Forskaren: Så påverkas vi av det gråa vintervädret

Kvinna tittar ut genom fönstret på regnet som faller utanför.
Foto: Shutterstock/TT
Det har varit en ovanligt grå höst och vinter i Sverige, med betydligt färre soltimmar än normalt. I norra Sverige fick vissa orter knappt någon sol överhuvudtaget under december 2019. Bristen på ljus påverkar både vår sömn och vårt humör – och i framtiden kan fler gråa vintrar vara att vänta.
– Prognosen är att vi får ett ändrat klimat men riktigt exakt hur vi kommer påverkas av det är inte lätt att veta, säger Arne Lowden, sömn- och stressforskare vid Stockholms universitet.

Har du också en känsla av att vädret har vanligt ovanligt grått och kompakt den här vintern? Känslan är berättigad, för hösten 2019 och den pågående vintern har varit extremt solfattiga. Det började redan i oktober, då molnen vägrade släppa igenom solljuset. Än värre blev det i november:

"Solen lyste med sin frånvaro under en stor del av november 2019, himlen dominerades av moln, det var disigt och dimmigt på många håll och antalet soltimmar var betydligt under det normala", skriver SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, på sin hemsida.

För att inte tala om december – på vissa håll i landet var det knappt en enda soltimme på hela månaden enligt SMHI. Julmånaden blev inte heller särskilt vit, utan mest mild, blöt och blåsig.

Trött och vissen av det gråa vädret

Har du känt dig extra trött och moloken den här hösten och vintern, är det extremt gråa vädret troligtvis en bidragande orsak. Vädret, och framför allt antalet soltimmar, påverkar nämligen vårt mående. Ljuset är det som reglerar vår dygnsrytm och gör att vi fungerar i 24-timmarscykler.

Något som enligt Arne Lowden, sömn- och stressforskare vid Stockholms universitet, är centralt.

Sömn- och stressforskare Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Cecilia Bruzelius/Stockholms universitet

– Mycket i kroppen regleras i 24-timmarsrytm och får vi inte ljus kan rytmen ruckas. Studier i norra Sverige visar att man till exempel lägger sig senare på vinterhalvåret, säger han.

Symptom D-vitaminbrist och tips på tillskott

Enligt Arne Lowden har ljuset flera funktioner när det når hjärnan. Förutom dygnsrytmen, påverkar ljuset också hormonutsöndringen, det humörreglerande centrat och aktiveringscentrat. De här funktionerna bidrar alla till att vi helt enkelt blir pigga på dagen och trötta på natten.

– Under vinterhalvåret får vi mindre ljus och blir därför generellt tröttare. Ändå sover vi sämre under den här tiden, eftersom sömnen blir mer lättstörd.

Dagsljus är en färskvara

Sover vi dåligt påverkar det i sin tur humöret och orken. Begreppet vinterdepression är i dag vedertaget och något som drabbar oss som bor i Norden extra hårt, just på grund av det sparsamma ljuset.

– Vi människor verkar ha ett biologiskt behov av dagsljus. Det naturliga ljuset skiljer sig också från elektriskt ljus, det är starkare och innehåller blå våglängder som påverkar ögats receptorer. Men framför allt får dagsljuset oss att bli aktiva, säger Arne Lowden.

Han berättar att solen under höst- och vinterhalvåret förser oss med så lite som 19 procent av den årliga energiinstrålningen. Det betyder att 81 procent är koncentrerat till halvåret då vi har vår och sommar.

Gör då en solig sommar att vi mår bättre också under höst och vinter? Går det att "tanka" solljus i kroppen? Nja, är svaret enligt Arne Lowden.

Kvinna dricker kaffe vid havet.
Att ta en solsemester kan vara ett bra sätt att minska risken för vinterdepression. Foto: Shutterstock/TT

– Vi kan lagra till exempel d-vitamin från solen och det är viktigt för till exempel vår benstomme. Men solljuset som reglerar vår dygnsrytm och sömn, det är färskvara och därför behöver vi en daglig dos dagsljus.

Däremot kan exempelvis människor som ofta drabbas av vinterdepression bli hjälpta av att lagra sol.

– Det är helt klart så att om man utsätts för starkt solljus, under en solsemester till exempel, kan det avhjälpa besvären.

Vädret styr vårt beteende

Psykologen: Så tränar du din hjärna i lycka

Det övriga vädret verkar också spela en betydande roll för hur vi mår. Dels förhindrar naturligtvis ett tjockt molntäcke solstrålarna från att tränga igenom och nå oss. Men vädret styr också till viss del vårt beteende.

– Om det till exempel regnar ute väcker det ett motstånd i oss att gå ut och få solljus. Samma sak om det blåser hårt eller är snöoväder. När vi är ute rör vi oss mer, så det här hänger också ihop med hur mycket motion vi får och det påverkar också hur vi mår.

En snöfylld vinter är betydligt bättre än en grådassig, i alla fall sett ur hälsoperspektiv. Snö reflekterar nämligen 95 procent av allt ljus, medan barmark bara reflekterar 15-20 procent.

Två barn leker utomhus i snön.
När det snöar vistas vi utomhus mera och får dessutom en högre dos ljus eftersom det reflekteras i snön. Foto: Shutterstock/TT

– Så fort det blir snö fördubblas ljusintensiteten. Snö kan också få oss att ändra vårt beteende – många går ut mer, gärna tillsammans med sina barn. Därför är det synd att vi har så lite snö.

Unga kvinnor påverkas extra mycket av vädret

En grupp i samhället som drabbas extra hårt av gråvädret är unga kvinnor. Arne Lowden förklarar att det dels kan ha att göra med att den yngre generationen generellt sett tillbringar mer tid inomhus, och dels att unga kvinnor i dag lever ett så stressigt liv fyllt av olika åtaganden att de helt enkelt inte har tid att vistas ute i dagsljuset.

– Det finns också andra grupper, som skolelever och äldre som har svårt att ta sig ut. De här grupperna har en högre besvärsförekomst av sömnproblem och depression och de ligger högt vad gäller behandling för dessa besvär. Många unga kvinnor söker hjälp för detta.

Framtidens vintrar kan bli lika gråa

I framtiden tror många forskare att medeltemperaturen under vintern kommer att stiga, men också att nederbörden kommer att öka (se exempelvis SMHI:s klimatscenarier). Det kan innebära fler riktigt gråa vintrar i stil med den vi nu upplever.

– Prognosen är att vi får ett ändrat klimat men riktigt exakt hur vi kommer påverkas av det är inte lätt att veta. Helt klart är att vi får ett mildare klimat med mer regn. Men det är svårt att säga om vi också får mindre solstrålning än tidigare, det beror på var man bor, säger Arne Lowden.

Tips för att slippa deppighet under vinter

Hur ska man då göra för att få mer dagsljus och öka sitt välmående? Sömn- och stressforskaren Arne Lowden har några tips.

– Själv sitter jag nära ett fönster när jag jobbar, det hjälper. Det är också bra att försöka komma ut dagtid under helgen. Och så hjälper det faktiskt att ha regelbundna vanor, något som till exempel många gymnasieelever inte är så bra på.

Kvinna sitter och arbetar med sin dator och en kaffekopp vid ett fönster.
Jobba gärna nära ett fönster, om du har den möjligheten. Foto: Shutterstock/TT

Det finns också olika hjälpmedel man kan ta till. En ljusterapilampa eller ett par ljusglasögon, så kallade light goggles, kan exempelvis hjälpa.

– Lamporna är ännu inte lika bra som dagsljus, men i en framtid kommer vi kunna ha ett elektriskt ljus som är i princip lika bra, säger Arne Lowden.

4 tips för att må bättre i gråvädret:

  • Försök att komma ut en stund i dagsljuset varje dag.
  • Sitt nära ett fönster under arbetsdagen.
  • Skaffa regelbundna vanor.
  • Ha en ljusterapilampa på ditt skrivbord.

Lider du av vinterdepp? Det kan bero på din ögonfärg

Mer inspirerande innehåll från allas.se: