Trending: Träning och motionLivet med psykisk ohälsaPsykologiSköldkörtelproblemBlodtryck

Hälsoexperten: Därför är det nyttigt med pauser i vardagen

25 jan, 2020 
Emelie Aune
Stressad kvinna tar en paus vid skrivbord.
Hon var den stressade storstadsmänniskan som sällan tog rast eller vila. En bröstcancerdiagnos gav Karin Björkegren Jones ett nytt perspektiv på livet och lärde henne att pausa.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

I ett samhälle som snurrar allt snabbare är det lätt att bara dras med. Bruset omkring oss pågår konstant, och dygnet runt överöses vi av information och intryck från alla håll. Från nyhetsflödet i medierna, till vännernas uppdateringar på sociala medier som ska checkas av och checkas in på. Plikter och arbete ska utföras både på jobbet och i hemmet, tider ska passas och träningspass på gymmet ska bockas av.

Känner du igen dig? Går dagarna i ett utan att du knappt hinner hämta andan emellanåt? Det kanske är dags att införa en ny vana i ditt liv – och ta en paus.

Hitta mellanrummen

För Karin Björkegren Jones, 55, författare och yogalärare, är det en självklarhet i vardagen. I sin bok Paus (Bokförlaget Semic) och sin podd med samma namn, berättar hon om vikten av de där små stunderna. Hur man får in dom i vardagen och vilka underverk de kan göra för hälsan och välbefinnandet. Att stanna upp och göra – ingenting.

Porträtt av Karin Björkegren Jones.
Cancersjukdomen ledde till att Karin Björkegren Jones blev bättre på att pausa.

– Vi människor är så upptagna av att ständigt aktivera oss i dagens samhälle, speciellt om man bor i en storstad. Även om man går ut från hemmet och tänker ta det lugnt börjar man nästan springa automatiskt för att allting går så fort. Men det är viktigt att man hittar mellanrummen i vardagen och inte brinner hela tiden, vi behöver stunder där vi bara är här och nu. Det gör oss både piggare, mer energiska och höjer vår livskvalitet, säger Karin.

Annons

Karriären tog fart med pauser

Hon talar av egen erfarenhet. Hon var tidigare själv en stressad storstadsmänniska, på ständigt språng från en aktivitet till nästa. Vändpunkten kom 2012, då hon drabbades av bröstcancer och fick ett nytt perspektiv på livet.

Vem är Karin Björkegren Jones?

  • Ålder: 55 år.
  • Bor: Stockholm / Björkö.
  • Familj: Dottern Mira, 28, Maken Ray, 51, och bonussonen Ray, 16.
  • Aktuell: Med böckerna Paus och Balans – naturlig väg till friskare sköldkörtel (Semic förlag) samt podden Paus, med ett nytt avsnitt varje måndag.
  • Favoritcitat: ”Why worry, worry won’t help you” (Indiskt ordspråk).

– Jag började titta mer på hur jag levde och försökte göra förändringar utifrån det. Det viktigaste var först att bli frisk, och jag insåg att jag älskar vardag. Det blev viktigt för mig att omfamna det som är här och nu i ögonblicket, och det var då jag började med pauser.

Istället för att gasa på i ett lärde hon sig att stå still emellanåt, både mer strukturerat och spontant. Morgonmeditation och en tupplur efter lunchen blev dagliga vanor. Telefonen fick ligga kvar i väskan på bussresan, och en parkbänk på eftermiddagspromenaden från jobbet blev ett tillfälle att sätta sig ner i stillhet.

Annons

– Det var väldigt befriande att bara släppa allt för stunden och stirra ut i tomma intet, utan att sitta och pilla med telefonen. Pauserna blev ett tydligt bryt mellan något som jag hade gjort och skulle göra sen, där jag samlade ihop mig och blev ren för att börja om på nytt. Det var en väl värd investering i tid.

Det är latmasken som är vinnare i livet

Några korta pauser på fem till tio minuter om dagen gav avkastning i både den fysiska och psykiska hälsan – och ett lyft åt karriären.

– Jag märkte nästan direkt att jag blev piggare, mer effektiv och stilla i sinnet. Oron och malandet i huvudet minskade, samtidigt som min kreativitet ökade. Arbetsdagarna fick ett helt annat flyt. Sedan jag började med pauser har jag skrivit minst en bok om året och startat flera poddar.

Viktigt att vara närvarande

Karin upplever också att hon har fått en bättre livskvalitet. Pauserna genomsyrar vardagen, och istället för transportsträckor som ska avverkas är dagarna en resa.

Annons

– Livskvalitet handlar inte bara om att göra saker med guldkant, som att till exempel dricka cava på en tisdag eller åka på en solsemester. Det handlar om att vara närvarande i stunden och se det som är runtomkring en varje dag. Man småpratar med expediten i kassan och hejar på folk man stöter på, istället för att bara ha bråttom och stirra ner med blicken i marken. Om man hela tiden har sen som målsättning missar man så mycket. Vi människor är lite som små soldater som måste göra saker och vara så duktiga hela tiden, därför måste vi träna oss på att vara latmaskar. För det är latmasken som är vinnare i livet.

Det här händer i kroppen när du tar paus

Minskar stresshormonet kortisol

– Ge dig tid att själv pausa. Om du fortsätter att köra på utan möjlighet till återhämtning kan du till slut riskera att få stressrelaterade sjukdomar.

Annons

– När du tar paus lugnar sig kroppen och du får ner stresshormonet kortisol.

– Något av det första som händer vid utmattning är ofta att minnet blir sämre. När hjärnan översköljs i för stora mängder av stresshormonet kortisol påverkas minneskapaciteten. Ta det som en tydlig varningssignal.

Lindrar kroppslig smärta

– Om du har ett stillasittande jobb där du spenderar långa stunder kan du få kroppslig värk. Du kanske får smärtor i ryggen, besväras av nackproblem eller får ont mellan skulderbladen.

– Det är viktigt att bryta sittmönstret med en paus, minst en gång i timmen.

– Små pauser kan göra att du slipper att ha ont.

– Det kan räcka med att rulla axlarna då och då. Komma upp från stolen och stå lite på tå, eller sträcka upp armarna.

Källa: Karin Björkegren Jones

Psykologen: Därför behöver du ta paus

Hinner du inte ta pauser i vardagen? Det kanske är dags att tänka om, för hälsans skull.

Annons

Strebern som aldrig laddar batterierna lever farligt.

– I värsta fall riskerar man att drabbas av stress- och utmattningssyndrom, då kan det ta tid att återhämta sig, säger Kerstin Jeding, psykolog vid Stressmottagningen i Stockholm.

Porträtt av Kerstin Jeding.
Kerstin Jeding är psykolog vid Stressmottagningen i Stockholm.

När du går till gymmet och kör dina repetitioner på maskinerna är det självklart att ta paus mellan seten, för att orka fortsätta. Precis så bör vi också tänka kring vår mentala hälsa. Liksom vår fysiska kropp behöver vila mellan ansträngning kräver också hjärnan det för att fungera optimalt, förklarar Kerstin Jeding, leg psykolog vid Stressmottagningen i Stockholm och fil doktor i psykologi vid University of Oxford.

Annons

– Vi skulle inte orka göra benövningar åtta timmar i sträck utan att ta en paus. Det är självklart att vi behöver vila emellanåt, både när det gäller kroppen och huvudet. Det går inte att bara anstränga sig, i längden klarar ingen det, säger Kerstin Jeding.

Se varningssignaler

Till skillnad från våra muskler får hjärnan inte samma fysiska träningsvärk, vilket kan få oss att överskatta vår förmåga. Att köra på dagarna igenom utan att ta rast yttrar sig i mer diffusa tecken. Huvudvärk, orkeslöshet, sömnsvårigheter, oro och depression är varningssignaler på att du antagligen pressar dig själv för hårt.

– Det är hjärnans sätt att tala om att du har överskridit dina mentala energiresurser. All form av aktivitet ger någon form av stress på oss, därför är det viktigt att återhämta sig. Det är inte farligt att bli stressad ibland, men du måste också få chans att andas ut, säger Kerstin Jeding.

Annons

Arbetsmyran som sliter dagarna i ända utan rast, kanske både på jobbet och i hemmet, riskerar inte bara att få en sämre livskvalitet. I längden kan det också leda till allvarliga sjukdomstillstånd som stress- och utmattningssyndrom. Till slut rinner bägaren helt enkelt över.

– Då kan det ta tid att återhämta sig. För en del kan ta månader och för andra flera år, men det finns också de som aldrig blir riktigt bra igen. Det är därför det är så viktigt att ta varningssignalerna på allvar, säger Kerstin Jeding.

Hitta luckorna

Hur ska vi då pausa, och hur ofta? Allting är individuellt, men Kerstin Jeding rekommenderar omkring fem till tio pauser om dagen. Små som stora. På fikarasten, lunchen och efter jobbet är bra tillfällen till att ta längre pauser. Och det innebär inte att du ska sitta som en buddhafigur i skräddarställning med ett mantra på läpparna varje gång.

Kvinna sitter och slappar i en vilstol.
Fem till tio korta pauser om dagen kan ge oväntade hälsoeffekter.

– Att ta paus behöver inte vara så komplicerat, det handlar om att hitta små luckor i vardagen som passar dig. Ta en promenad efter jobbet utan att ta fram telefonen, dammsug hemmet, plocka ur diskmaskinen eller bara släpp det du håller på med och titta ut från fönstret en stund. Det viktiga är att du får möjlighet att vila från mental stimulans, säger Kerstin Jeding.

Det optimala är att varva mellan stora och små pauser. Mikropauser på en halv till två minuter är inte att underskatta.

– Effekten av en sådan liten paus kan vara den där utandningen som hjälper oss att inte komma upp så högt i stressnivå. Gör dom ofta och sprinkla ut dom över dagen, även under aktiviteter. Det kan du inte skylla på att du inte hinner, en halv minut har alla.

Annons