Linda, 40, led av inkontinens: ”Ingen ska behöva skämmas”

Linda Wemmert led av inkontinens
Linda ville alltid veta var närmaste toalett var och fick knipa hårt när hon nös. Efter en enkel operationen blev hon sig själv igen.
Annons

Linda Wemmert brinner för att prata och informera om inkontinens.

– Ingen ska behöva skämmas eller isolera sig för att de inte kan hålla tätt! Hon har skrivit en bok som heter Den inkontinenta kvinnan och föreläser om inkontinensproblematik.

Annons

– Det finns så många, både kvinnor och män, som inte söker hjälp för sina inkontinensbesvär. De tiger och lider, tror att det hör till det normala åldrandet och att det inte finns något att göra åt saken.

Man lär sig från småbarnsåren att det är skämmigt att kissa på sig

Linda vet själv hur lätt det är att bli socialt begränsad.

– Många vågar inte gå ut, åka buss eller gå på teatern. Mycket av integritet och människovärde finns i den här problematiken. Man lär sig från småbarnsåren att det är skämmigt att kissa på sig.

Även samliv och sexliv kan påverkas negativt.

– Man har en rädsla för att man ska kissa på sig eller lukta illa. Tyvärr är det många kvinnor som drar sig för att prata med sin partner om sin inkontinens eller vad som händer med underlivet efter en förlossning.

Problem efter förlossningen

Linda är 40 år och bor i Bara utanför Malmö. Familjen består av make och två söner som är sex och fyra år. Hon jobbar som utvecklingskonsulent hos Skånes Ishockeyförbund. Även på fritiden är sport och idrott Lindas stora intresse. Hon har grundat en friidrottsförening och tränar både barn och vuxna.

Löpning är hennes egen favoritsport – men efter sin andra förlossning fick hon stora problem.

– Efter min första förlossning hade jag inga besvär alls. Men efter den andra blev jag chockad när jag skulle börja träna igen efter tre-fyra månader. Jag hade gjort mina knipövningar regelbundet och jag började försiktigt med träning som inte belastade bäckenbotten. Men ändå hände det att jag läckte lite ibland. När jag sedan gav mig ut på den första löprundan efter fem månader märkte jag till min förskräckelse att jag inte kunde hålla tätt alls.

När jag måste hosta eller nysa var det nödvändigt att knipa hårt med benen, annars hände en olycka

Sedan blev det problem även med vardagliga saker, som att hämta på förskolan.

– Och när jag måste hosta eller nysa var det nödvändigt att knipa hårt med benen, annars hände en olycka, säger Linda.

Tjock binda

Allt eftersom blev livet väldigt kontrollerat.

– Jag måste alltid veta var jag hade en toalett, jag kissade alltid innan jag skulle gå ut, men det hände ändå att jag läckte. När jag skulle träna var jag tvungen att använda inkontinensbindor. Under mitt första maratonlopp, i Amsterdam, sprang jag med en tjock binda som skydd, vilket gav ordentligt skav i ljumskarna, men jag sprang i mål!

Linda Wemmert kan löpträna efter operationen mot inkontinens
Tidigare var Linda tvungen att använda inkontinensskydd när hon skulle träna. Efter operationen kan hon springa utan att läcka en droppe! Foto: Privat

Under den här tiden träffade Linda många jämnåriga kvinnor med samma problem.

– Många hade gett upp, slutat träna, slutat springa, slutat leka med barnen. Det visade sig vara otroligt vanligt med inkontinensbesvär. Ingen av oss upplevde att vi hade fått någon fullständig information av våra barnmorskor eller gynekologer, bara råd om att vara flitiga med knipövningarna.

Jag måste alltid veta var jag hade en toalett

Linda har också träffat kvinnor som fött ett barn, blivit inkontinenta och bett om att få en operation.

– De har fått rådet att vänta tills de fött alla barn de vill ha – eftersom man inte visste om resultatet efter operationen skulle hålla för ännu en förlossning.

Operationen tog en kvart

Linda fick vänta fyra månader på sin operation i Ystad. Den gick bra, gjordes med lokalbedövning och tog bara en kvart.

– Jag fick stanna kvar några timmar, man skulle kolla att jag kunde tömma blåsan innan jag fick åka hem. Det kunde jag inte, så jag fick en tillfällig kateter. Dagen efter gick jag till vårdcentralen och fick den uttagen.

Linda Wemmert är fri från inkontinensproblemen
Läs mer och köp här. (reklamlänk via Apprl) Foto: Privat

I drygt en månad tog Linda det lugnt och lät kroppen läka i lugn och ro.

– Men sedan körde jag ett riktigt tufft intervallpass på mitt löpband hemma. Och jag läckte inte en droppe! Det var en helt fantastisk upplevelse, att känna att jag var mig själv igen.

Kvinna med inkontinens håller i en toalettrulle
Inkontinensproblem? Det finns hjälp att få! Foto: TT

Olika sorters inkontinens

Ansträngningsinkontinens

Ansträngningsinkontinens innebär att inte kunna hålla tätt när man nyser, skrattar, springer eller hoppar. Trots att man inte känner något behov av att kissa så läcker man när man anstränger sig fysiskt. Orsaken är i de flesta fall en förslappning och uttänjning av de muskler och/eller ledband som stöttar urinröret.

Trängningsinkontinens

Trängningsinkontinens innebär att urinblåsan är överkänslig, den vill dra ihop sig i tid och otid. Även om blåsan inte alls är full kan man inte hålla sig, utan måste gå på toaletten. Man kan också bli våldsamt kissnödig när man hör rinnande vatten. Ofta läcker man på väg till toaletten, och det kan vara ganska mycket som läcker ut. Trängningsläckage kan behandlas med mediciner, som gör att urinblåsan slappnar av och inte ger signaler om att den vill tömmas i onödan. I många fall ger de bra effekt, ibland inte.

Blandinkontinens

Blandinkontinens är vanligt hos kvinnor, och där kan en kombinerad behandling behövas, med både kirurgi och mediciner.

Läkaren: Operation är bästa boten mot inkontinens

En svensk uppfinning hjälper många inkontinenta att hålla tätt. Åtta av tio med ansträngningsinkontinens som behandlas med kirurgi blir bra – även på lång sikt.

Besvären med inkontinens kan börja redan i unga år, när man fött sitt första barn. Det finns en hel del man kan göra för att komma till rätta med ansträngningsinkontinens – överlägset bäst resultat ger operation, det visar en ny studie vid Sahlgrenska akademin.

I dag används främst en teknik som kallas TVT, Tensionfree Vaginal Tape (en svensk uppfinning). Ingreppet är ganska lindrigt och kan göras med lokalbedövning. Med ett speciellt instrument läggs ett band i U-form, som ett stöd under urinröret. Det behöver inte sys fast, utan hålls på plats av vävnadernas tryck. TVT-metoden används enbart mot ansträngningsläckage. Lider man av trängningsläckage kan operationen i stället förvärra besvären.

Det finns också en vidareutveckling av ingreppet, TVT-O, som anses ännu säkrare. Fördelen med TVT-O är bland annat att man minskar risken för skador på urinblåsan. När man gör den vanliga TVT måste man alltid avsluta ingreppet med att göra en cystoskopi för att undersöka urinblåsan, och det innebär en lite längre operationstid. Därför har många kliniker övergått till TVT-O.

80 % blir helt bra

Ingreppet tar tio minuter, och man får lugnande medel men är vaken. Efter ingreppet fyller man blåsan, och ber patienten hosta. Om det inte läcker någon urin sitter bandet bra, annars drar man åt det en aning och ber patienten hosta igen. När bandet sitter perfekt avslutas operationen. Resultaten har hittills varit mycket bra.

– Man kan ha lite ont efter själva operationen, men sedan känner man ingenting, berättar Ida Bergman, läkare och forskare vid Kvinnokliniken på Södersjukhuset och Karolinska institutet.

Ida Bergman
Ida Bergman, läkare och forskare. Foto: Privat

Det finns dock en liten risk för komplikationer vid kirurgi, och det kan då handla om kronisk smärta.

– Men cirka 80 procent upplever fullständig bot.

Hon håller just nu på att doktorera i ämnet bäckenbotten och förlossningsskador.

Tidigare har man trott att kvinnor som eventuellt vill föda fler barn bör vänta med operationen. Men ny forskning visar att bandet verkar hålla både för en graviditet och för en vaginal förlossning. Ida Bergman tror att resultatet av forskningen kommer att ändra läkarnas inställning till operation.

– Det går naturligtvis inte att generalisera, en bedömning måste göras från fall till fall. Men vi hoppas att fler kvinnor som har svåra besvär, och inte blir hjälpta av annan behandling, kommer att kunna bli opererade och få en bättre livskvalitet.

3 andra metoder mot inkontinens

Botox

Man sprutar in botox på flera punkter i urinblåsans muskel, och det gör att den slappnar av. Behandlingen måste upprepas två till tre gånger per år. Biverkningar förekommer, en del kan få smärtor när de kissar och svårt att tömma blåsan.

Elektrostimulering

Används av en del uroterapeuter, både mot trängnings- och ansträngningsinkontinens men främst mot överaktiv blåsa. Det är en liten apparat som tränar bäckenbottenmusklerna att dra ihop sig på ett effektivare sätt.

Viktminskning

Övervikt är en stor riskfaktor för ansträngningsinkontinens. Lyckas man gå ner bara 5–10 procent av sin övervikt kan man få ett märkbart resultat.

Mer info för dig med inkontinens!

Gå in på sinoba.se – en intresseförening för människor med inkontinens och överaktiv blåsa. Flera av landets främsta medicinska experter på området är knutna till föreningen.

Du kan även gå in på tät.nu från Umeå universitet. Där finns bland annat utförliga övningar för bäckenbotten.

Av Susanna Hauffman

Läs också:

Mer inspirerande innehåll från allas.se:

Dela på:

Annons

Laddar