Fredagen den trettonde – 7 olycksbådande tecken som ska undvikas

Till vänster, svart katt, till höger, en kvinna har ringat in fredagen den trettonde.

Foto: TT/Shutterstock

Fredagen den trettonde är starkt förknippad med otur. Vi listar sju saker som vi inte vill ska ske detta datum.

Människan är ett ordningssökande djur. Vi bygger system för att få vår världsbild att gå ihop. Detta gör vi mer eller mindre med logiskt tänkande.

Men många gånger är vi mer styrda av våra känslor.

Vår rädsla för fredagen den trettonde är ett bevis på det.

Dagen på året som är mest förknippad med otur och olyckor.

Fredagen den trettonde infaller en till tre gånger per år. Och vi är en hel del som känner något oroväckande i kroppen när vi ser kombinationen ”fredag” och ”13” i kalendern.

Se också: 5 tillfällen där skrock hjälper dig

1:06

Efter reklamen: 5 tillfällen där skrock hjälper dig

(1:06)

Slå på ljud

Vidskeplig? Du är inte ensam

Försäkringsbolaget IF gjorde en undersökning där över 3 500 personer fick svara på hur skrockfulla de upplevde sig själva. Resultatet visar att en femtedel av de tillfrågade männen och en tredjedel av kvinnorna ser sig själva som skrockfulla.

Även vissa branscher är inne på samma spår. Särskilt vanligt är det att hotell skippar våning tretton. Många flygbolag hoppar över rad 13.

Men vilka olycksbådande tecken vill vi själva inte vara med om? Särskilt inte på fredagen den trettonde? Och vad ska vi göra om de väl inträffar?

1. Svart katt går över vägen

Den svarta katten har länge ansetts sprida otur. I våra folksagor framställs katten ofta som opålitlig, särskilt i förhållande till den lojala hunden. Orsaken är att katten har förknippats med med djävulen och hans trollkunniga följe.

Katthemmen: Svarta katter väljs bort – detta är förklaringen

En katt som går över gatan, från vänster till höger, är särskilt oturligt.

Ser du en svart katt ska det spottas tre gånger. Många lägger dessutom till ”tvi, tvi, tvi”.

Att du ska avvärja kattens negativa kraft med att spotta just tre gånger, är ingen slump. Talet är heligt i många kulturer.

Det ska dock tilläggas att det självklart inte finns någon vetenskapligt belagd koppling mellan otur och svarta katter.

2. Skräcken med stegar

Att gå under en stege är en dålig idé. Man kan få saker i huvudet. Särskilt om någon jobbar längst upp.

Det är den rationella förklaringen till varför man ska undvika en stege.

Psykologen: Därför behöver vi fredag den 13:e

Förr i tiden gjordes andra kopplingar. På medeltiden var offentliga hängningar vanliga och bödeln klättrade upp på en stege innan han gjorde sitt jobb. Stegen var också laddad inom folktron eftersom den bildade en triangel mot väggen. Det tolkades som en slags portal som ledde en till en annan värld.

3. Det spillda saltet

Detta är en klassisk vidskepelse vars ursprung sannolikt kan ledas till Tyskland. Salt får inte spillas vid matbordet. Enda sättet att rädda situationen är att kasta salt med din högra hand över din vänstra axel.

Att kasta bakåt kan tolkas som att man motar tillbaka det som har hänt.

4. Nycklar på bordet

Detta är framför allt en svensk vidskepelse. Det konstaterar Fredrik Skott, docent i nordisk folkloristik, som har tittat närmre på företeelsen.

Skrocket grundar sig i nycklarnas starka symbolvärde. Särskilt nycklarna i vardagslivet. Dessa har historiskt förvaltats av hustrun i familjen. Hennes ansvar var stort. Hon förfogade över familjens samlade besparingar.

Då ska man inte lägga ifrån sig nycklarna. Gör man det uppstår ”träta och bannor”. Det skrev i alla fall prosten Johan. T. Törner på 1700-talet. ”På bordet må man ej lägga någon nyckel. Då blir osämja mellan husbondefolket.”

Varför det? Fredrik Skott gör en rimlig slutsats som är lätt att köpa. Nycklar på bordet är nycklar som inte är under uppsikt. De kan ju stjälas. Istället ska husets nycklar sitta i hustruns gördel. Då är risken minst för att bli av med alla värdesaker.

5. Att gå på A-brunnar

Docenten Fredrik Skott hjälper oss också med förståelsen av A-brunnarna. Han har samlat in människors berättelser om deras förhållanden till brunnar.

A-brunnar anses vara negativa och K-brunnar betraktas ofta som positiva.

Till Göteborgsposten berättar Fredrik Skott att vidskeplighet har sitt ursprung i viljan att förklara och förstå omvärlden.

– Det som är spännande med historierna om brunnslock är att det handlar om att hantera och kontrollera sånt som är okontrollerbart. Inte minst tydliggör det rädslor bland barn och ungdomar, till exempel att mista kärlek eller vänskap.

6. Att knacka i trä

Att ta i trä och säga ”peppar, peppar, ta i trä” är ett vanligt sätt att mota bort det onda.

Det fungerar på två sätt.

Har man råkat säga att något otrevligt kan hända, då ska man säg ”peppar, peppar, ta i trä" som ett slags skydd.

Men man kan också säga det efter att man har uttryckt en förhoppning.

Till exempel: Det är alltid fint väder på semestern.

Då har man ju utmanat ödet.

Men var kommer uttrycket ifrån? Något glasklart svar är svårt att finna. Men uttrycket "ta i trä" och den efterföljande knackningen finns i många kulturer.

En vanlig förklaring placerar fenomenet till kelterna som trodde att andar och gudar bodde i träd. Att knacka på trädstammar kan ha väckt andarna och påkallat deras skydd.

Kristna har å andra sidan kopplat ritualen till korsets trä från Kristi korsfästelse.

Den brittiska folkloristen Steve Roud skriver att praxisen har kommit ifrån ett barnspel från 1800-talet. När man rörde trä var man säker. Hemma i boet.

Men pepparn då? Jo den är en stark krydda om varit flitigt förekommande i folkmedicinen. Den anses helt enkelt ha positiva, utdrivande egenskaper.

7. Krossad spegel ger sju års olycka

Folkloristen Tora Wall intervjuades av Sveriges radio om denna vidskepelse. Hon berättade att den sannolikt är resultatet av ett flertal sammansmälta idéer.

Förr i tiden ansågs spegeln vara förknippad med övernaturliga saker. Det var möjligt att se in i en annan värld. Och slog man sönder spegeln så släppte man lös en annan dimension.

Förr i tiden var speglar också något väldigt dyrbart. Att tala om en sprucken spegel som något olycksbådande blev ett sätt att göra familjemedlemmarna mer rädda om den. Siffran sju har sannolikt valts för att det är en magisk siffra.

– Tre och sju är exempel på magiska tal. Ganska naturligt att man valde ett av dessa, sa Tora Wall till Sveriges radio.

Källor: Sr.se, historiskamedia.se, alltomresor.se, aftonbladet.se, history.com, svd.se.

Fredagen den trettonde

Fredagen den trettonde är förknippad med otur. Idén har sannolikt ett kristet ursprung. Möjligen går synen tillbaka på att Jesus korsfästes en fredag och att det var totalt 13 personer närvarande vid sista måltiden.

Datumet betraktades som en olycksalig dag i Sverige redan under det förindustriella samhället. Till exempel ville man inte ut på en vägarna under en fredag.

Enligt den pensionerade folklivsforskaren Bengt af Klintberg uppstod idén om fredagen den trettonde under 1800-talet.

–Många tror att fredag den 13:e är en myt som funnits sedan länge tillbaka, men så är inte fallet. Siffran 13 är ett olyckstal och fredag är en olycksdag, på 1800-talet kombinerades dessa två, berättar han.

Fobi för fredagen den trettonde specifikt kallas paraskavedekatriafobi.

Statistiken visar dock att det inte är ett mer ödesdigert datum än andra dagar på året. Tvärtom kan den vara lite tryggare. Lördagen den 14 är faktiskt värre. Det visade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som år 2015 tog fram statistik över antalet utryckningar som räddningstjänsten fick göra.

Källa: nordiskamuseet.se, svt.se.