Doktor Mikael: Så vet du om du lider av hypokondri – mörkertalet är stort
Hypokondri eller hälsoångest är ett komplicerat tillstånd, det är svårt att veta hur många i Sverige som lider av det – mörkertalet uppges vara stort. Men en Sifo-undersökning för Apotek Hjärtat från 2023 visade att var femte svensk drabbas av hälsoångest minst några gånger varje månad.
När Mikael Sandström, även känd som doktor Mikael, gästar Nyhetsmorgon talar han mer kring ämnet och går igenom symptom.
Doktor Mikael: Det typiska för en person med hypokondri
Enligt doktor Mikael sträcker sig hypokondri långt bak i tiden. Själva sjukdomsbilden kännetecknas av en intensiv och långvarig rädsla för att vara eller komma att bli allvarligt sjuk. En svår oro som står i tydlig obalans till den faktiska risken att vara sjuk eller de kroppsliga symtom man upplever.
– Det vi säger är sjukdomsångest eller hälsoångest – rent professionellt. Det är ett lite vidare begrepp där hypokondri ingår. Men redan på 1600-talet och 1700-talet talade man om ”inbillningssjuka”. Man har skämtat om överdriven oro länge men för den som har ångest så är det ett riktigt problem, det påverkar vardagen, säger doktor Mikael i TV4.
Det finns olika kriterier för att få en diagnos.
– Det finns diagnoskriterier. Ett av symptomen är oro – ångesten som sådan. Sen kan man vara orolig för olika saker såklart, säger Mikael och fortsätter:
– Det typiska för patienter med sjukdomsångest eller hälsoångest är just att man har ett oförklarligt symptom. Som ingen riktigt har förklarat. Om doktorn säger: ”det här är ingen fara”. Vad skönt tänker patienten och går hem. Men trots positivt besked är man orolig inom loppet av 24 timmar igen. Det är väldigt typiskt – att oro uppstår redan efter ett dygn. Man tänker att läkaren kanske missade något, då kommer vi över till sjukdomstillståndet, att en försäkran hjälper inte.
Orsaker till hälsoångest/hypokondri
Personliga egenskaper: En generell benägenhet till oro, ängslighet eller ett behov av kontroll.
Traumatiska händelser: Plötsliga dödsfall eller oväntade sjukdomsbesked kan sätta djupa spår och leda till ökad oro för hälsa.
Stressfyllda livssituationer: Långvarig stress kan göra en mer uppmärksam och känslig för kroppsliga förnimmelser.
Tidigare erfarenheter: Att själv ha drabbats av allvarlig sjukdom, eller att en närstående har gjort det, kan påverka hur man tolkar kroppsliga signaler.
Informationspåverkan: Överdriven exponering för hälsoinformation, särskilt genom media kan förstärka oron.
Källa: Mindler
Senaste från Allas
Hur blir man hypokondriker?
Mikael får också frågan hur man blir hypokondriker. Vem utvecklar egentligen dessa symptom?
– Det är flera faktorer. Det finns genetiskt, där vet man inte hur de olika delarna är. Och sen finns det miljömässigt som påverkar också, säger han och tillägger:
– En personlighet som oroar sig för mycket. Det finns ju andra gränsande ångesttillstånd som panikångest och tvångssyndrom som är lite ”samma andras barn”.
Det finns också ytterligare saker som kan trigga, exempelvis om en nära familjemedlem har blivit sjuk kan det trigga sjukdomskänslor hos en hypokondriker. Dock menar Mikael att man ofta har en mer naturlig oro i grund och botten.
– Ja det finns triggers, men man brukar säga att det är en naturlig oro. Man är orolig och tänker: ”tänk om jag har bröstcancer för jag har en kompis som har det”. Det blir mer aktuellt.