Sömnapné – här är symtomen som är bra att känna till
Sömnapné – vad är det?
Sömnapné är ett tillstånd som innebär att man har korta andningsuppehåll när man sover. Ofta har den som lider av sömnapné också kraftiga snarkningar. Tillståndet är vanligare hos män än hos kvinnor – man räknar med att ungefär fyra procent av alla män och två procent av alla kvinnor har det. Men att ha korta andningsuppehåll under natten utan att det får konsekvenser för ens mående dagtid, är betydligt vanligare än så. Här räknar man med att 24 procent av männen och nio procent av kvinnorna är drabbade.
Inom sjukvården skiljer man på central sömnapné och obstruktiv sömnapné. Central sömnapné är ganska ovanligt och kan orsakas till exempel av vissa läkemedel och av sjukdomstillstånd som hjärtsvikt och stroke. Andningsuppehållen kan vara ganska långa, utan att kroppen gör några försök att dra in luft.
Obstruktiv sömnapné är betydligt vanligare, och beror oftast på att tungan faller bakåt i svalget medan man sover, vilket gör att luftvägen täpps till. Under andningsuppehållet fortsätter kroppen att göra andningsrörelser, men eftersom luftvägen är blockerad kommer det inte in någon luft.
Den här artikeln handlar främst om obstruktiv sömnapné.
Se även! Glöm åtta timmars sömn – så länge bör du sova egentligen:
Videon kunde inte hittas
Symtom på sömnapné
Det finns flera tecken på att du lider av sömnapné, och ofta är det inte du själv som upptäcker det utan någon person i din närhet.
Här är några av de vanligaste symtomen på sömnapné:
- Andningsuppehållen är vanligtvis mellan 20 och 30 sekunder långa, men måste vara i minst tio sekunder för att det ska räknas som sömnapné.
- Snarkningar är ett annat vanligt symtom. För vissa är det fråga om kraftiga snarkningar, men de kan också vara tystare.
- Trötthet under dagen. Om du vaknar och är extremt trött på morgonen och det sedan håller i sig under dagen, kan det vara ett tecken på apné. Orsaken är att du vaknar till i samband med andningsuppehållen på natten, eftersom kroppen reagerar genom att utsöndra adrenalin och öka puls och blodtryck. Samtidigt sjunker syresättningen och du vaknar till. Det är inte ens säkert att du själv minns att du har vaknat flera gånger under natten, men det här mönstret stör ändå din nattsömn – med följd att du är trött på dagen.
- Koncentrationssvårigheter kan vara en följd av tröttheten och den störda sömnen.
- Klumpkänsla i munnen på morgonen när du vaknar.
- Att vakna flera gånger per natt och behöva kissa.
- En känsla av att inte vara utsövd under en längre tid.
Är sömnapné farligt?
Det finns flera risker med sömnapné och det är därför viktigt att söka hjälp om du tror att du lider av det.
Sömnapné är en riskfaktor för både högt blodtryck och stroke. Nästan 60 procent av strokepatienterna i Sverige har också sömnapné, och orsaken att de två hänger ihop tycks vara att apnén ger upphov till stora variationer i blodtrycket. Det påverkar i sin tur blodflödet till hjärnan.
Att under lång tid utsättas för variationer i blodtrycket och en stress i kroppen, kan leda till att det höga blodtrycket blir konstant. Högt blodtryck kan i sin tur öka risken för hjärtinfarkt – och stroke.
Koncentrationssvårigheter till följd av sömnapné innebär en risk i trafiken. Enligt Hjärt- lungfonden finns det forskning som visar att personer med sömnapné löper två till tre gånger så hög risk att råka ut för en trafikolycka jämfört med den övriga befolkningen.
Personer med sömnapné löper också större risk att drabbas av depression, till följd av trötthet och orkeslöshet. Irritation, huvudvärk och nedsatt sexlust är andra konsekvenser av sömnapné.
Hos personer med kärlkramper kan sömnapné framkalla attacker också då man sover.
Är sömnapné ärftligt?
Det finns en ärftlighetsaspekt när det kommer till sömnapné, och enligt Apnéföreningen tror forskarna att det beror på att genetiska anlag styr hur de muskelfibrer som finns i svalget är sammansatta. Utseendet på de här fibrerna kan i sin tur ha stor påverkan på huruvida man drabbas av sömnapné eller inte.
Om en person i familjen drabbas av sömnapné är det därför en bra idé att hålla extra uppsikt också över övriga familjemedlemmar.
Varför får man sömnapné?
Det finns en rad olika faktorer som bidrar till att man får sömnapné. Här är några av de vanligaste:
- Övervikt är en vanlig orsak till sömnapné. Det beror på att det kan bildas fettvävnad runt luftstrupen, vilket försvårar för luften att passera.
- Trånga hals- och luftvägar är ett annat vanligt problem som kan leda till sömnapné. Om du till exempel har överbett, och en tillbakadragen underkäke, kan det bli svårt för luften att passera. Det beror på att tungan sitter längre bak och lättare täpper till. Också stora halsmandlar kan göra så att det blir ont om utrymme.
- Sjukdomar som hypotyreos och diabetes kan öka risken för sömnapné.
- Alkohol är en annan faktor som kan bidra. Alkohol gör att musklerna i svalget slappnar av, vilket ökar risken för blockering av luftvägarna. Det gäller speciellt om man ligger på rygg. Också rökning kan förvärra symtomen.
- Läkemedel kan också påverka. Det rör sig framför allt om starka smärtstillande mediciner, sömntabletter och lugnande läkemedel som har samma avslappnande effekt som alkohol.
Sömnapné – hur många andningsuppehåll?
Hur många andningsuppehåll man har som sömnapnoiker skiljer sig från individ till individ. Enligt det finländska Andningsförbundet kan man dela in sömnapné i tre olika svårighetsgrader:
5 – 15 andningsuppehåll per timme räknas som lindrig sömnapné.
16 – 30 andningsuppehåll per timme räknas som medelsvår sömnapné.
30 eller fler andningsuppehåll per timme räknas som svår sömnapné.
Behandling för sömnapné
Utredningar för sömnapné görs på till exempel sömnlaboratorium, lungkliniker och öron-, näsa- halsmottagningar. Under en sådan utredning registreras lufttillförseln genom näsa och mun under en natt. Dessutom tittar man på andningsrörelser, syresättningen i blodet och sovpositionen. Efter en sådan mätning kan man se hur många andningsuppehåll man har per timme.
För att kunna genomgå en sådan utredning får man fästa en mätare vid näsan innan man går och lägger sig. Den mäter andning och eventuella andningsuppehåll. På fingret eller i örsnibben fäster man en syrgasmätare och ett band runt bröstet registrerar andningsrörelserna.
Allt det här går att göra hemma och man får låna tekniken som behövs.
Hjälp mot sömnapné
Behandlingen mot sömnapné innebär att underlätta andningen och få bort andningsuppehållen. Om du får sova sammanhängande på nätterna kommer troligtvis de andra symtomen att försvinna.
Ett vanligt hjälpmedel mot sömnapné är en så kallad CPAP-maskin, som blåser in luft i halsen genom en mask när du andas. Luftströmmen gör att luftvägarna hålls öppna. Det kan till en början kännas obehagligt att sova med en mask och att ha en apparat intill sängen, men för många är det här ett effektivt hjälpmedel vid sömnapné.
En antiapnéskena, eller sömntandställning, är ett annat vanligt hjälpmedel. Skenan hjälper till att dra underkäken framåt och förhindrar på så vis tungan från att falla bakåt under natten. Skenan provas ut hos en tandläkare och används vid lindrig och medelsvår sömnapné.
Hos barn med sömnapné kan operation bli aktuellt. Kirurgen tar då bort halsmandlarna och de körtlar bakom näsan som försvårar andningen nattetid.
Källor: Hjärt- lungfonden, 1177 Vårdguiden, Andningsförbundet, Apnéföreningarna
