Har du koll på nya vårdsvenskan? Här är orden som vi inte säger längre

Till vänster, Mikael Parkvall, språkvetare och forskare på Stockholms universitet, till höger, en tänkande kvinna.

Foto: Privat och TT/Shutterstock

Manodepressiv har blivit bipolär, damp har blivit adhd och handikappad har blivit funktionsvarierad. Våra tillstånd och diagnoser tycks ständigt byta namn. Men varför får man egentligen inte säga som förr?

Förr hade vi damp, socker och rastlösa ben. I dag är det adhd, diabetes och WED. Vad morfar i sin barndom kallade krympling blev så småningom handikappad, funktionshindrad och funktionsnedsatt eller funktionsvarierad.

Det är helt enkelt inte jättelätt att navigera i den nutida vårdsvenskan och för den som inte håller tungan rätt i mun, kan det rentav sluta med att man trampar någon rejält på tårna. Det konstaterar Mikael Parkvall, språkvetare och forskare på Stockholms universitet.

– Att kräva att folk har koll på korrekta ord är rätt mycket begärt. Men någonstans går gränsen. Språket kan inte vara oföränderligt. Även om du är 80 år gammal bör du ha lärt dig att vissa ord inte är comme il faut längre, säger Mikael Parkvall, som tillsammans med kollegan Lars Melin skrivit en bok om ordvalen och språkbruket vi bråkar mest om, Laddade ord: en bok om tankens makt över språket.

Mikael Parkvall, språkvetare och forskare på Stockholms universitet.

Foto: Privat

Han menar att mycket av de stundtals hetsiga debatter som utbryter kring språket i själva verket handlar om en övertro på att ord kan förändra samhället.

– Har man tilltalats på ett nedsättande vis är det klart att man vill ändra på det. Men en del av debatten baserar sig på ordmagi – en utbredd uppfattning om att språket styr tänkandet, så om vi byter namn på saker kommer vi att tänka på helt annat sätt.

Ren hyfs att anpassa språket

Just nu tycks termen funktionsvariation vara på väg att ersätta ordet funktionsnedsättning eller funktionshinder. Tanken bakom termbytena är att skapa en mer positiv syn på avvikelser från normen. Att kalla någon för handikappad eller funktionsnedsatt kan uppfattas som att man definierar individen utifrån en enda, negativt laddad sak.

Se också: Rullstolsburna Aron Andersson - ”Mod är en muskel”

Äventyraren Aron Anderson: "Mod en muskel man måste träna"
1:45

Efter reklamen: Äventyraren Aron Anderson: "Mod en muskel man måste träna"

(1:45)

Slå på ljud

– Det är lättare att byta ord på saker än att förändra samhället. Men det finns extremt lite vetenskapligt stöd för att ordbyte har effekt på tänkandet. Nya ord är kanske inte så lyckade om man behöver förklara vad de betyder. Det kan också bli lite svårt för människor att hänga med i till exempel ordet funktionsvarierad, eftersom det ska fortsätta heta handikapp i sammansättningar som ”handikapptoalett”, säger Mikael Parkvall.

Krönika: Vad fan hände med respekten för gravida?

Slaganfall har blivit stroke, sockersjuka diabetes, demens kognitiv sjukdom. Varför byter vi medicinska termer?

– Det kan ju finnas läkarvetenskapliga skäl till att byta namn, för att förtydliga eller separera diagnoser från varandra. Och när en diagnos blir en slasktratt, som damp, som i folkmun till slut fick betydelsen ”jobbig unge”, kan det vara ett legitimt skäl att byta namn.

Minns du tidigare namnen på sjukdomarna?

✽ Barnförlamning ändrades till polio.

✽ Fallandesjuka heter i dag epilepsi.

✽ Gallfeber sa man förr om gulsot.

✽ Hösnuva blev pollenallergi.

✽ Kräfta byttes mot cancer.

✽ Vattuskräck blev rabies.

Varför är det fel att säga de gamla orden?

– Jag har själv använt förlegade uttryck, men till slut måste man inse att människor kan ta illa upp. Då är det ren hyfs att inte använda dem. Plus att man, om man är en av de sista att använda ett uttryck, skickar en signal till den man pratar med. En gång i världen var även ”idiot” en klinisk term.

Men vem har egentligen rätt i ordvalsdebatten?

– Det kan uppstå en känsla av att det finns så många termer att det inte går att hålla reda på. Men människor har i alla tider hittat sätt att reda ut det. Man kan få höra ”han har bokstäver” eller ”bokstavskombinationer” och det förstår folk. Det är inte illa menat, men det blir jobbigt om människor blir djupt kränkta, för båda sidor. Det krävs tillmötesgående från både dem som är inom gruppen och dem som står utanför. Mitt råd är att försöka lyssna till vad människor säger och inte hur de säger det.

Vårdord som bytts ut – från Adhd till stroke

Adhd (attention deficit hyperactivity disorder) har haft många namn: mental rastlöshet, bråkiga barn och MBD. Både adhd och add brukar ingå i det som förkortas NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning).

Artros säger vi i dag om det som förr kallades ledförslitning. Det ansågs dock vara ett vilseledande namn eftersom brosket – ledernas stötdämpande kuddar – inte slits ner genom användning utan tvärtom mår bra av motion.

ASD (autism spectrum disorder) är ett samlingsbegrepp för olika autismdiagnoser. Där ingår numera Aspergers syndrom, som har tagits bort som enskild diagnos.

Bipolär sjukdom finns i olika typer. Bipolär sjukdom typ 1 är den mest kända varianten, och kallades tidigare för manodepressiv sjukdom.

Diabetes är numera flera olika sjukdomar med högt blodsocker som det gemensamma kännetecknet. Typ 1, typ 2 och LADA är några exempel. Förr sa man kort och gott sockersjuka.

Fibromyalgi säger vi i dag – men uttrycket sveda- värk- och bränn- kärring skrevs faktiskt i kvinnors journaler ända tills patienterna fick laglig rätt att läsa dem.

Funktionsvarierad är en term som numera ibland ersätter funktionshindrad – som förr hette handikappad.

Hiv och aids är etablerade termer. Men när man i början av 80-talet noterade att unga homosexuella män börjat insjukna och dö i sjukdomar som orsakas av nedsatt immunförsvar kallades sjukdomen gay related immune deficiency (bögrelaterad immunbristsjukdom), en beteckning som fick mycket kritik sedan det visat sig att alla kan drabbas. I svensk press förekom termen bögpest.

Ibs (irritable bowel syndrome) drabbar upp emot 20 procent av befolkningen. Förr sa vi colon irritabile, känslig tarm.

Intellektuell funktionsnedsättning kallades tidigare utvecklingsstörning. Under 1700-talet var idiot eller imbecill en diagnos. På 1800-talet lanserades uttrycket sinnesslö, vilket på 1950-talet byttes mot psykiskt efterbliven, som i sin tur blev förståndshandikappad.

Kognitiv sjukdom och lindrig kognitiv funktionsnedsättning är nyare sätt att benämna demenssjukdom.

Reumatoid artrit (RA) är den term som numera oftast används för ledgångsreumatism.

Rullstolsburen är den som förr var rullstolsbunden.

Schizofreni har föreslagits att byta namn till psykosspektrumstörning.

Stroke är samlingsnamnet för sjukdomar som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Slaganfall och hjärnblödning sa man tidigare.