Överläkaren: Så funkar rehabilitering efter stroke

Kvinna sitter på en brygga och tittar ut över vattnet.

Foto: Unsplash

När man drabbas av en stroke handlar det om att överleva. Livet efter stroken handlar däremot om att lära sig leva igen. Rehabiliteringen tar ofta lång tid, det vet Anneli som fick stroke för sju år sedan.

Anneli Nilsson är 54 år och bor i Mellbystrand, vid kusten utanför Halmstad. Hennes fritidsintressen har alltid varit träning och utomhusliv med jogging och skidåkning. För sju år sedan körde hon som vanligt ett pass med bodypump.

– När passet var slut och vi skulle lägga tillbaka vikterna ramlade de av stången, berättar Anneli. En tjej fick en vikt på sin fot. En annan tjej såg på mig och märkte att min mun var lite sned. Jag fick lägga mig ner i hennes knä, en annan ringde 112, efter fyra minuter var ambulansen där och vi åkte in till Halmstad sjukhus.

Anneli Nilsson som drabbades av stroke tränar på ett gym.

Träningen på Rååpunkten är en viktig del av Annelis rehabilitering. Foto: Lars Jansson

Lars Jansson

Stroken kom som en total överraskning för Anneli, precis som för många andra drabbade.

Hur funkar AKUT-testet vid stroke?

AKUT-testet är en enkel metod för att undersöka om en person har drabbats av stroke.

A = Ansikte

Be personen le och visa tänderna. Om mungipan hänger, ring 112.

K = Kroppsdel

Be personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder. Om en arm faller, ring 112.

U = Uttal

Be personen säga en enkel mening, till exempel ”Solen skiner idag”. Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord, ring 112.

T = Tid

Ju fortare personen får behandling desto mindre blir skadorna.

– Visserligen hade jag ont i huvudet i två veckor innan det hände, och jag brukar sällan ha huvudvärk. Och jag hade ett förhöjt blodtryck som upptäcktes på företagshälsan ett halvår innan. Mitt blodtryck var skyhögt när jag kom fram till sjukhuset, man såg att jag fått en hjärnblödning, inte en propp.

Var förlamad

Efter en natt på akuten transporterades Anneli till sjukhuset i Lund, man trodde att det behövdes en operation för att avlägsna blodet.

– Jag slapp det, men låg kvar där i fem dagar. Sedan tillbaka till Halmstad och där låg jag i tio veckor innan jag fick komma hem. Jag var förlamad i ena sidan och hade ganska svår afasi.

Sedan började den långa vägen tillbaka. En väg som hon fortfarande är kvar på.

– Det som var lätt förut blir plötsligt svårt eller omöjligt. Matlagning är alltid något man behöver bägge händerna till, trädgårdssysslor samma sak. Bara att ta på sig behån var omöjligt. Men arbetsterapeuten på sjukhuset tillverkade ett hjälpmedel åt mig.

Akutbehandling som minskar skadorna vid stroke

Trombolys

Trombolys, proppupplösande behandling, ges för att lösa upp den propp som orsakat stroken och därmed begränsa hjärnskadans omfattning. Ges om ett dropp i armen.

Trombektomi

Trombektomi innebär att man drar ut stora blodproppar genom att en kateter med ett metallnät förs upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken. En annan teknik som är under utveckling är att man suger ut proppen.

Än idag har inte Anneli full rörlighet i ena sidan av kroppen.

– Men jag kan gå, även om det inte är så snyggt! Jag har afasi och är lite nedstämd ibland. Men ingen hjärntrötthet, det är jag glad för, jag vet att många lider av det. För tre år sedan fick jag anpassad bil – så underbart det är!

7 märkliga saker stress gör med kroppen

Sedan 20 år jobbar Anneli som ekonomiassistent på PEAB. Nio månader efter stroken började hon jobba igen och arbetar nu 50 procent, med lite lättare uppgifter än tidigare. Den rehab som Anneli har varit mest nöjd med är Treklöverhemmet i Ljungskile och Optima Rehab (f d Neuro-optima) i Spanien. Där tipsade logopeden henne om Afasilinjen på Sundsgårdens Folkhögskola, där hon sedan gick i två år.

– Det har varit toppen. Där träffade jag människor med samma problem som jag själv hade och det var skönt. Vi tränade tillsammans på gym, gjorde turer till Helsingör och åt smörrebröd, vi var tre stycken som vinterbadade. Vi hade roligt och allt detta har hjälpt mig att bli den jag är idag. Och jag har fått nya fantastiska vänner.

Tränar för att kunna åka skidor igen

Nu tränar Anneli två gånger i veckan på Rååpunkten, där sjukgymnasten har kompetens inom bland annat stroke. Träningen anpassas efter Anneli och hon hoppas på fler framsteg framöver.

– Det är viktigt att komma igång med träning efter en stroke. Visst skulle jag vilja springa och åka längdskidor igen. Och det hade varit skönt om min högra arm och mitt högra ben kunde bli lite bättre, säger Anneli.

Överläkaren: ”Behandlingen förbättras hela tiden”

Framtiden för strokebehandlingen ser ljus ut menar Per Wester, professor och överläkare vid Umeå Strokecenter. Hans forskargrupp har bland annat upptäckt att hjärnan kan nybilda nervceller i de drabbade områdena, något som kan få betydelse för att begränsa och reparera skadorna.

Per Wester, professor och överläkare vid Umeå Strokecenter

Per Wester är professor och överläkare vid Umeå Strokecenter.

Elin Berge

– Risken att drabbas av stroke har på några decennier nästan halverats, och chansen att överleva har nästan dubblerats. Risken påverkas av att vi röker vi mindre, blodtryck och förmaksflimmer behandlas tidigare och bättre. Behandlingen i akutskedet har förbättrats.

Strokepatienter som tidigare blev svårt handikappade kan idag komma tillbaka i arbete. De blir inte hundraprocentigt återställda, kanske får en lätt afasi, en fatigue eller ett mindre rörelsehinder. Men där finns behandling som förnyas och förbättras hela tiden. Det krävs dock ofta intensiv och långvarig rehab. Dessvärre är det stora skillnader mellan olika landsting.

Symtom och behandling av kvinnliga hjärt-kärlsjukdomar

Efterlyser bättre rehab

– Det är en stor orättvisa. Vi är idag duktiga på att ta hand om strokepatienter i akutskedet och att motverka allvarliga skador i deras hjärnor. Men när det gäller rehabiliteringen är det sämre.

Per Wester skulle vilja se en strukturerad uppföljning med återbesök 3–6 månader efter stroke, hos personal med särskilt kompetens inom stroke där livsstilsåtgärder, översyn av mediciner och genomgång av behov av olika rehabiliteringsinsatser tas upp. Patienter och anhöriga kan påverka genom att gå med i en patientförening, som Stroke-Riksförbundet och Afasiföreningen.

Vanliga komplikationer vid stroke

Afasi

Vid afasi skadas den del av hjärnan som styr språket. Ofta ligger språkcentrum i den vänstra hjärnhalvan, hos vänsterhänta i den högra. Besvären brukar var som störst närmaste tiden efter en stroke. Därefter minskar besvären hos de flesta och en del blir helt återställda efter behandling. Många kan dock ha kvar de språkliga problemen men kan lära sig att leva med dem. Förbättringarna kommer många gånger efter lång tids behandling och det kan ta flera år innan en person med afasi är helt återställd. Det finns hjälpmedel i form av datorbaserat skrivstöd, kommunikationsböcker med bilder och digitala tekniker med bildstöd som kan underlätta.

Neglekt

Neglekt som drabbar ungefär var tredje strokepatient, varav hälften har kvar sina symtom efter 6 månader. Man har svårt att uppfatta saker som befinner sig vid ena sidan av kroppen, den egna kroppshalvan eller ena delen av synfältet. Oftast är det information från vänster sida man inte uppfattar eftersom neglekt är vanligast vid skador i höger hjärnhalva.

Hjärntrötthet

Fatigue eller hjärntrötthet med koncentrationssvårigheter och minnesproblem. Det tar längre tid att återhämta sig efter ansträngning, för en del räcker det att gå undan en stund och avskärma sig från intryck medan andra kan behöva sova flera timmar för att hämta nya krafter.

Pia drabbades av stroke: ”Hunden Kajsa blev min rehab”

Källor: www.strokeforbundet.se, www.afasi.se

Mer innehåll hos allas.se: