Edward Blom: Så mycket pengar sparar jag på att äta rester – därför borde vi slopa bäst före-märkningen
Edward Blom menar på att det var bättre förr och att man borde gå tillbaka till gammaldags matlagning.
– Jag tyckte det var bättre att dra på mig en kraftig matförgiftning än att slänga mat, säger han till Allas.
Enligt färsk statistik från Livsmedelsverket slänger svenska hushåll ätbar mat för omkring 14 miljarder kronor varje år. Något som motsvarar mat till ett värde av 1 330 kronor per person och år. En sensationellt hög siffra!
Gastronomen och kulturhistorikern Edward Blom tycker att det är alldeles förkastligt, ja till och med omoraliskt. I en intervju med Allas delar han nu med sig om sina bästa tips för att minska matsvinnet.
– Det viktigaste är att ha järnkoll på vad man faktiskt har hemma i färskvaror och inte vara rädd för att frysa in det som man inte behöver på en gång.
Därför slängs så mycket mat i Sverige varje år
Inför den internationella matsvinnsdagen som ägde rum i dagarna lät Kantar Sifo, på uppdrag av maträddarappen Too Good To Go, göra en undersökning för att kartlägga varför så mycket ätbar mat slängs – helt i onödan – i vårt avlånga land.
Anledningen? Hushållen har för dålig kunskap om hur man förlänger matens livslängd, med korrekt förvaring och enkla tillagningsmetoder. Det är främst den redan tillagade maten som slängs, men Edward menar på att det inte är svårare att laga en ny maträtt på rester än på färska råvaror. Det är bara något som sitter i huvudet.
– Man ska inte vara rädd för att spara allt! Precis alla rester kan användas på nytt, så länge man haft en bra kylkedja. Det går att återanvända i omgångar och på alla möjliga sätt, säger han.
När han säger ”alla” så är det ingen överdrift. En matsked havregrynsgröt som blivit över vid frukosten kan till exempel enkelt användas som extra redning i en pyttipanna.
– Det finns råvaror som folk slänger också. Som exempelvis gamla torra ostkanter. Men det finns ingen som helst anledning till det. Om den inte är mögelangripen så blir den ju bara godare ju längre de ligger. Man slänger den för att man inte vill ha den på smörgåsen, men om man river ner det i en maträtt så är det en underbar smaksättare, säger han.
Det går att använda som riven krydda ovanpå en pastarätt eller för att gratinera en lasange. Ostskalken kan med fördel slängas ner i en köttfärssås, en gryta eller en soppa för extra smak. Har man mycket överbliven torr ost kan man göra en ostfondue eller en ostomelett.
Matexperten Edward Blom vill slopa bäst före-märkningen
Hur väl råvarorna och de tillagade rätterna håller i kylen beror också på temperaturen. Det rekommenderade spannet på mellan åtta och två grader innebär stora skillnader, där en lägre temperatur förlänger livsmedlens hållbarhet.
Edward menar också på att det finns andra hinder som bidrar till att matsvinnet är så högt i Sverige.
– Folk slänger mjölk och fil och andra mejeriprodukter bara för att det står ett visst bäst före-datum. Jag tycker att man borde ta bort den där märkningen helt och hållet, för den gör bara att folk slänger saker i onödan. För mig håller mejeriprodukter i flera veckor längre än vad som står där.
Än mer upprörande är det när omgivningen slänger sylt, marmelad eller gelé. Detta trots att det inte finns något mögel närvarande.
– Det är ju så mycket socker och det är nästan konserverat. Det kan stå i 30 år nere i källaren!
”Man slängde nästan aldrig någon mat förr”
Han berättar att han är uppvuxen i en familj där man var självförsörjande när det kom till bärsylt, äppelmos, vinbärsgelé och saft.
– Det kan man spara massor av pengar på! Men det är förstås ofta en tidsfråga, säger han och poängterar att svenskar historiskt sätt varit mycket bättre på att ta vara på rester.
– Man slängde nästan aldrig någon mat förr. Det fanns ju en brist på mat, hushållen la mycket större procent av sin inkomst på maten och så hade man ofta fler barn. Då var man tvungen att ta till vara på vad man hade.
Brödpudding, pyttipanna och rårakor är exempel på maträtter i den traditionella husmanskosten som vi aldrig hade haft utan den attityden till rester och den matkulturen.
Edward Bloms paradrätt att laga på rester: ”Är underbar”
I samarbete med maträddarföretaget Too Good To Go har gastronomen även listat sina bästa tips på hur man kan rädda både rester och råvaror genom att tillaga den på ”gammeldags vis”.
Pyttipanna är ett jättebra exempel på hur man enkelt kan göra en ny och spännande rester med hjälp av gamla rester på potatis och kött. Det är bara att tillsätta lite lök och kryddor.
– Det är väldigt sorgligt att folk inte gör det, konstaterar gastronomen och listar sedan andra metoder av det man kallar traditionell kokkonst som kan användas för att rädda maten från att hamna i soporna. Gratänger, soppor, grytor och hemmagjord pizza hör till de egna favoriterna.
... mat är någonting som är nödvändigt för vår överlevnad och att alla har inte tillgång till mat. Det känns omoraliskt att slänga tycker jag!
Hemmavid lagar de mycket rätter på rester och dukar upp för ”restfest” minst en gång i veckan. Det blir givetvis olika maträtter beroende på vilka rester som finns att tillgå hemma, men när stjärnorna står rätt och han har alla ingredienser är den mesta paradrätten en östeuropeisk soppa som heter Soljanka.
En billig rätt med en smakrik buljong, stuvad kål, massor av kryddor, samt svamp eller kött.
– Man serverar den med en klick crème fraiche eller gräddfil. Lite citron också om man har tillgång till det också. Den tycker jag är underbar att göra. För det blir väldigt gott!
Senaste från Allas
Så mycket pengar sparar familjen varje år
Edward Blom och hustrun Gunilla Kinn Blom har tre barn: Melchior, Wilhelmina och Zacharias. De är alltså ett hushåll om fem personer.
– Livsmedelsverket hävdar att en normalstor familj på fyra slänger mat för omkring mellan tre och sex tusen per år. Det är ju en helt otrolig summa! Men om jag ska uppskatta hur mycket vi sparar, så tror jag att vi ligger i det övre spannet där. Vi sparar säkert sex tusen per år, säger han och fortsätter:
– Att spara pengar är ändå inte vårt främsta mål. Det handlar mer om att mat är någonting som är nödvändigt för vår överlevnad och att alla har inte tillgång till mat. Det känns omoraliskt att slänga tycker jag! Det här amerikanska sättet att man tar hem snabbmat nästan dagligen eller flera gånger i veckan. Det är inget annat än förkastligt!
Han berättar en anekdot från den egna studietiden när han åt en räkpaj som hade stått framme i två dagar.
– Jag tyckte det var bättre att dra på mig en kraftig matförgiftning än att slänga mat. Det skulle jag inte göra om idag, man måste ändå tänka förnuftigt. Vi satsar inte på att bli sjuka.
Edward Bloms erkännande: Barnen har ätit på McDonald's
Barnen är också med i kampen mot matsvinnet. De är en matintresserad familj och pratar mycket om med barnen om hur viktigt det är att ta vara på råvaror – och jordens resurser.
– Det händer såklart att vi kan gå på en bra restaurang någon gång då och då. Någon gång har vi till och med tagit med barnen till McDonald's. Vi vill ju inte att de ska anses som totala kufar i skolan, säger Edward Blom och fortsätter:
– De äter gärna chicken nuggets någon gång när det serveras i skolan eller hos vänner, men de är mer glada i riktig mat. Och säger åtminstone att de föredrar min mat framför annan mat. Hemlagat är ju den riktiga lyxen.