate Stiernblad (1956) har gått i farfar Simon Gates fotspår med graaltekniker som specialitet. Samarbetar med olika glasblåsare och har egen ateljé. Vacker vas i överfångsteknik signerad och märkt med 1988. Såld för 2 200 kr hos Växjö Auktionskammare.

Auctionet

Gunnel Sahlin (1954) började som textilkonstnär hos Katja of Sweden 1984, sedan kom hon till Kosta Boda som glaskonstnär där hon bland annat skapade serien Frutteria (1989) som bestod av många olika bär och frukter. Sju delar såldes för 800 kr hos Auktionshuset Kolonn.

Auctionet

Glaskonstnären Göran Wärff (1933–2022) började på Kosta glasbruk redan 1964. Den klassiska ljuslyktan Sunflower som finns i olika höjder togs fram för Kosta Boda 1974. Gjordes även i blått och bärnsten. Fyra stycken (10-29 cm) såldes för 3 200 kr hos Höörs Auktionshall.

Duktiga glasblåsare förverkligade deras drömmar. Under 1900-talet blev de svenska glasbruken ett internationellt begrepp. I det småländska Glasriket växte en tradition fram där hantverk och konst möttes på högsta nivå. Namn som Orrefors och Kosta Boda satte Sverige på världskartan med glas som förenade funktion, elegans och nyskapande design.

Kända glasbruk

Bergdala (1889–2012)

Boda (1864–2009)

Eda (1835–1953)

Glimma (1918–1969)

Gullaskrufs (1927–1983)

Hovmantorp (1859–1977)

Johansfors (1891–1991)

Kosta (1742–ff)

Lindshammar (1905–1998)

Orrefors (1898–2013)

Pukeberg (1871–ff)

Reijmyre (1810–ff)

Skrufs (1897–1980)

Strömbergshyttan (1876–1979)

Åfors (1879–2013)

Älghult (1933–2002)

Auctionet

Karl Lindeberg (1877–1931) var läkare, samt gravör och formgivare vid Kosta glasbruk. Överfångsglas i jugendstil var hans specialitet – som den här signerade vasen med etsad och graverad dekor av narcisser, höjd 21,5 cm. Såld för 10 000 kr hos Stockholms Auktionsverk.

Auctionet

Glaskonstnären Ulrica Hydman-Vallien (1938–2018) var känd för färgglada glas med tulpaner, slingrande ormar, ansikten och vargar. Priserna hålls nere tack vare stora upplagor. Tio delar med målad dekor, Kosta Boda, signerade, sålda för 2 500 kr hos Stockholms Auktionsverk

Bakom framgångarna stod skickliga formgivare som Simon Gate, Edward Hald och Vicke Lindstrand. Deras arbeten från tunna vinglas till djärva konstföremål blev snabbt eftertraktade. Tekniker som graalglas och arielglas där glaset bearbetas i olika lager utvecklades och bidrog till glasets unika uttryck. Efterarbete som slipning och etsning utvecklades till perfektion.

En viktig del av vårt kulturarv

Ordlista

Ariel – teknik med gravyr och där luft blåses in

Drivet glas – varm glasmassa formad med verktyg och träformar

Etsning – glaset täcks av vax, dekor ristas och fräts fram av syror

Graal – underfång i flera steg och med dekor

Gravyr – motiv görs med roterande trissa, t ex initialer

Målning – dekorationer med emaljfärg på glasen

Olivslipning – ellipsformat mönster med hjälp av specialverktyg

Pressglas – glasmassa gjuten i form

Puntel – märke efter järnstången under föremålet

Slipning – glaset dekoreras med hjälp av slipsten

Underfång – teknik med färgad kärna som doppas i klarglas

Överfång – ofärgad kärna täcks med färglager, slipas och etsas

I mitten av 1900-talet fanns det som flest glasbruk i Sverige och det producerades massor av glas i olika färger och tekniker. Aktiva formgivare var Bertil Vallien, Erik Höglund, Ulrika Hydman-Vallien, Kjell Engman, Anne Nilsson och många många fler. Genom åren har otaliga glasmodeller blivit klassiker och intresset för äldre glasföremål fortsätter att växa. Design, teknik, upplagor och signeringar avgör priserna.

Auctionet

Glaskonstnären Viktor (Vicke) Lindstrand (1904–1983) var även textilkonstnär, skulptör och keramiker. På Orrefors utvecklade han Arielglas. Var knuten till Kosta glasbruk 1950–1973 och formgav 1962 vasen Vinter i underfång. Såld för hela 36 000 kr hos Stockholms Auktionsverk.