Ruth och Åsa led av inkontinens: Operationen tog 10 minuter
Att inte kunna hålla tätt vid ansträngning är ett problem som drabbar många kvinnor men som få talar om. Men det gäller inte Åsa Stevenson, 47, och Ruth Lardner, 95 år. De talar nästan i mun på varandra när de ska beskriva sitt nya liv utan urinläckage.
– Det är så dumt att vi kvinnor inte pratar mer om det här, många av mina väninnor skulle också behöva den här operationen och slippa gå omkring med bindor och trosskydd, säger Ruth Lardner.
Hon är änka men har både barn och barnbarn omkring sig. Åsa är sambo och har två barn på 9 och 16 år. När vi träffas har det gått fem veckor sedan de opererades för ansträngningsinkontinens på Gyn Stockholm, den klinik i landet som utför mest operationer mot urinläckage, cirka 600 varje år. I hela landet opereras ca 3 500 kvinnor varje år.
3 500 kvinnor opereras varje år
– Åsa är den typiska patienten, förklarar Folke Flam, gynekolog och medicinsk chef på Gyn Stockholm. De flesta som drabbas är mellan 35 och 55 år, problemen utlöses vid förlossningen och kvinnorna tror att det ska gå över. Men det gör det oftast inte.
Att det inte finns någon övre åldergräns för ansträngningsinkontinens är 95-åriga Ruth beviset på. Hennes problem kom först för några år sedan.
– När jag suttit länge och reste mig, då kunde det komma en skvätt. Och när jag vaknade på natten och inte hann fram, då rann det utför benen. Så jag hade alltid bindor.
För Åsa hade läckaget successivt smugit sig på efter sista barnet och det blev väldigt tydligt när hon började träna för några år sedan.
– Jag läckte när jag hoppade så jag hade alltid stora bindor för att inte kissa på mig, och det kändes inte så roligt.
Det blev tätt direkt
Men när en kompis berättade att hon opererat bort sin inkontinens förstod Åsa att det fanns ett alternativ.
– Operationen tog bara 10 minuter, det var fascinerande att det gick så lätt. Efteråt tog jag tunnelbanan hem!
Ruth nickar instämmande.
– Ja, det blev tätt direkt. Efter operationen blev jag väldigt förvånad när jag gick upp på natten och inget hände!
Operationen tar tio minuter
Folke Flam lyssnar på sina patienter med ett leende.
– Det här är det mest fantastiska som hänt inom gynkirurgi under mina 30 år som kirurg. När jag började operera urinläckage på 80-talet innebar det 1,5 timmes bukoperation med narkos. Kvinnan låg på sjukhus i en vecka och var sjukskriven i sex veckor. Nu tar operationen cirka 10 minuter, den görs med lokalbedövning och kvinnan kan i princip jobba dagen efter, så patienten får omedelbart en bättre livskvalitet!
Kan hoppa studsmatta och dansa
Åsa och Ruth kan bara hålla med.
– Livet har blivit så mycket lättare. Jag kan både hoppa studsmatta och dansa, förr kunde jag bara stå och gunga i köket med min yngsta dotter, berättar Åsa.
– Och det är så skönt att slippa ha bindor, inflikar Ruth.
För andra kvinnor i samma situation har Folke Flam ett viktigt budskap.
– Vilken form av urinläckage du än har så finns det hjälp! Det finns andra former av urinläckage än det som uppstår när buktrycket ökar och för kvinnor med de problemen, t ex att du inte hinner fram i tid till toaletten, är det inte operation som blir aktuell utan annan form av behandling.
Så går operationen till
Vid ansträngningsinkontinens har urinrörets muskulatur töjts ut så att röret förlorat sin uppstående ställning. Med hjälp av ett nätliknande band, som läggs under urinröret som en hängmatta, lyfts röret upp till sin ursprungliga position och på så sätt stoppas läckaget.
Under operationen förs bandet genom muskulatur som finns vid sidan om slidan och kläms fast där. Bandet sys alltså inte fast. Efteråt får kvinnorna stanna 2–3 timmar, för att se så att allt fungerar och att de kan kissa. Därefter är allt som vanligt.
– Patienten kan motionera och lyfta hur mycket de vill, förklarar Folke Flam, men man bör undvika samlag den första veckan på grund av infektionsrisken.
Cirka 90 procent blir helt täta, men för cirka 15 procent kan operationen behöva upprepas inom en 11-årsperiod. Tänk också på att en operation alltid är en operation, några kan bli sämre i form av besvärliga trängningar, ett fåtal kan få en infektion.
Olika typer av inkontinens
95 procent av kvinnor med inkontinensproblem tillhör någon av nedanstående grupper, en del tillhör båda, s k blandinkontinens.
Ansträngningsinkontinens
Orsak: Hos många debuterar problemen efter förlossning, men även bindvävskvaliteten har stor betydelse, dvs genetiken. Vanligare bland kvinnor med kronisk hosta, till exempel rökare.
Symtom: Läcker när jag gympar, skrattar, nyser och hoppar.
Behandling: Går att operera. Är det bara vid ett fåtal tillfällen som du får läckage finns det speciella hjälpmedel på apoteket, t ex Contrelle, som fungerar som ett slags tampong och stoppar läckaget, men du kan även använda en vanlig tampong. Vid ihärdig bäckenbottenträning kan 25 procent bli hjälpta. Ta hjälp av en uroterapeut, urolog eller gynekolog för att hitta rätt muskler. Gå ner i vikt om du är överviktig.
Trängningsinkontinens/överaktiv blåsa
Orsak: Okänd, men en alltför lättretad muskel i blåsan samt en nervös komponent och oro finns med i bilden.
Symtom: Många blir kissnödiga när de närmar sig ytterdörren hemma och hinner inte fram till toaletten i tid.
Behandling: Går inte att operera men träning kan minska problemen, liksom elstimulering som minskar muskelns känslighet. Även kognitiv terapi kan hjälpa, genom att tänka bort trängningskänslan minskar risken för läckage.
Problemen vi söker mest för!
Framfall/prolaps
Hur vanligt är det? Framfall är ett bråck, dvs en töjning av vävnad, och ett vanligt problem bland kvinnor i alla åldrar – studier visar att ca 15 procent känner en svullnad i slidan. I takt med att kroppen blir mer uttänjd med åren påverkas även bäckenbottens vävnad.Orsak: I huvudsak genetiska faktorer, dvs du föds med en bättre eller sämre kvalité i din bindväv, samt allt som töjer bäckenbotten, som barnafödande, tunga lyft, övervikt eller kronisk hosta. Oftast är det slidväggen som töjt sig och när den är tunn trycker antingen urinblåsan eller tarmen på väggen. Det finns tre former av prolaps, vanligast är framfall av urinblåsan, men du kan också ha tarmprolaps. Ovanligast är framfall av livmodern, dvs att de ligament som håller livmodern på plats har gett med sig.Symtom: Kan kännas som om du har en boll i slidan, något har töjt sig och buktar ut, det tynger och skaver. Utvecklas oftast successivt. Kan också ge trängningar eftersom du inte kan tömma urinblåsan ordentligt.Behandling: Konservativ terapi, dvs symtomlindring, och då används oftast en ring som sätts in för att stötta slidväggen, som är vanligast att man har problem med. Det kan vara svårt att hitta rätt storlek, för stor ring skaver, för liten ramlar ut. Du får också mer flytningar, eftersom det samlas sekret bakom ringen. Alternativet är operation, ca 6 000 kvinnor årligen opereras. Risken för återfall är uppemot 50 procent eftersom vi oftast använder kvinnans egen bindväv i slidan. Vid återfall kan man använda alternativa material, s k plastnät, men det är inte lika beprövat som den egna bindväven.
Flytningar
Hur vanligt är det? Väldigt vanligt, det är en av de främsta orsakerna till att kvinnor går till gynekologen.
Orsak: Beror i huvudsak på två saker, svamp eller bakteriell vaginos/slidkatarr.
Svamp: Orsakas främst av antibiotikabehandling, diabetes, varm instängd miljö som förändrar slidans miljö eller en ny partner. Ingen sexuellt överförd sjukdom.
Symtom: Klåda, sveda och kesoliknande luktfri flytning.
Behandling: Finns olika receptbelagda läkemedel på apoteket som hjälper bra. Hjälper inte dessa medel beror det oftast på att det inte är svamp.
Bakteriell vaginos/slidkatarr är inte lika lätt att hitta orsakerna bakom. En del får slidkatarr i samband med mens, andra kan det få mer oregelbundet.
Symtom: Lite grynig men väldigt illaluktande flytning.
Behandling: Surgörande miljö kan hjälpa, som t ex kapslar på apoteket eller yoghurt. Finns även en mildare, receptbelagd antibiotikabehandling.
Torra slemhinnor
Hur vanligt är det? Mycket vanligt.
Orsak: Klimakteriet.
Symtom: Sveda, svårt att genomföra samliv.
Behandling: Lokalt östrogen. Vid sveda, irritation och klåda kan du också behandla med mjukgörande salva, t ex Idomin, eller vaselin eller vanlig barnolja.
Cystor/förstoring av äggstocken
Hur vanligt är det? Cystor är vätskefyllda förändringar på äggstocken och är ett vanligt problem i fertil ålder. Mindre vanligt är icke-vätskefyllda förstoringar, vilket vi kallar tumörer, som oftast är godartade.
Orsak: När äggstockarna ska tillverka hormoner och ägg bildas det ibland blåsor i stället och det finns olika skäl till att det blir så. Men oftast kommer cystorna i samband med ägglossning.
Symtom: Oftast inga symtom. Äggstockarna ligger fritt i buken och trycker inte på något.
Behandling: Cystor går oftast tillbaka av sig själva. 5 cm eller större cystor tas bort genom titthålsoperation, liksom icke-vätskefyllda förstoringar.
Tänk på att: Förstoringar på äggstockarna efter 50 års ålder ska kontrolleras.
Blödningsproblem/myom
Hur vanligt är det? Störningar i menstruationen med oregelbundna blödningar, regelbunda men rikliga samt uteblivna blödningar är en mycket vanlig orsak till gynekologbesök och främsta anledning till gynkirurgi, med cirka 9 000 operationer per år.
Orsak: Myom, dvs muskelknutor i livmodern. Var fjärde kvinna har myom vilket är vanligast efter barnfödandet, vid ca 40–50 års ålder. Andra orsaker är hormonella förändringar och cancer.
Symtom: Myom ger tryck mot urinblåsan och orsakar rikliga blödningar. Sällan smärtsamt, undantaget om myomet växer väldigt snabbt.
Behandling: Beroende på orsak. Vid myom kan man behöva operera bort livmodern eller muskelknutan som orsakar de rikliga blödningarna. Kan även behandlas med stoppande läkemedel, Cyklokapron, eller hormonspiral, Mirena, som gör att livmoderslemhinnan blir väldigt tunn och därmed minskar mängden blödning. Vid rikliga blödningar utan muskelknutor kan man också ”hyvla” ner livmoderslemhinnan så har man ingen slemhinna att blöda ifrån alternativt ta bort livmodern. Oftast är behandlingen för kvinnor runt 50 år olika hormoner.
Tänk på att: Har du en gång slutat blöda i samband med menopausen och sedan börjar igen ska du alltid kontakta din gynekolog för att utesluta cancer.
Endometrios
Hur vanligt är det? Studier visar att upp till 10 procent lider av endometrios. Sjukdomen är mycket vanligare i dag eftersom kvinnor får mens tidigare och föder färre barn, dvs har fler menstruationer under livet.
Orsak: Livmoderslemhinna finns utanför livmodern och blöder. Det kan vara mycket besvärande i sig, och dessutom kan blod från dessa blödningar klumpa ihop sig. Sådana anhopningar kallas chokladcystor.
Symtom: Smärtor, infertilitet, med mera.
Behandling: Hormonell terapi och titthålsoperation där cystan tas bort.
Glöm inte!
Kvinnor tror ofta att cellprovskontroller kan se alla förstadier till cancer i underlivet. Det enda man kan få veta genom ett sådant prov är om man har förändring i livmoderhalsen som skulle kunna utvecklas till cancer. För att t ex upptäcka en cysta krävs ultraljud.
Vill du veta mer?
Läs mer på www.vardguiden.se eller på www.1177.se.
Foto: Stefan Nilsson