Åsa och familjen testade att äta för endast tusen kronor i veckan – så gick det: ”Ett uppvaknande”

Värmande potatis- och purjolökssoppa med linser

Åsa Axelsson, 57 år, valde att lämna sitt yrke som gymnasielärare för sju år sedan. Sedan dess har hon sysselsatt sig som författare, föreläsare, grönsaksodlare och rumsuthyrare.

I samband med att Åsa lämnade sitt jobb skrev hon boken Jag lämnar ekorrhjulet: ett liv utan lönearbete. Där och då fick hon även upp intresset för hushållsekonomi och allt vad det innebär.

– Jag drabbades av insikten att jag konsumerade för mycket. Och sedan blev jag utbränd på kuppen. Det är det som min första bok handlar om, att jag började ifrågasätta hela min livsstil, förklarar Åsa.

I och med den stora omställningen blev Åsa lite av en minimalist inom flera områden.

Så föddes idén till matexperimentet

Inflationen och det osäkra världsläget har gjort maten dyrare för de flesta familjer. Även i Åsas familj har matkostnaderna varit relativt höga.

– Jag ville gräva ner mig i aspekten med mat. För mat är ju en jättestor kostnad i de flesta familjer. Kanske boendet är den allra största och så kommer maten på nummer två, säger Åsa.

Åsa fick en idé om att göra ett experiment där hon och hennes familj endast skulle äta för 1 000 kronor i veckan.

– Jag gillar utmaningar som ska vara svåra och det hade inte känts utmanande att säga ”Jag ska se hur jag kan minska lite grann på matkostnaderna”. Jag ville ha en speciell summa och så försöka klara det och då var 1 000 en snyggare summa än till exempel 1 300, förklarar Åsa.

Experimentet blev en ordentlig utmaning då hushållet bestod av två vuxna och två döttrar i övre tonåren och det hela skulle testas på under sommarledigheten när alla måltider intas hemma.

– Frukost, lunch, mellanmål, middag, kvällsfika, lördagsgodis, kakor, liksom hela rubbet. Det blir endast 250 kronor per person för en hel vecka, säger Åsa.

I och med experimentet började Åsa även skriva på sin senaste bok Matexperimentet: kan en familj äta för tusen kronor i veckan. I den delar hon med sig av hur experimentet gick och hur hon och familjen fick tänka kring den låga matbudgeten.

Enligt Konsumentverket bör mat för en vuxen kosta ungefär 2 730 kronor i månaden, alltså cirka 680 kronor i veckan.

– Vi skulle alltså leva på ungefär en tredjedel av det, det kändes ju helt omöjligt. Just därför blev det så spännande, säger Åsa.

Ett kriterium för experimentet var att Åsa inte fick använda sig av egenodlade grönsaker. Hon ville nämligen göra experimentet så igenkännbart för alla, då de flesta i Sverige inte odlar sina egna grönsaker.

Så klarade de veckan med tusenlappen

Åsa och hennes familj genomförde experimentet under en vecka och inför det så började de efterforska hur man bäst ska äta för endast 1 000 kronor fördelat på fyra personer.

– Det vi landade i är att vi ska följa EAT-Lancet-rapporten, säger Åsa.

EAT-Lancet-rapporten föreslår en global kostplan för jordens befolkning på 10 miljarder år 2050. Kostplanen är framtagen för att både människor och planeten ska må bra.

– Då har forskarna med Johan Rockström i spetsen räknat ut den ultimata kosten. De kallar den för den planetära hälsokosten. Den ska vara nyttig för människokroppen och räcka till jordens befolkning och vara skonsam för allt levande, säger Åsa.

Under veckan blev det mycket baljväxter. Den planetära hälsokosten rekommenderar nämligen att köttintaget bör minskas och att baljväxter är bra alternativ, både näringsmässigt och för miljön.

– Vi var inte vana att äta baljväxter, nötter och frön flera gånger om dagen. Men det var inte bara veganskt som vi åt, vi hade yoghurt och filmjölk som jag hade hittat på extrapris och ägg. Vi hade även sill och musslor testade vi, säger Åsa.

Kött och kyckling förekom inte på menyn under veckan förutom bacon.

– Vi fick muta maken med att han skulle få bacon till ärtsoppan, skrattar Åsa.

Åsas bok om experimentet handlar även om hur man får ihop en familj att vilja testa på att äta mer ekonomiskt.

– Det hade ju inte varit kul om någon hade varit ledsen och legat på golvet och gråtit. Så mycket handlade om att försöka medla så att alla skulle få någonting som de gillade, säger Åsa.

Enligt Åsa var flera av recepten tio av tio poäng, exempelvis BLT-mackan som de åt en av dagarna. Men det var såklart en del recept som var mindre populära hos familjen.

– Då har vi i alla fall lärt oss något, vi har fått mycket inspiration till hur vi kan äta nu. Vi har ju fortsatt äta en del av de här recepten efter experimentet och vidareutvecklat det en del, säger Åsa.

Så gick det med näringen

I boken är det en återkommande karaktär som ifrågasätter Åsas experiment och påpekar att det även handlar om näringsintag och inte bara att hålla det billigt.

– Min bekanta, Anett, säger att jag måste göra en professionell näringsanalys med en dietist för att bevisa att vi verkligen fick i oss all näring i boken. Och då visade det sig att vi fick lite lågt på några näringsämnen, säger Åsa.

Näringsanalysen visade nämligen att familjen fick lite lågt av kalcium och riboflavin.

– Enligt dietisten hade vi behövt komplettera med lite mer mjölk eller om man inte dricker komjölk så berikad vegetabilisk mjölkdryck, säger Åsa.

Det här lärde de sig av utmaningen

Experimentet blev lyckat, men det skulle eventuellt behövas skjutas till någon hundralapp eller två.

– Slutsatsen blir alltså att 1 000 kronor för en vecka räckte till för att mätta oss, men med näringsanalysen hade vi behövt plussa på kanske 100-200 kronor till. Så vi hade slutat någonstans mellan 1 100 och 1 200 kronor, säger Åsa.

Det har gått ett tag sedan experimentet genomfördes men det har lett till vissa permanenta ändringar i matkostnaderna och vanorna för familjen.

– Nu känns det helt otänkbart att gå och handla och bara helt oreflekterat plocka ner vad som helst i shoppingvagnen. Det blev som ett uppvaknande, men däremot sitter vi inte och räknar på kronor och ören längre.

Källa: EAT-Lancet-Report, Konsumentverket