Vassast i lådan: Populära bestick genom tiderna

Till vänster kaffekopp och fat med fikon och tarlette och silverbestick på en blåmönstrad duk, till höger fyra bestick med bambuskaft.

Till vänster: Fruktkniv och kaffesked från ett av de första rostfria besticken, Thebe av Folke Arström för Gense omkring 1944. Kakgaffeln är från serien Facette från 1949, även denna av Arström. De ska inte kosta många kronor på loppis. Till höger: Bestick ur serien Bamboo från Firma Svenskt Tenn.

Foto: Erik Karlsson & svenskt Tenn

Bestick är ett spännande kapitel i svensk formgivning. Och det skramlar ofta härligt av knivar, gafflar och skedar på loppisborden. Jenny von Platen, expert på modern design, plockar fram några av de mest populära modellerna ur besticklådan.

Intresset för dukningar ökar, och i takt med det även uppfinningsrikedomen. Att blanda tallrikar från olika serviser blir personligt och kul. Och när det gäller dryckerna är man inte längre bunden till att de ska serveras i särskilda glas.

Se också: Så rengör du dina bestick

0:50

Efter reklamen: Superknepet: Så rengör du dina bestick

(0:50)

Besticken ramar in tallriken och blir pricken över i. De kan ha ovanligt vackra träskaft eller spännande form på gaffelspetsar och knivblad. Flera av de rostfria besticken från 1950-talet har ett lågt värde materiellt, men är raffinerade formmässigt.

Ätverktyg då och nu

Under 1500-talet åt man med en kniv och det var först under 1600-talet det blev vanligt med en gaffel. Skedarna var ofta i trä eller ben.

Under 1700-talet började välbeställda äta med silverbestick vid högtidliga tillfällen och på 1800-talet började besticken få olika storlekar beroende på om man åt förrätt, huvudrätt och så vidare.

På 1940-talet förändrades formen på knivblad och gaffelspetsar. Besticken skulle vara både funktionella och fint formgivna. Rostfritt började ersätta nysilver.

Silverbesticket Bernadotte är formgivet av Sigvard Bernadotte för Georg Jensen i slutet av 1930-talet. På Göteborgs Auktionsverk har man satt ett ungefärligt pris på 8000 kr för tolv knivar, tio gafflar och åtta skedar.

Rostfria bestick på 1940-talet

När rostfria bestick lanserades i mitten av 1940-talet marknadsfördes de som ett prisvärt och praktiskt alternativ till matsilvret.

–Men silver behöver inte vara tidskrävande att ta hand om, säger Solveig Kimby som driver Bowallens Antik och specialiserar sig på silver från 1700- till 1900-talet.

På fat och skålar ligger silverbestick, sallad, ost och kex på en mönstrad duk i vitt, grått och beigt.

Det ganska sällsynta 1970-talsbesticket av Signe Persson-Melin med skaft av packawood och blad som smitts för hand i Danmark kompletterar servisen Boda Nova av samma formgivare. Ostkniven Oval Steel från 1976 är formgiven av Mikael Björnstjerna för Boda Nova-serien och uppläggningsbesticken av Gunnar Cyrén ingår i Nobelservisen 1991.

Foto: Erik Karlsson

Bra, vackra och funktionella bestick är härliga att äta med. Känslan de ger påverkar upplevelsen av måltiden. Har kniven en skön tyngd i skaftet, är den balanserad? Ligger gaffeln bra i handen eller känns den tunn och vass i kanterna?

–Jag minns när jag var liten och vi provåt med mammas bestick, berättar Per Melin, son till keramikern och formgivaren Signe Persson-Melin.

– Vi kände efter och diskuterade, fortsätter han. Någon liten förändring gjordes och vi provåt igen.

Tålamod lönar sig

Ett udda bestick är billigare än flera av samma sort. Så har du en favoritmodell kan det vara värt att börja samla på dig ett efter ett – eller två eller tre. När du till slut fått ihop så att du har tillräckligt för middag för sex personer kommer det att kännas fantastiskt, vi lovar!

Signe Persson-Melins kraftfulla Boda Nova-bestick

Signe Persson-Melins kraftfulla bestick Boda Nova lanserades i början av 1970-talet för att ingå i den populära servisen med samma namn som hon formgivit ett par år tidigare. Gaffeln har långa smala spetsar och är ett effektivt redskap för att samla rikligt med mat.

Med åren blev det fler bestick, som den eleganta serien Gourmet från 1983, också den för Boda Nova.

Focus de Luxe av Folke Arström

Ett bestick som kräver radikalt mindre tuggor är Folke Arströms Focus de Luxe som var supermodernt när det lanserades i mitten av 1950-talet. Den raffinerade formgivningen med korta spetsar på gaffeln och kort, rundat knivblad låg helt rätt i tiden. Vi konstaterar i dag att besticket inte är tänkt för den som tycker om stora tuggor med mat. Men visst passar det fint till förrätt eller sillmacka.

Thebe av Folke Arström första rostfria besticken

Ett av de första rostfria besticken att lanseras var Thebe av Folke Arström år 1944. Det blev en stor försäljningssuccé och fanns i många hushåll. Serien innehöll rekordmånga olika delar, runt 130 stycken sorters bestick och även andra föremål som kannor och brickor.

Handdisk eller inte?

Rostfria bestick är i stort sett outslitliga, och går bra att diska i maskin. I varje fall de som är helt i rostfritt.

–Så fort besticken har skaft i trä eller plast är handdisk att föredra. Detsamma gäller i stort sett för silver, säger Solveig Kimby, specialiserad på silver.

Silverbestick med massivt skaft går fint att köra i maskin. Men var rädd om knivar som har fyllda ballongskaft. Skaften riskerar att lossna vid för höga temperaturer.

Det finns gott om Thebe-bestick på andrahandsmarknaden, och ett bestick brukar kosta cirka 40 kronor styck. Runt 1950 låg styckpriset på runt 2 kronor, vilket var prisvärt redan då.

Under 1950- och 1960-talen kom det flera bestick i modernt utförande. De fick namn som Facette, Servus och Spectra.

Sex udda bestick ur Nobeservisen från 1991 av Gunnar Cyrén.

Gott och blandat ur Nobelservisen från 1991 av Gunnar Cyrén. Några udda bestick, fiskbestick för åtta, dessertbestick för tio och ett par större uppläggningsbestick värderades till omkring 3000 kr på Stockholms Auktionsverk.

Foto: Stockholms Auktionsverk

Gaffel, kniv, matsked och tesked i silver från serien Boda Nova.

Besticket Oval Steel av Mikael Björnstjerna ingår i serien Boda Nova. På Auktionshuset Gomér & Andersson värderades sex bestick av varje sort till 1000 kronor.

Foto: auktionshuset Gomér & Andersson

Tesked, matsjed, gaffel och kniv med bambuskaft i serien Bamboo från Svenskt Tenn.

Hett! Bestick med bambuskaft är helt rätt just nu. Hittar du inte några på loppisen så finns Bamboo från Firma Svenskt Tenn. Besticken är handgjorda i Frankrike, skaften är av bambu och bladen av rostfritt stål. Pris 360 kr/del.

Foto: Svenskt Tenn

Tesked, matsked, gaffel och kniv i silver i serien Vivianne av Torun Bülow-Hübe.

Visst är det en härlig böljande form på besticket Vivianne. Formgivaren är Torun Bülow-Hübe som var verksam på Georg Jensen från 1967 och framåt. Stockholms Auktionsverk hade fått in åtta gafflar, knivar och skedar samt två teskedar och värderade detta till 1500 kronor.

Foto: Stockholms Auktionsverk

Fyra vickningsgafflar i turkos låda.

Åtta vickningsgafflar med namnet Piruett av den skicklige formgivaren Pierre Forsell klubbades för billiga 350 kronor på Stadsauktion Sundsvall som hade satt värdet högre: 600 kronor.

Foto: Stadsauktion Sundsvall

Gaffel, kniv och sked i silver i serien Soraya.

Tuffa Soraya formgavs av Sonja Katzin för Nilsjohan i mitten av 1950-talet. På Stadsauktion Sundsvall har man ansett att tolv gafflar, elva knivar och tolv skedar bör vara värda runt 2000 kronor.

Foto: Stadsauktion Sundsvall

Fiskkniv -och gaffel i serien Petit Point.

Petit Point med smala, rutiga skaft är formgivet av Bertil Vallien för Gense i mitten av 80-talet. På Nyköpings Auktionsverk ansåg man att en uppsättning fiskbestick med åtta gafflar och åtta knivar var värda omkring 800 kr.

Foto: Nyköpings Auktionsverk

Sked, gaffel och kniv i silver i serien Bernadotte.

Silverbesticket Bernadotte, formgivet av Sigvard Bernadotte för Georg Jensen i slutet av 1930-talet. På Göteborgs Auktionsverk har man sett ett ungefärligt pris på 8000 kronor för tolv knivar, tio gafflar och åtta skedar.

Foto: Göteborgs Auktionsverk

"Vi äter allt med silverbestick"

Solveig Kimby som driver Bovallens Antik tipsar om hur du handskas med silver.

Finns det något man inte ska äta med silverbestick, som ägg eller lutfisk?

– Vi äter allt med silverbestick. Fläckar från lutfisk och annat går att putsa bort. Det man inte ska göra med bestick är att använda dem som skruvmejslar. Dessutom har jag sett många skedar som repats kraftigt på stentallrikar. Silver är ju mjukt.

Så sköter och rengör du ditt silver

Vad putsar du ditt silver med?

– Ett putsmedel som jag gärna använder är Hagerty. Det är en rosa pasta som man gnider på med en svamp så att det skummar. Jag använder även lite Pol för att få upp glansen. Men Pol ska man inte använda på matta bestick som Wiwen Nilssons matbestick eller Rosenholm. Jag avslutar med att handdiska besticket i ljummet vatten och diskmedel. Jag vill avråda från att sänka ner silvret i vatten med salt och folie. All oxidering försvinner.

Putsade silverbestick och oputsade silver tillsammans med putsduk, tub med poleringsmedel och burk med silverputs.

Dags att putsa silver. Här syns matbestick, sås- och uppläggningssked Rosenholm samt uppläggningsbestick Bernadotte av Sigvard Bernadotte.

Foto: Erik Karlsson