Därför ska du titta på en kram och krama dig själv
Närhet och beröring är livsviktigt för oss. Men i pandemitider får vi tyvärr inte kramas lika ofta. En undersökning av Sifo som gjorts på uppdrag av Apotek Hjärtat visar att 7 av 10 svenskar saknar att kramas.
Framförallt är det kvinnor, och då särskilt äldre, som saknar det mycket. 49 procent av kvinnorna saknar kramarna, medan bara 24 procent av männen gör det.
Bland äldre män mellan 65 och 79 år saknar 35 procent kramarna. Det kan jämföras med att bara femte man mellan 30 och 49 svarar att de saknar dem. Men bland kvinnor i det äldre åldersspannet saknar över hälften av dem, 55 procent, omfamningar.
Därför mår vi bra av kramar
- När vi kramas frigörs må bra-hormonet oxytocin – det är bland annat humörhöjande och gör oss avslappnade.
- Kortisolnivåerna sänks och det gör oss mindre stressade, även pulsen och blodtrycket blir lägre och vårt immunförsvar stärks.
- När vi kramar personer som vi är trygga med skickas känslor av välbehag till hjärnan. Kramen kan också få oss att känna trygghet, bekräftelse och kärlek.
Titta på en kram
Som svar på kramhungrigas saknad har Apotek Hjärtat tagit fram en nära-kram-upplevelse, lagom till kramens dag den 21 januari. Studier visar nämligen att man genom att titta på en kram kan få liknande effekter som av en riktig.
– Fysisk närhet är ett av våra mest basala behov och att kramas bidrar till såväl välbefinnande som välbehag. Med filmen vill vi så gott det går återskapa kramens positiva effekter och bjuda in till en omfamnande upplevelse som kan hjälpa människor att hålla ut i tider av social distansering, säger Annika Svedberg, chefsapotekare på Apotek Hjärtat i ett pressmeddelande.
Se också: 6 sätt att ta hand om dig själv i pandemin
Krama dig själv
Forskning visar att vi även kan få flera av de positiva effekterna av en kram när vi kramar oss själva. All fysisk beröring frigör oxytocin som får oss att må bra och minskar kortisolnivåerna. Samma effekt får vi om vi stryker handen över vår egen arm eller kind.
– Nervtrådarna som sitter i huden och aktiveras vid en kram, aktiveras såklart när du kramar dig själv också. Men hjärnan bryr sig inte lika mycket om de signalerar som du genererat av dig själv, så de kommer aldrig få lika stor betydelse för dig som en kram från en annan person, säger neurofysiologen Helena Backlund Wasling i en intervju med Sveriges radio.
Men hon tycker att det är en bra kompensation i tider där vi inte får krama andra så mycket som vi önskar.
Egenkramar ökar självmedkänsla
Det viktiga när vi berör oss själva är att vi gör det med omtanke, enligt psykologiprofessorn Kristin Neff, som forskar om självmedkänsla. När vi är snälla mot oss själva sätts vårt omvårdnadssystem igång – och det frigör oxytocin. Kristin Neffs forskning föreslår därmed att självmedkänsla i sig är ett kraftfullt sätt att frigöra må bra-hormonet.
De ökade nivåerna av oxytocin får oss att känna känslor som tillit, lugn och trygghet och dessutom underlättar det vår förmåga att känna värme och medkänsla till oss själva, enligt forskning.
Med andra ord föder den enkla handlingen av en kärleksfull egenkram ännu mer självmedkänsla. Och när vi har den medkänslan gentemot oss själva är vi mindre benägna att känna oss deprimerade och ångestfyllda, och känner oss istället oftare glada och optimistiska.
Krama dig själv när du har ont
Genom att krama oss själva kan vi också lindra smärta. En forskningsstudie utsatte testpersoner för smärta som påminde om nålstick – en grupp fick korsa armarna över sig själva i en kram och de upplevde mindre smärta än den andra gruppen som fick stå ut utan en egenkram.
Författarna av studien gav som möjlig förklaring att hjärnan blev förvirrad när personen samtidigt omfamnade sig själv. Hjärnan får helt enkelt fler signaler att bearbeta och det påverkar hur den uppfattar smärtnivån. Men en annan förklaring kan vara oxytocinet som frigörs genom beröringen– enligt forskning kan nämligen hormonet i sig lindra smärta.
Det är helt enkelt dags att släppa känslan av att det känns fånigt – och helt omfamna egenkramen.
Källor: Apotek Hjärtat (reklamlänk), Healthline, Dr. Kristin Neff – Self-compassion.