Symtom på sköldkörtelsjukdom – och tips på behandling

Kvinna ligger i soffa och håller sig för pannan
Problem med sköldkörteln är en av våra vanligaste folksjukdomar, som främst drabbar kvinnor. Framförallt brist på sköldkörtelhormon orsakar stort lidande. Uppåt en halv miljon personer i Sverige behandlas för hypotyreos. Antalet diagnoser har ökat cirka 30 procent det senaste decenniet.

Läkaren Helena Rooth Svensson är sedan närmare 40 år specialiserad på sköldkörtelproblem och brinner för att drabbade ska få bättre behandling.

Hennes intresse började med att hon själv som ung drabbades av sköldkörtelproblem, och precis som många andra gick med symtom i många år innan hon fick diagnosen hypotyreos.

– Jag anade tidigt att mina besvär berodde på sköldkörteln, men blodproverna visade inget. Så jag hankade mig fram med halv energi och fick många olika symtom, men ingen fattade någonting. Inte jag heller. Först efter 15 år började hormonnivån ge utslag i blodprov. Då fick jag Levaxin och blev bättre. Men jag fick bara symtomlindring till cirka 40 procent. Så jag känner väldigt starkt för den här gruppen, berättar Helena.

Annons

Hon är i grunden specialist i allmänmedicin men har skaffat sig mycket omfattande specialkunskaper om allt som rör sköldkörteln.

Skrivit böcker om sköldkörteln

Helena har skrivit boken Sköldkörteln och mitokondrierna. Just nu arbetar hon med en uppdaterad version med den nya titeln Sköldkörteln och mycket mer.

Kvinnors immunsystem är annorlunda än mäns

– Det är ett så spännande och intressant ämne, för sköldkörtelhormon har betydelse för alla kroppens organ och vävnader. Jag önskar verkligen att fler läkare skulle intressera sig för det och skaffa sig djupare kunskaper. Med rätt behandling skulle många patienter återfå hälsa och välbefinnande och samhället skulle spara stora pengar genom minskade kostnader för sjukskrivningar, säger hon.

Annons

Läkaren Helena Rooth Svensson är specialiserad på sköldkörtelproblem.
Läkaren Helena Rooth Svensson är specialiserad på sköldkörtelproblem.

Varför är det mest kvinnor som drabbas av sköldkörtelproblem?

– Kvinnors immunsystem är annorlunda än mäns. När en kvinna blir gravid ska inte kroppen stöta ut embryot. Därför ändras immunsystemet i samband med graviditet. Det kan få konsekvensen att immunförsvaret riktas mot vår egen vävnad och orsakar autoimmuna sjukdomar. Efter graviditet är det vanligt med antikroppar mot sköldkörteln. De kan stimulera till ökad hormonproduktion eller blockera produktionen.

Annons

Går inte att bara lita på blodprov

Allt fler drabbas av sköldkörtelproblem och diagnoserna inom sköldkörtelsjukdomar har ökat ordentligt de senaste tio åren. Men det finns inget entydigt svar på varför.

– Det finns många förklaringar, bland annat kan svår stress påverka hormonbildningen. En stor bov är den mängd olika kemikalierester vi får i oss. Det är belagt i tung internationell forskning att de påverkar sköldkörtelhormonerna. Sköldkörtelrubbningar ökar oerhört bland yngre personer, även män.

Varför upplever många att de inte får tillräcklig hjälp?

– Problemet är att de flesta läkare förlitar sig enbart på blodprov. Många har inte vanan och kunskapen att känna på patienternas muskler och leder och undersöka rörelsemönstret. Ett tydligt tecken är att ska de lyfta armarna rakt upp sker det väldigt långsamt och stelt eftersom musklerna är stela. Tittar man på fotsulorna kan man ofta se att det fina randiga mönstret – papillarmönstret – är utslätat.

–Naglarna är ofta lite vågiga, eller tunna och skivande, eftersom de inte växer normalt. Har man sett några sådana patienter lär man sig känna igen dessa tecken. Att lyssna in symtombeskrivningen och undersöka patienten är avgörande för diagnos.

Behandling med Levaxin hjälper tyvärr långt ifrån alla med hypotyreos. Då rekommenderar Helena Rooth Svensson att man kombinerar flera läkemedel. Ett annat alternativ är att testa Armour Thyroid, torkat svinsköldkörtelhormon.

– Levaxin är hormonet T4. Har man kvar kognitiva symtom, till exempel mental trötthet och koncentrationsproblem, trots Levaxinbehandling bör man överväga att ge tillägg med T3, Liotyronin. Många behöver kombinationsbehandling för att må bra.

Läkaren: Undvik internetmedicin

En del patienter tar medicineringen i egna händer och beställer preparat från sidor på internet. Helena har förståelse för det, men det är inget hon rekommenderar.

Kvinna ser ledsen ut i en soffa
Problem med sköldkörteln är en av våra vanligaste folksjukdomar, som främst drabbar kvinnor. En kombination av läkemedel kan behövas för att må riktigt bra.

– Min principinställning är att den som är sjuk ska få behandling hos sjukvården. Jag förstår dem som är desperata och försöker hitta hjälp via nätet. Men det är inget jag tillråder. Jag tycker inte att icke-medicinskt utbildade personer ska ordinera behandling. Och köper man preparat på nätet vet man inte med säkerhet vad de innehåller.

Vilka risker finns med att självmedicinera?

– Det är skadligt om man tar för hög dos av den här typen av preparat. Får du hjärtklappning, skakningar, darrningar, inre stress – tecken på högt adrenalinpåslag – har du för hög dos.

Vad behövs för att överbrygga klyftan mellan vården och individerna?

– Jag tror på föreläsningar för läkare på vårdcentraler med exempel på olika patientfall och praktisk tillämpning. Dagens läkare får fortfarande utbildning enligt gamla riktlinjer från 1960-talet. Man styr hela behandlingen efter blodprov som visar ett värde som inte har med metabolismen inne i cellerna att göra. Det finns mycket ny internationell forskning – det handlar bara om att tillämpa den.

Var sitter sköldkörteln?

Sköldkörteln sitter på halsens framsida nedanför struphuvudet. Den har formen av en fjäril och är 6-7 centimeter bred med ett smalare parti på mitten. Dess viktigaste

uppgift är att producera hormoner som styr ämnesomsättningen i kroppen.

Sköldkörtel visas i en människokropp

Hur fungerar sköldkörteln?

Sköldkörtelns funktion styrs av hormonet TSH, tyreoideastimulerande hormon, som bildas i hypofysen i hjärnan. TSH signalerar till sköldkörteln att bilda hormonerna T4, tyroxin, och T3, trijodtyronin. Rubbningar i det komplicerade samspelet mellan dessa hormoner kan göra oss sjuka.

Förhöjt TSH-värde i relation till lågt T4 tyder på för låg ämnesomsättning. Ökningen av TSH stimulerar sköldkörteln till ökad produktion av framförallt T4 men även en viss ökning av T3.

Många har inte vanan och kunskapen

Ett problem, enligt läkaren Helena Rooth Svensson, är att vid en vanlig läkarundersökning tas ofta bara blodprov för att mäta halten av TSH.

– Är TSH normalt går man inte vidare. Tittar man på något mer är det T4. Det är bekymmersamt. Jag anser att man alltid måste undersöka hur TSH, T4 och T3 ligger i förhållande till varandra för att kunna se om ämnesomsättningen är låg eller inte. Framförallt måste man titta även på nivån av T3.

– Har man bra T3 i blodet är sannolikheten mycket större att det fungerar bra i vävnaderna. Det mesta T3 som vi mäter i blodet kommer från celler som omvandlat T4 till det aktiva hormonet T3.Det är många olika processer som måste fungera för att det ska bli rätt i slutänden. Få läkare kan hela den fysiologin, säger Helena.

Olika sorters sköldkörtelproblem

Struma

  • Vad: Sköldkörteln är förstorad men är egentligen inte en sjukdom. Knölstruma är vanligast. Då är körteln ofta oregelbundet förstorad. Hormonproduktionen är ofta normal. När knölar har extra hög produktion av hormon är det hypertyreos, giftstruma. Struma kan även förekomma vid hypotyreos, underproduktion, eller bero på inflammation. Även cystor och tumörer kan göra sköldkörteln förstorad.
  • Diagnos: Via blodprover mäts sköldkörtelhormoner samt om det finns antikroppar mot sköldkörteln. Ibland görs en finnålspunktion, ultraljudsundersökning eller datortomografi.
  • Behandling: Behöver inte behandlas om ämnesomsättningen är normal, inget elakartat hittas och man inte har besvär. Annars kan hela eller delar av körteln opereras bort. Då behövs ofta läkemedel med sköldkörtelhormon.

Graves sjukdom

  • Vad: Graves är en autoimmun sjukdom då kroppen bildar antikroppar som stimulerar sköldkörteln till ökad hormonproduktion. Den kallas även Basedows sjukdom och är en form av hypertyreos. Ibland beror sjukdomen på att sköldkörteln blir inflammerad. Kan uppkomma efter en förlossning. Då kan sjukdomen i vissa fall gå över av sig själv när ämnesomsättningen återgår till den normala.
  • Symtom: Är samma som vid annan hypertyreos. Ofta är sköldkörteln förstorad. Ögonbesvär som gruskänsla, rodnad och sveda är vanliga. Ögonen kan se uppspärrade ut med stirrande blick.
  • Diagnos: Ställs på samma sätt som vid hypertyreos.
  • Behandling: Samma som vid hypertyreos.

Hashimotos sjukdom (Hashimotos tyreoidit)

  • Vad: Autoimmun sjukdom då sköldkörteln blir kroniskt inflammerad. Det bildas

    antikroppar som får immunförsvaret att attackera sköldkörteln så att den fungerar

    allt sämre.

  • Symtom: Viktuppgång och trötthet. Ofta blir sköldkörteln förstorad. I början är det vanligt med överproduktion av sköldkörtelhormon. Symptomen kan då misstas för att vara hypertyreos. Efter en tid brukar hormonnivåerna sjunka och man får i stället brist på sköldkörtelhormon.
  • Diagnos: Ställs genom att läkaren känner på sköldkörteln, via blodprover kontrolleras halten av sköldkörtelhormon samt om det finns antikroppar. Ibland görs en finnålspunktion om det finns en knöl i sköldkörteln.
  • Behandling: Förhöjd hormonnivån kan behandlas med läkemedel mot hjärtklappning. När nivån är låg behövs läkemedel med sköldkörtelhormon. Ibland återgår hormonnivån till den normala, annars skadas sköldkörteln och underfunktionen blir kronisk.

Hypotyreos

  • Vad: Brist på sköldkörtelhormon. Om sköldkörteln producerar för lite hormoner leder det till låg ämnesomsättning och att kroppen går på lågvarv.
  • Symtom: Trötthet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, frusenhet. Även torr hud och torrt hår, förstoppning, viktökning, minnessvårigheter, långsam hjärtrytm samt värk i muskler och leder kan förekomma.
  • Diagnos: Ställs med hjälp av blodprover där halten av TSH och sköldkörtelhormon kontrolleras. Läkaren känner också på sköldkörteln, om den t ex är förstorad.
  • Behandling: Oftast konstgjort sköldkörtelhormon i tablettform. Vanligast är Levaxin, som är T4. I vissa fall kan Armour Thyroid, torkat svinsköldkörtelhormon, vara ett alternativ. Det skrivs ut på licens och ska godkännas av Läkemedelsverket. Ibland även tillägg av T3, Liotyronin. Behandlingen är oftast livslång.

Hypertyreos

  • Vad: Överproduktion av sköldkörtelhormon vilket medför det ökad ämnesomsättning så att kroppen går på högvarv. Hypertyreos kallas ibland giftstruma.
  • Symtom: Kan komma smygande och misstolkas bero på stress. Svettningar och värmekänsla, trötthet, sömnproblem, ökad puls, darrningar, aptitlöshet, lös mage och viktnedgång är vanligt. Likaså oro, lätt att börja gråta eller bli irriterad och arg, muskelsvaghet, menstruationsrubbningar, hudproblem och håravfall. Hos äldre kan hög puls och förmaksflimmer ibland vara enda symtomet.
  • Diagnos: Ställs genom att läkaren känner på sköldkörteln och huden, kontrollerar ögonens utseende och om fingrarna darrar, mäter blodtryck och puls samt tar blodprov för att mäta halten av sköldkörtelhormon.
  • Behandling: Vid lindrig hypertyreos används läkemedel som dämpar symtomen och minskar produktionen av sköldkörtelhormon. Radioaktivt jod är en form av strålbehandling. Tredje alternativet är operation då hela eller delar av sköldkörteln tas bort.

Sköldkörtelcancer

Vad: Sköldkörtelcancer delas in i fyra grupper. De två vanligaste formerna, papillär och follikulär cancer, går oftast bra att behandla och de flesta botas. Varje år upptäcks 600-700 nya fall i Sverige.

Symtom: Det vanligaste tecknet är en knöl som ofta syns eller känns på halsen. Den kan också sitta på djupet och märkas som en tryckkänsla eller genom heshet.

Diagnos: För att fastställa om en knöl är cancer krävs undersökning i flera steg. Läkarundersökningen kompletteras ofta med ultraljud. Cellprov tas genom finnålspunktion. Via blodprov undersöks hormonproduktionen. Ibland krävs operation för att säkert avgöra om det är cancer eller inte.

Behandling: Vanligtvis kirurgi. Ibland behövs en kombination av strålning, cytostatika och operation.

Källor: 1177, Cancerfonden

Av Lillian Ottosson  

Foto: TT/Shutterstock, Privat

Mer inspirerande innehåll från allas.se: