Keramikern Mari Simmulson lät slumpen bestämma

Till vänster svartvit bild av Mari Simmulson, till höger vas ur serien Mariana.

Mari Simmulson (1911–2000) var oerhört produktiv och begåvad. Dessutom var hon en positiv och kommunikativ person, något som öppnade många spännande dörrar under hennes karriär.

Foto: Privat

Mari Simmulsons östeuropeiska formspråk och en aldrig sinande kreativitet gör hennes keramik – och textilier – aktuellare än någonsin. Samlarna blir allt fler och inte minst de unga har fått upp ögonen för hennes produktion.

Som konstnärlig medarbetare, först på Gustavsberg, därefter på Upsala-Ekeby, skapade Mari Simmulson (1911–2000) ett brett spektrum av föremål. Både serietillverkade i stort antal och numrerade föremål i små serier men också unikum framställda av henne själv.

Se också: 5 saker att tänka på när du går på loppis

0:58

Efter reklamen: 5 saker att tänka på när du går på loppis

(0:58)

Mari Simmulsons motiv ofta kvinnoansikten

Ofta förknippas Mari Simmulson med kvinnoansikten med något drömskt i blicken och kvinnogestalter från andra kulturer, men även söta figuriner, robusta former och abstrakta mönster. Merparten av sin karriär var hon knuten till Upsala- Ekeby. Bredden i hennes formgivning från den tiden är slående.

– Jag gick förbi en antikaffär här i Uppsala härom dagen och såg keramikföremål i skylten som det stod Mari Simmulson på. Jag hade aldrig sett dem förut. Mamma var så otroligt kreativ och produktiv, säger hennes dotter Mari Saretok.

Idag är det döttrarna Mari Saretok och Eva Rimm som har hand om alla de föremål, skisser och målningar som Mari Simmulson lämnade efter sig. De berättar även om sin mammas konstnärsskap genom föredrag och artiklar.

Mari Simmulson växte upp i Sankt Petersburg med estniska föräldrar och två systrar. Vid ryska revolutionens utbrott tvingades pappan ta sig till Helsingfors. Därefter flydde mamman med de tre döttrarna tillbaka till Estland 1919. Mari var konstnärlig och genom sin vänskap med dottern till rektorn för Konstfackskolan i Tallinn, fick hon ett stipendium att börja på en utbildning i keramik. Att det blev keramik var en slump. Skolan behövde återväxt på keramiklärare, så det var ett villkor för hennes stipendium.

"Mamma sa att hon inte ens kunde stava till ordet keramik när hon började på sin utbildning."

– Mamma sa att hon inte ens kunde stava till ordet keramik när hon började på sin utbildning. Men hon var otroligt lycklig över möjligheten. 1935 tog hon sitt mästardiplom och undervisade även en period på skolan, berättar dottern Mari.

Mari Simmulson arbetade på Arabia

Ett par år senare fick Mari Simmulson ännu ett stipendium och reste till Finland för att arbeta på Arabia. Där lärde hon känna den svenska formgivaren Tyra Lundgren, en kontakt som skulle visa sig bli viktig längre fram.

Under andra världskriget bombades Tallinn, först av Tyskland, därefter av Ryssland. Mari studerade skulptur i München vid två tillfällen under åren 1938 och 1943. I september 1944 tvingades hon fly från Tallinn och kom till flyktinglägret på Gräddö i norra delen av Stockholms skärgård.

Vas i svartvitt mönster.

Serien Mars från 1952 är ett tidigt exempel på Mari Simmulsons abstrakta motiv som hon skulle utveckla ytterligare på keramik men även på textil ett par år senare. En vas ur serien kunde ropas in på Garpenhus Auktioner för låga 450 kronor. Den är 16 cm hög och har en diameter på 13 cm.

Foto: Garpenhus Auktioner

Började som formgivare på Gustavsberg

Efter att ha fått uppehållstillstånd och främlingspass i Sverige började hon som formgivare på Gustavsberg 1945.

– Det var Tyra Lundgren som introducerade mamma för Gustavsbergs konstnärlige ledare Wilhelm Kåge. Hon visade sin portfolio, han såg hennes begåvning och anställde henne.

Hyllning till sommarens krukor

Vid den här tiden var en mycket ung Lisa Larson praktikant på Gustavsberg.

– När Gustavsberg hade 70-årsjubileum av Studio G träffade jag och min familj Lisa Larson. Hon berättade att hon hade frågat mamma om hon fick härma hennes formspråk. Mamma svarade självklart ja. Detta hade visserligen mamma berättat för oss, men vi tog det med en nypa salt. Nu fick vi veta att det verkligen stämde.

Under sin tid i flyktinglägret träffade Mari Simmulson sin blivande man och pappan till döttrarna Mari och Eva som föddes 1946 och 1948.

– Mamma var i princip ensamstående eftersom pappa var i Uppsala och läste in svensk studentexamen för att sedan kunna studera vidare på universitetet där. Hon hade fullt upp. Varje dag gick hon med två småbarn till två olika dagmammor. Hon berättade att hon ibland stod vid diskhon och sov med huvudet lutat mot en kökslucka.

Kvadratiskt fat med mönster av kvinna i håreti hästsvans och klädd i harlekinrutig tröja.

Motivet är karaktäristiskt för Mari Simmulsons stil från 1950-talet. Mycket mer tidstypiskt än såhär kan det inte bli med en kvinna med håret uppsatt i hästsvans och klädd i harlekinrutig tröja.

Fat med stilistiskt målat kvinnoansikte.

Det tuffa fatet är signerat på framsidan vilket är ovanligt och visar på ett gott självförtroende hos den då ganska nyanställda Mari Simmulson på Upsala-Ekeby. Hela signaturen lyder Mari Simmulson 1951 Ekeby ateljé. Fatet är stort, 46 cm i diameter, och klubbades för 5500 kronor på Bukowskis för ett par år sedan.

Foto: Bukowskis

Sökte jobb på Upsala-Ekeby

Mari Simmulson bestämde sig för att skriva till Upsala-Ekeby och söka jobb. Keramiktillverkaren nappade snabbt på erbjudandet och 1949 flyttade Mari och döttrarna till Uppsala där en lägenhet för hela familjen ordnades.

– Det var rena guldåldern. Hela 1950-talet låg framför Upsala-Ekeby med Ingrid Atterberg, Hjördis Oldfors, Anna-Lisa Thomson, Taisto Kaasinen, Sven Erik Skawonius, Göran Andersson – ja, det var många duktiga formgivare där. Och det var bra stämning dem emellan. De umgicks även privat.

Tips!

För dig som vill veta mer om keramik från Upsala-Ekeby är Upsala-Ekebysällskapets hemsida en guldgruva. Gå in på upsala-ekebysallskapet.se och passa även på att bli medlem i föreningen.

Det stora genombrottet för Mari Simmulson var på en separatutställning på NK 1952. Pressen var positiv och uppmärksammade särskilt hennes kvinnomotiv. Det är också de motiven som hon är mest känd för idag. Dels kvinnoansiktena med drömmande ögon och halvslutna ögonlock som återkommer på fat och vaser i olika modeller, dels de stående och sittande kvinnofigurerna med namn som Balinesiskan och Indonesiskan. Mari reste inte själv men tittade ofta i böcker med motiv från till exempel Afrika, Asien och Samoaöarna och blev inspirerad.

Golvvas i vit och brunrandigt mönster.

En golvvas med det passande namnet Rusticana fanns till försäljning på Stockholms Auktionsverk. Mari Simmulson formgav serien 1963 och den låg helt rätt i tiden då trenden gick mot allt grövre och tyngre keramikföremål. Men golvvasen har ändå ett lätt uttryck med blank glasyr upp- och nertill och linjär relief i det bruna lergodset. Golvvasen är det största föremålet i serien med sina 40 cm i höjd. Vinnande bud blev 850 kr (1500).

Foto: Stockholms Auktionsverk

Sex låga blomkrukor i brunt och vitt mönster.

Intresset för blomkrukor har ökat de senaste åren och när de dessutom kan kopplas till en formgivare blir de än mer lockande. Sex krukor ur Mari Simmulsons serie Florida klubbades för 1600 kronor på Växjö Auktionskammare. Ett och annat nagg följde med på köpet, men för att vara blomkrukor var skicket fint. Höjden är cirka 10 cm.

Vas ur serien Djungeln.

Föremål ur serien Djungel från 1953 är ovanliga på marknaden. På Ekenbergs Auktioner hade man fått in en vas i fint skick som gick under klubban för 1632 kronor. Vasen är 28 cm hög.

Foto: Ekenbergs Auktioner

Gjorde föremål i chamotte

In på 1960-talet började Mari Simmulson så smått lämna de drömmande kvinnomotiven och göra mer rustika föremål i exempelvis chamotte som var trendigt på den tiden. Hon blev även mer färgstark i sitt skapande.

I en artikel i Arbetarbladet den 21 april 1967 kan man läsa en recension av en utställning med 250 unika verk av Mari Simmulson på Presenta, Upsala-Ekebys försäljningslokal i Uppsala. Verken är, skriver recensenten, ”färggnistrande”. Mari Simmulson hade alltmer börjat använda starka färger som rött, lila och blått i kombination med en olivgrön eller blågrön nyans. Recensenten tycker också att ”de trånande uttrycken i hennes verk har utplånats och anletsdragen har blivit snarast uttryckslösa”. Det kan låta negativt, men det var nog inte tanken från recensentens sida. Själv sa Mari Simmulson i artikeln: ”Jag har blivit klokare med åren och anser nu att keramiken inte bör berätta sagor.”

En hyllning till Hertha Hillfon – en av Sveriges stora skulptörer

Upsala-Ekeby började få ekonomiska problem i slutet av 1960-talet. Billiga föremål tillverkade i utlandet pressade ner priserna i Sverige och den ena formgivaren efter den andra fick lämna företaget.

– Det var deppigt. Kvaliteten på Upsala-Ekebys föremål gick ner. Mamma var en av de sista anställda konstnärerna. Men det var för tidigt för henne att sluta, hon var bara 61 år, berättar Mari Saretok.

En del av konstnärerna hade en egen ateljé och kunde fortsätta i egen regi, som Ingrid Atterberg. Mari Simmulson hade bland annat frilansuppdrag för företaget Deco i Helsingborg. Sin kreativitet levde hon även ut genom att måla i olja, sy, brodera och virka.

– Det blev många målningar och handarbeten, säger dottern Mari med ett skratt.

Vas med barbröstad kvinna.

En av Mari Simmulsons mest uppskattade serier idag är Mariana. Hon formgav den 1959 och tillverkningen pågick fram till 1964. En vas ur serien klubbades på RA Auktionsverket Norrköping för 1723 kr (1 200). Den är 22 cm hög och har en diameter på 13 cm.

Foto: RA Auktionsverket Norrköping

Mari Simmulsons keramik lockar unga

Idag är Mari Simmulsons keramik aktuellare än någonsin. Hennes stil är tilltalande och fantasifull och lockar en ung köparkrets. Dessutom finns det ganska gott om Mari Simmulson-föremål på andrahandsmarknaden. Flera av dem är tillverkade i stora serier, vilket gör dem prisvärda. Men håll även utkik efter föremål i numrerade serier eller till och med unikat. Med kunskap och lite tur kan man fortfarande göra fina fynd.

Mari Simmulsons textilier

Maria Jernkvist är genom sina föredrag, artiklar och utställningar en välkänd profil när det gäller svenska och finska textilier från 1900-talet. Hon har även tagit initiativ till att börja nytrycka Mari Simmulsons textilier, som visades första gången 1955 på Galerie Moderne i Stockholm. Sex mönster är kända från det tillfället, varav några i ett par olika färgställningar.

Mari Simmulsons mönster Esprit.

I tygmönstret Esprit är det fullt av spännande gestalter och detaljer. Varje liten ruta eller plätt berättar en historia.

Foto: Maria Jernkvist

Hur fick du upp ögonen för Mari Simmulsons tyger?

– Det var på Antikmässan i Älvsjö för några år sedan som jag såg ett tyg av Simmulson. Jag blev helt fascinerad Och förvånad, jag kände inte till att hon hade ritat tygmönster. Men det stack verkligen ut. Hon hade helt klart en egen stil, precis som med sin keramik.

Mari Simmulsons mönster Krus.

Det abstrakta tygmönstret Krus är raffinerat. De mjuka organiska formerna kombineras med trianglar och ränder.

Foto: Maria Jernkvist

Hur kom det sig att du började trycka upp hennes tyger?

– Det började med att jag blev kontaktad av Anders Hultberg, son till Sten Hultberg som tryckte upp Mari Simmulsons tyger på sitt tryckeri i Dala-Floda på 1950-talet. På en utställning på Ekebyhovs Slott i januari 2020 där vi tillsammans visade textilier och schabloner från hans pappas tryckeri kom Mari Simmulsons döttrar Mari Saretok och Eva Rimm på vernissagen. Mari sa spontant: ”Tänk om någon kunde trycka upp mammas mönster igen.” Jag hade redan tänkt tanken och sa direkt: ”Det vill jag.”

Mari Simmulsons mönster Momento i färgställningarna svart/vitt, turkost/vitt, blått/vitt och grönt/vit.

Idag trycks det abstrakta mönstret Momento upp på linne i fyra olika färgställningar.

Foto: Maria Jernkvist

Vilka av Simmulsons tyger trycks idag?

– Än så länge trycks mönstret Momento upp på linne i fyra olika färgställningar. Vårt nästa steg är att trycka upp Maria. Det blir på kanvas och på bomullssatäng. Tygerna trycks i Finland. Det är mycket som ska stämma när man tar upp ett tyg i nytryck. Inte bara rent trycktekniskt utan även när det gäller till exempel färgerna. Simmulsons döttrar Mari och Eva kollar varje provtryck och föreslår ändringar när det behövs. Vi vill att nytrycket ska vara så nära originalet som möjligt.

Tips!

Textilier i nytryck av Mari Simmulson, men även av andra formgivare som till exempel Viola Gråsten, Marjatta Metsovaara och Lena Rewell finns att köpa på www.mariajernkvisttextile.se.

Relaterade artiklar

Skynda att fynda keramik från Wallåkra Stenkärlsfabrik

Ömtåligt gods från Gefle Porslinsfabrik – hett på loppis just nu