Maria har vävt en unik Pride-matta

Bild på väverskan Maria Ljunggren och bild på en en matta i regnbågsfärger som ligger i en altargång i en kyrka.

Den långa regnbågsmattan sträcker sig från den bakersta bänkraden till den främsta och har vävts av Maria Ljunggren.

Foto: Natalie Greppi och HappyPride

I samband med pridefestivalen West Pride i Göteborg 2021 ville domkyrkan ha en egen matta i regnbågens färger. Väverskan Maria Ljunggren fick frågan om att ta sig an jobbet och nu har den färdiga Pride-mattan redan fått mycket uppmärksamhet.

3:57

Efter reklamen: Så gör du en väggbonad i makramé

(3:57)

En 21,36 meter lång och 50 kg tung Pride-matta i regnbågens färger var ett speciellt uppdrag minst sagt. Och det var hårt arbete in i det sista.

– Jag är helt överväldigad över hur mycket uppmärksamhet det har fått. Det är så många som har ringt och hört av sig från alla möjliga håll. Det känns jätteroligt! säger Maria.

I den lilla orten Horred söder om Borås ligger Boma Väveri, startat 2019 men själva väveriet har funnits sedan femtiotalet. Det är väveriets nuvarande ägare Maria Ljunggren som har vävt den långa, regnbågsfärgade mattan åt Göteborgs domkyrka, i samband med West Pride som i år arrangerades 27 september till 3 oktober. Med sin storlek är mattan unik i sitt slag.

– Det är en sån ära att få göra det, säger Maria.

Carina och Sofia: ”När vi möttes föll allt på plats”

Väverskan Maria Ljunggren i sitt väveri.

Foto: Natalie Greppi

Hon är märkbart glad över att mattan har fått så mycket positiv respons.

Pride väcker känslor

Det är inte första gången som Maria väver Pride-produkter. Faktum är att det har blivit hennes specialitet. Genom samarbetet med företaget HappyPride har hon vävt regnbågsmattor flera gånger för olika Pride-sammanhang.

– För mig Pride är en symbol för tolerans, respekt, kärlek och fred. Det står för öppenhet och att alla får vara inkluderade. Därför var det extra roligt att få göra det här uppdraget.

Karl Fredrik om Pride: ”Vi ska gå för alla som inte får lov”

Fastän responsen på mattan har varit klart övervägande positiv, har ändå hatet smugit sig in i vissa kommentarsfält. Ifrågasättande kommentarer om att Svenska Kyrkan tar ett ställningstagande, att Pride-flaggor och liknande är politiska symboler som kyrkan inte ska förknippas med, blandat med direkta bibelcitat om hur homosexualitet är syndigt. Maria har själv inte läst de negativa kommentarerna men blir bestört när hon får höra det.

Mattan i sin fulla längd på plats inne i domkyrkan.

Foto: HappyPride

– Det är tråkigt att inte alla har de värderingarna och kan se det fina budskapet. Att det handlar om allas lika värde. Det här är en grupp som redan känner sig exkluderade från kyrkan och med mattan visar man att hbtq+ personer är välkomna, säger Maria.

Teknisk utmaning att väva långt

Uppdraget Maria fick stack ut. Det var det ovanliga måttet som förbryllade henne först. Varför skulle mattan vara just 21,36 meter lång? Mattan skulle ligga i altargången och sträcka sig från bakersta bänkraden till den främsta och då behövde längden passa exakt.

Här blir en bit av Pride-mattan till.

Foto: HappyPride

– Det var framförallt en teknisk utmaning. Jag väver ju på en mekanisk vävstol där man får ta en skyttel i taget. Mattan består av sex olika färger och den ska vävas i ett svep, vilket var svårt i och med att den är så lång. Så jag förberedde mig på ett långt pass, säger Maria.

En skyttel är den del av väven där trådspolen sitter. För varje enskild färg måste man byta skyttel. Man väver sedan i ett enda svep för att undvika att få fula skarvar i mattan.

Rullar med plast i olika färger.

Foto: HappyPride

Pride-mattan är vävd i plast

Att Pride-mattan är vävd av plast kan verka konstigt i dessa miljömedvetna tider. Maria förklarar att plasten som används är tillverkad i Sverige och därför fraktas den inte lång väg. Plastmattor är slitstarka och har lång livslängd vilket är svårt att få med andra material. Domkyrkan i Göteborg kommer att kunna ha sin regnbågsmatta i många, många år. Tanken är att den ska användas vid vissa vigslar och gudstjänster när det inte är Pridefestival.

– Det är inte så stor skillnad mellan att väva med plast eller textil. Både textil och plast krymper när det har torkat, men plasten är mer elastisk och krymper därför mer. Det kan vara svårt att veta hur lång mattan blir till slut.

Mattan svetsades på plats i domkyrkan.

Foto: HappyPride

Studiebesök från Nederländerna för att titta på vävstolarna

Maria är glad att det finns ett sådant stort intresse, att få visa vävstolarna och sprida kunskapen. Idag är det inte så vanligt med gammeldags vävning, särskilt inte bland yngre generationer. Hon fortsätter med att berätta att hon fått en förfrågan om studiebesök från Nederländerna som vill komma och titta på maskinerna.

Väver med ovanlig vävstol

De fem mekaniska vävstolarna på Maria Ljunggrens väveri är tillverkade i Sverige under 40- och 50-talen och består av trä och gjutjärn. En mekanisk vävstol drivs manuellt jämfört med en modern industriell vävmaskin som går helt själv och där tråden matas in på ett annat sätt. Moderna vävmaskiner väver 4-8 gånger så snabbt som en mekanisk vävstol, men har inte samma hantverkskvalitet.

Väveriet som Maria tog över för två år sedan, då hon grundade sin firma Boma Väveri, har funnits sedan 1950-talet och har i alla år specialiserat sig på plastmattor. De gamla svensktillverkade vävstolarna används fortfarande vilket är lite unikt. Här görs mattor på beställning efter kundens önskemål och handvävt ger en helt annan kvalitet än industrimaskiner.

En av de mekaniska vävstolarna som är tillverkad under 1940-talet.

Foto: Natalie Greppi

Sticka pläd i regnbågens färger

Marias läromästare Georg Wenander, som drivit väveriet under eget namn, är en ovärderlig kunskapskälla och mentor. Det var Georgs mamma som startade väveriet en gång i tiden och Georg, som idag är 80 år gammal, behövde trappa ner arbetet. Vid precis rätt tidpunkt kom Maria in i bilden och fick möjlighet att driva väveriet vidare – med Georg vid sin sida.

Den svenska vävningstraditionen – ett viktigt kulturarv

Vävning har en lång historia i Sverige och är en viktig del av vårt kulturarv både som industri och som handarbete. Hemvävning fortsatte att ha en betydande roll även efter att den industriella massproduktionen kom igång. Under guldåldern var Borås centrum för den svenska textilindustrin. Hemvävning var framförallt en kvinnlig sysselsättning och mycket vanlig fram tills senare delen av nittonhundratalet. Då minskade textilindustrin kraftigt i landet och många fabriker fick stänga på grund av utländsk konkurrens.

Relaterade artiklar

Här är 18 prideflaggor – och deras betydelser