Sommar-avundsjuka: Så blir du av med den

Kvinna på semester som håller i en skylt.
Är andras sommarstugor och härliga grillkvällar en nagel i ögat på dig? Får du en klump i magen när väninnan berättar att hon ska åka utomlands, igen? Se upp, du kan ha drabbats av sommaravunden och den kan bli en tagg i din psykiska hälsa...

Under den mörka årstiden är andras framgångar lite mera dolda, som under en präktig och rejäl ullkappa. I snålblåsten, hagelskurarna och snömodden är vi alla hyfsat lika.

Men så vänder vädret, och plötsligt dyker de upp – inläggen på Facebook om trädgårdsland som fylls av små frön i snörräta rader. Sedan spirar fenomenet och växer, hela båtar sjösätts till slut! Och folk möter våren i Provence. Onödigt smala människor tar sommarens första dopp från en brygga. Glada vänner gungar i armkrok på midsommarfesten. Så många de är! Så glada de verkar vara! Så oerhört odemokratiskt!

Avund är en mänsklig känsla, designad för att varna oss när vår egen status inte är i nivå med andras, så det är inte så konstigt att den just nu är lite extra aktiv. För nu äts och dricks det lite godare än vanligt, umgås lite mer, och reses lite längre. Och allt dokumenteras på sociala medier.

– Bilderna på den lyckliga familjen, släkten som träffas och allt som ser så trevligt ut på sommarfesten, det tror jag triggar mångas avundsjuka, säger avundsforskaren Lillemor Adriansson, docent i psykologi vid Högskolan i Borås som studerat saken i flera år.

Kanske drömde du också om kulturresor, men i stället blev du sjuk, gick igen­om en skilsmässa, eller fick bara en väldigt låg pension. Då har den avunden inslag av sorg…

Hon menar att vi förstås är medvetna om att det är tillrättalagda bilder vi får se på Facebook, men de kan ändå påminna om exempelvis egna viktiga relationer som förlorats.

– Och när du känner avundsjuka på vännen som berättar att hon ska promenera på kinesiska muren i sommar, så kanske den avunden bottnar i hur du själv tänkte dig att tillvaron skulle se ut i det här skedet av livet? Kanske drömde du också om kulturresor, men i stället blev du sjuk, gick igen­om en skilsmässa, eller fick bara en väldigt låg pension. Då har den avunden inslag av sorg, tänker jag.

På så sätt kan avundsjukan ge många viktiga nycklar till vad man faktiskt drömmer om i livet. Och sedan kan du successivt börja ta steg för att nå dit.

– Du kanske inte har råd att åka till Kina i år, men om du varje månad lägger undan en liten summa så kanske pengarna räcker till en resa någonstans om två år, tipsar Lillemor.

Lillemor Adriansson, avundsforskare.

”Avundsforskaren” Lillemor Adriansson är docent i psykologi. Foto: Privat

Det har pratats om ”den svenska avundsjukan” ända sedan 1400-talet. Men ligger det något i det gamla talesättet att vi svenskar har extra svårt för andras lycka? Inte mycket, tror vår expert. Visserligen finns det både missunnsamhet och illvillig avundsjuka i Sverige, ömsint allierad med vår egen kära jante­lag. Men den finns också exempelvis i Australien, där den kallas ”tall poppy-syndrome”.

– Avundsjuka, liksom själva skammen kring att känna den, är universell, tror jag. Redan medeltidsförfattaren Dante pratade om att det fanns en alldeles särskild plats i helvetet för de avundsjuka. Vi vet alla sedan barnsben att det är ”fel” att vara avundsjuk på någon annan, vilket också gör det svårt att ta hand om känslan, för vi vill inte ens erkänna den. Många gånger är man därför inte medveten om att man är avundsjuk. I stället kan man märka att man skvallrar om personen, och gärna brer på lite extra om personens dåliga sidor när man berättar för andra, förklarar Lillemor.

Avundsjukan finns alltså överallt, men har förmodligen ändå olika ansikten i olika kulturer. I samhällen där det finns ett tydligt etablerat klass- eller kastsystem, så är den rent materiella avundsjukan förmodligen inte lika stark. Skillnaden mellan fattig och rik är accepterad och bara ”som det är”. Men i samhällen där rättvisa är ett tydligt ideal (som Sverige) så blir det mer provocerande med uppenbara skillnader.

– Vi blir ju inte avundsjuka på det ouppnåeliga. Avundsjuka kräver att avståndet mellan personerna inte är för stort från början. Vi blir inte avundsjuka på den där kända konstnären för att han målar så vackra tavlor, men gärna på vännen som det verkar gå så bra för på jobbet. Utåt kanske vi gratulerar, men innerst inne känner vi ”varför du och inte jag?”, förklarar Lillemor.

Det är en mänsklig känsla som har plågat människan i alla tider. För ont gör det ju när avunden knackar på. Och i vissa fall kan det till och med märkas fysiskt.

– Långvarig grämelse och missunnsamhet, det syns på en människa. Det sätter tecken i ansiktet, i kroppshållningen, i allting. Jag tror att det äter upp människor inifrån att gå omkring med så mycket negativa känslor om andra, säger Lillemor, som ändå betraktar avundsjukan som en väldigt mänsklig känsla som vi inte ska skämmas för, utan försöka behandla konstruktivt.

Om avundsjukan ska lyckas få grepp om dig eller ej hänger också på hur ditt psykologiska skydd ser ut. Att ha en stark självkänsla och vara någorlunda tillfreds med hur livet har artat sig gör dig mer immun mot starka avunds- känslor. Men egna bristkänslor och mindervärdeskomplex blir i stället som gödningsmedel för avundsjukan.

Någonstans i mitten av livet så kan alla de här problemen bli extra tydliga…

Och känner man sig väldigt ofta avundsjuk, eller irriterad, på andras framgångar, så kan avunden faktiskt ha blivit en del av den egna personligheten.

– Jag tror absolut att man kan ha en avundsjuk personlighet, som kan ha utvecklats under uppväxten i kontakt med syskon och föräldrar. Kanske fick man för många gånger höra ”varför kan inte du vara mer som din bror?”. Man kan också ha utvecklat egna krav på sig själv att vara perfekt som gör att man hotas av alla andras prestationer. Någonstans i mitten av livet så kan alla de här problemen bli extra tydliga, för då har ryggsäcken man bär på hunnit blivit så stor, tror Lillemor, som ändå menar att det alltid finns sätt att ta hand om avundsjuka.

– Våga prata om din avundsjuka. Jobba med din självkänsla. Och har avundsjukan nästan blivit som en del av dig själv så var inte rädd för att gå i terapi och få hjälp med omprogrammering, tipsar hon.

Sluta jämföra dig med andras putsade bild av sitt liv och påminn dig själv om hur falsk den är.

Av Marina Nilsson

Foto: Artem Beliaikin on Unsplash

Så här kan du behandla avundsjukan konstruktivt

  • Erkänn vad du vill ha. ”Jag vill också ha en egen sommarstuga!” För målet är inte att bli helt fri från avundsjuka, utan från den gnagande olusten som ofta är en skamkänsla över att du känner som du gör. Så börja med att erkänna för dig själv att du faktiskt är avundsjuk, och bara låt det vara så. Tillåt dig att verkligen känna din känsla fullt ut. Oftast brukar den då klinga av efter några minuter.
  • Studera sedan din avundsjuka. Betrakta den ungefär som en läkare som under- söker. När känns din stug-avund som starkast? Kan du se några mönster? Ger den kanske mest utslag under dagar när du känner dig ensam?
  • Våga tala med andra om din avundsjuka, för när trollen kommer ut i solen så spricker de! Har du väl fått sagt att ”ta inte illa upp om jag surar, men detta gör mig faktiskt avundsjuk” så kanske inte avundsjukan måste kanaliseras i form av skitsnack bakom ryggen som den så ofta gör.

    Och vågar du ha ett känslomässigt öppet samtal med just den du är avundsjuk på, så kanske hon till och med kan berätta om saker hos dig som väcker hennes avund!

  • Sluta jämföra dig med andras putsade bild av sitt liv och påminn dig själv om hur falsk den är. För på bilden så ser man kanske en idyllisk stuga med vita knutar, full av släkt och vänner som har det fint tillsammans. Men man ser inte att gästerna faktiskt inte hjälpte till ett dugg vid mid- dagarna, att svärsonen drack för mycket vin och blev pinsam, och att barnbarnen mest bara satt med sina telefoner…
  • Försök till sist att omvandla din avundsjuka till något konstruktivt. Kan den ge dig nycklar till vad du själv vill ha mer av i livet? Mer natur? Mer människor? Mer utmaningar? På många sätt fungerar avundsjukan som en spegling av våra innersta tankar och drömmar och kan bli en bra kompass. Använd kunskapen till att försöka styra ditt liv i en riktning som passar just dig.

När blir avundsjukan sjuk?

”Avundsforskaren” Lillemor Adriansson är docent i psykologi vid Högskolan i Borås.

Japansk forskning med magnetkamera har kunnat visa hur både avundsjuka och skadeglädje faktiskt syns i hjärnan. Ju större avundsjuka, desto större aktivitet i den del av hjärnan som också aktiveras vid smärta. Att känna skadeglädje när något går illa för den vi är avundsjuk på, aktiverar i sin tur samma områden i hjärnan som har med njutning att göra, och som också är aktiva när vi till exempel har sex eller njuter av god mat.

Svensk forskning har också identifierat vad som är typisk ”svensk” avundsjuka. Det handlar, för kvinnor, ofta om utseende, kläder och framgång på jobbet.

– Lite äldre kvinnor som exempelvis har lyckats behålla sitt vackra utseende trots att åren har gått, de blir inte populära bland jämnåriga kvinnor. För männens del verkar i stället andras pengar och bilar generera mer avundsjuka, summerar avunds- forskaren Lillemor Adriansson.