Så mycket är favoriterna från 1900-talet värda idag – 15 utvalda klassiska föremål
Sällan har väl formspråket rört sig lika fritt och snabbt som under 1900-talet. Det gäller både för vardagsvaror och exklusivt konsthantverk. Här har vi valt ut ett antal föremål som får mångas hjärtan att klappa lite extra och som fått något av en klassikerstämpel.
Många av oss minns säkerligen den färgglada lampan Bumling från 70-talet, Malmstens klassiska pinnstol Lilla Åland från 1942 och Ingeborg Lundins vas Äpplet från 1957. Och även om just Äpplet såldes för över 30 000 kronor på auktion för ett par år sedan finns det många andra klassiker som det går att få tag i för en betydligt mindre summa.
Så mycket är formfavoriterna från 1900-talet värda idag:
Bastanta lampan Bumling
Alla som tyckte om att dricka te under 1970-talet har sannolikt gjort det i skenet av en Bumling, den bastanta taklampan från 1968 som Anders Pehrson ritade för sitt företag Ateljé Lyktan. Den hängde över många köksbord och väcker i dag glada tillrop hos en ny generation. Bumlingen fanns i flera olika färger och hade ett plastgaller undertill. Eftersom lamporna hängde lågt på den här tiden hände det att plasten i gallret smälte av värmen från de obligatoriska stearinljusen, något som vi ser spår av på lamporna i dag. Hos Göteborgs Auktionsverk värderades en grön variant, diameter 40 cm, till 1 500 kr.
Systrarna Jobs blomstervärld
De begåvade keramik- och textilkonstnärerna Lisbet och Gocken Jobs har skapat många svenska mönsterklassiker. Som keramiker gjorde de sig ett namn, eller två, redan på 1930-talet. Deras genombrott som textilformgivare kom med NK-utställningen När skönheten kom till byn, år 1945. Handtrycket Duvor av Lisbet Jobs anser Nyköpings Auktionsverk vara värt ca 500 kr.
Silverarmbandet från Wiwen Nilsson
Stavarmbandet av Wiwen Nilsson var en av de vanligaste studentpresenterna till unga kvinnor i Skåne. Många minns hans butik i Lund och honom själv, prydligt klädd i linnekostym när vädret tillät. Wiwen Nilssons stavarmband och halsband, monogrambroscher, bestick och kaffeserviser är tidlösa. Nu går stavarmbanden vidare i släkten, i form av dop- och födelsedagspresenter. På Växjö Auktionskammare har man satt ett värde på runt 5 000 kr för det här.
Servisen Blå eld från Rörstrand
Den här servisen går inte att sälja, sa försäljarna på Rörstrand och tog sig för pannan. Vita koppar som kombineras med blå fat, och så kanna i rött, det blir rörigt. Och i stället för att sälja 56 delar på ett bräde så kan kunden nöja sig med endast två dussin mattallrikar – hur ska det gå? Hertha Bengtson rörde upp en hel del känslor när hennes servis Blå eld lanserades runt 1950. Men marknaden var redo för nyheterna och servisen blev en storsäljare. Än i dag är det många i den unga generationen som önskar sig delar till jul och födelsedag. 20 delar anser man på Nyköpings Auktionsverk vara värda runt 2 000 kr.
Carl Malmstenstolen Lilla Åland
En klassiker bland stolar är utan tvekan pinnstolen. Den är billig och enkel att tillverka jämfört med andra stolar. Carl Malmstens version Lilla Åland från 1942 är en storsäljare. Lätt i stilen och med vänlig framtoning återfinns den i allt från bondkök till de mest ultramoderna inredningar. Skönt sitter man också på den mjukt skålade sitsen. Hos Bukowskis värderade man fyra stolar i björk till 3 000 kr.
Serien Argentina från Gustavsberg
Den långa tillverkningsperioden från 1930 fram till ca 1970 tyder på att Gustavsbergs serie Argenta var omåttligt populär. Praktpjäser tillverkades i mindre antal. Det gjordes fler lagom stora föremål, perfekta för bemärkelsedagar och jubileer. Wilhelm Kåge formgav serien som till slut fick en egen avdelning på Gustavsberg för att hantera efterfrågan. Ett otal dekorer målades för hand i silver på de grönglaserade keramikpjäserna för att sedan pryda sin plats i 1940-talets finrum. Den här 17 cm höga vasen har Göteborgs Auktionsverk värderat till 2 000 kr.
Ingeborg Lundins Äpplet
Den stora runda vasen är ett av de mest kända föremålen från svensk glasindustri. Ingeborg Lundins Äpplet fick mycket uppmärksamhet när det visades på Triennalen i Milano 1957 och på utställningar runt om i världen. Lundin var den första kvinnliga formgivaren att anställas på Orrefors. Då höjdes några röster som tyckte att kvinnor inte skulle hålla på med glas. Men Lundin blev snabbt en accepterad formgivare på bruket och idag ser vi på hennes glas som ett viktigt kapitel i Orrefors historia. Slutpriset på Bukowskis blev hela 35 525 kr för ett antal år sedan. Höjd 36,5 cm.
Palmgrens väska i rotting
Palmgrens väska i skinn och rotting kom 1950 och tillverkas fortfarande. Den har haft sina upp- och nergångar under åren, men är fortfarande en åtråvärd accessoar. Äldre väskor i fint skick kan man med lite tur köpa på andrahandsmarknaden. I dag värderas ett fint exemplar till runt 1 500 av auktionshusen, så hittar du en för femhundra har du gjort ett riktigt fynd.
Tyg från Viola Gråsten
Tyget Oomph hade inte bara ett konstigt namn utan var dessutom tryckt i för starka färger. Så kunde den äldre generationen uttrycka sig om Viola Gråstens tyg från 1952 som hon ritade för NK:s Textilkammare. Viola Gråsten vände upp och ner på etablerade föreställningar om vilka färger som passar ihop och hur tyg ska se ut. Den yngre generationen jublade. Linnetyget i grått och gult med måtten 150x295 cm värderades till 1 850 kr av Gomér & Andersson.
Rostfria besticket Thebe från 40-talet
Dra ut en kökslåda i ett gammalt sommarhus och vad hittar du där om inte en uppsättning av det rostfria besticket Thebe. Gense lanserade serien 1944 och den innehåller runt 125 olika delar, allt från grapefruktskedar till smågafflar för sardiner och sill. Folke Arströms eleganta och klassicerande formgivning uppväger det enkla materialet. Hos Höörs Auktionshall anser man 37 delar vara värda runt 500 kr.
53 cm höga dalahästen
En dalahäst i megaformat markerade ingången till svenska paviljongen på världsutställningen i New York 1939. Den nästan tre meter höga trähästen väckte stor uppmärksamhet och många dalahästar i litet format såldes i butiken inne i paviljongen. Det var under första hälften av 1800-talet som skickliga kurbitsmålare i trakterna runt Mora utformade den dekor som sedan har blivit så typisk för dalahästarna. Hos Gomer & Andersson har man satt ett värde på den här 53 cm höga pållen på 1 500 kr.
Vänskapsknuten av Josef Frank
Josef Frank formgav ett antal ljusstakar, bland annat Vänskapsknuten år 1938 då han även ritade Hortuskrukan som ursprungligen tillverkades i mässing. En tidlös, vacker ljusstake och en symbol för vänskap och fred som fortfarande tillverkas av Svenskt Tenn. Nypriset är 2 500 kr. Den här värderas dock till 1 500 kr av Auktionshuset Kolonn.
Simon Gates vas
Det har tillverkats mycket pressglas i Sverige. Ett enklare glas som inte skulle kosta så mycket och därför skulle kunna köpas av många hushåll. Desto större krav blir det då på formgivningen. Mycket bättre exempel på ”Vackrare vardagsvara” än Simon Gates vas från 1930-talet för Orrefors finns knappt. På Göteborgs Auktionsverk har man värderat den här till 1 500 kr. Vasen är 17 cm hög.
Tennlejonet av Anna Petrus
Säg ”lejonet från Svenskt Tenn” och se hur unga som gamla får något längtansfullt i blicken och gestikulerar vägande med händerna för att visa på ett föremål med härlig tyngd. Anna Petrus tennlejon från 1926 har stora labbar och grinar uppkäftigt mot betraktaren, det unga kaxiga förstärks av lejonets symboliska makt. Och så speglar det en bit av världen utanför. Värderingen hos till exempel Stockholms Auktionsverk ligger på 18 000 kr. Höjden på den här besten är 16 cm.
Stolen Pernilla av Bruno Mathsson
Bruno Mathsson var mycket upptagen av ”sittandets mekanik” och har gett form åt en rad sköna stolar. Hans genombrott kom 1936 med en utställning på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Till hans klassiker räknas de olika versionerna av stolen Pernilla som han ritade på 1940-talet. Hos Göteborgs Auktionsverk har man värderat det här exemplaret av Pernilla 2 med fotpall till 6 000 kr.