Trending: Träning och motionLivet med psykisk ohälsaPsykologiSköldkörtelproblemBlodtryck

Vilken terapiform passar dig bäst? Så hittar du rätt!

27 nov, 2018 
Celia Stahl
Utmattningssyndrom, nedstämdhet och depression blir ett allt vanligare inslag i människors vardag – ungefär var tredje svensk lever med psykisk ohälsa. Men var kan man vända sig om man mår dåligt? Vad finns det för olika alternativ?
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Psykisk ohälsa är ett av de absolut största och snabbast växande folkhälsoproblemen i världen. Socialstyrelsen uppskattar att omkring var tredje svensk lever med någon typ av psykisk ohälsa. De utlösande orsakerna varierar, men det kan röra sig om långvarig stress, ekonomiska problem, relationsproblem eller en anhörigs död. Ibland kan även en livskris dyka upp, oväntat och plötsligt.

Att berätta att man mår dåligt är ingen självklarhet för alla. Många lever i nedstämdhet under långa perioder, utan att låta omgivningen veta. Och det kan kännas som ett stort steg att våga söka hjälp. Att tröskeln är så hög när det gäller att kontakta vården, kan bero på den okunskap som finns i samhället, där psykisk ohälsa stigmatiseras.

Få nyhetsbrev från Allas – helt gratis!

Få nyhetsbrev med massor av tips på rolig läsning, spännande nyheter inom hälsa och relationer, goda recept och mycket mer till din e-post varje vecka. Nyhetsbrevet är helt gratis!

Det kan också upplevas som ett hinder att inte veta var man ska vända sig. Det finns ju så många olika sorters terapi. Hur vet man var den hjälp finns som passar en själv?

Annons

– Varje person är unik, en del blir bättre av kognitiv beteendeterapi, andra av psykoterapi eller någon annan form av stöd. Mediciner vid depression kan behövas ibland, men oftast under en kort begränsad tidsperiod. Det behövs en vidare syn på vad som kan hjälpa vid psykisk ohälsa, säger Jörgen Herlofson, läkare, specialist i psykiatri och legitimerad psykoterapeut.

Alla blir inte hjälpta av piller

Användningen av antidepressiva läkemedel ökar i takt med depressionsdiagnoserna. Mellan 2006 och 2016 ökade mäns användning av läkemedlen med 28 procent och kvinnors med 27 procent.

– I Sverige idag får många människor psykofarmaka utan något positivt resultat. Medicinen hjälper dem inte att komma tillrätta med sina grundläggande problem. Det tillhör våra mänskliga rättigheter att som patient ha rätt att fatta beslut om vilken typ av behandling man vill ha. Men läkarna övertalar ofta patienterna att använda en viss behandling. Övertalning är också en form av tvång.

Annons

Enligt Jörgen Herlofsson är det läkarens uppgift att se till vad som kan återge just varje enskild patient livsglädje och livskänsla. Alla blir inte hjälpta av en standardbehandling.

– Jag är inte emot läkemedel, men jag är förespråkare för att stärka självläkningen och använda rätt läkemedel vid rätt tillfälle och i rätt mängd.

Bygger på samarbete

Vid en personcentrerad diagnos utgår läkaren från relationen till patienten och ställer sig frågor som ”vilken person är detta och vad behöver just den här personen för typ av hjälp?”

– Den som ter sig deprimerad på grund av nedsatt funktion i sköldkörteln, den som är deprimerad på grund av motgångar och förluster och den som är deprimerad på grund av relationsproblem behöver väsentligen olika behandlingar. Om man använder sig av en mer personcentrerad diagnostik, söker man både en förklaring till ohälsan och förståelse av lidandet. Det skapar förtroende och tillit.

Annons

En oerhört viktig del är att patienten känner sig sedd.

– Det är en förutsättning för ett fungerande samarbete mellan läkare och patient, vilket förhoppningsvis leder till att patienten blir mer aktiv i läkningsprocessen. Läkaren bör ha inställningen att nu möter jag en unik person och vi ska tillsammans utreda hans eller hennes problem. Tillsammans kan läkare och patient finna en kompasskurs som bygger på patientens personliga värden, vad som gör livet meningsfullt för just honom eller henne och bygga vidare på det, säger Jörgen Herlofsson.

Vilken terapiform passar just dig?

Psykoterapi

Genom samtal med terapeuten kan den hjälpsökande klienten lära känna sig själv bättre och i samarbete med terapeuten hitta en väg ut ur sina svårigheter.
Passar: Den som är motiverad och samtidigt beredd att också ta eget ansvar i sin behandling.
Kostnad (per timme): Om du går hos en yrkeslegitimerad behandlare som är ansluten till landstinget betalar du samma kostnad som för ett läkarbesök och högkostnadsskyddet gäller. Om du söker hjälp hos en privat behandlare ligger kostnaden på 800–1 500 kronor.

Annons

KBT (kognitiv beteendeterapi)

Terapin går ut på att försöka identifiera vilka tankemönster och tankesätt man har när man mår dåligt. Tillsammans med terapeuten arbetar man sedan med att förändra dessa tankemönster för att kunna må bra.
Passar: Den som har problem med tvångstankar, fobier, panikångest eller depression.
Kostnad (per timme): Landsting 100–350 kronor, privat 800–1 000 kronor. Vissa län erbjuder även internetbaserad terapi.

Familjerådgivning

Kommunen är skyldig att erbjuda familjerådgivning för par eller familjer som behöver det. I rådgivande samtal får man hjälp att sätta ord på det som kan vara svårt att prata om.
Passar: Par eller familjer som behöver öka förståelsen för varandra för att komma vidare i relationen.
Kostnad (per timme): Svenska kyrkan, gratis–350 kronor, kommun 100–300 kronor och privat 600–1 000 kronor.

Annons

Psykosyntes

En alternativ form av terapi där man fokuserar på att dels acceptera den man är, dels se vad man har potential att bli i framtiden. Mycket fokus ligger på utvecklingsmöjligheter.
Passar: Den som behöver göra sig fri från känslomässiga blockeringar och vill samtala sig fram till lösningar.
Kostnad (per timme): Cirka 600–900 kronor.

Av Stina Helmersson och Celia Stahl

Läs också:

Josefin, 39: Psykoterapi hjälpte mig

Så tacklar vi att Henrik är bipolär

Annons