Muranoglas–Kitschigt eller sagolikt vackert?
Plötsligt hör man heta inredare prata om takkronor från Murano. Oftast rör det sig om pampiga glaslampor med mängder av prismor i fantasifulla former. I flera av Köpenhamns trendigaste second hand-, mode- och inredningsbutiker dyker det samtidigt upp små fina bordslampor med runda lampfötter som glittrar likt rubiner, smaragder och safirer. Alla second hand från Murano. Och tittar man i inredningstidningar med moderna internationella hem hittar man säkert minst en gigantisk ljuskrona och en makalöst detaljrik spegel. Från Murano. Man behöver inte vara något trendorakel för att förstå att någonting är på gång.
Se också: 5 saker du vill veta om Marie Olsson Nylander
Second hand från Murano är helt klart en spirande trend. Och har man inte insett det tidigare, blir det ganska snart tydligt att det inte går att sätta likhetstecken mellan Muranoglas och de smycken och brevpressar i millefiori som brukar säljas som souvenirer på Venedigs marknader och torg. Muranoglas finns i en mängd olika tekniker. Millefiori är bara en av dem. Från början är den inte italiensk, utan lär ha uppfunnits av egyptiska glasblåsare på 100-talet f.Kr. Men namnet millefiori, det är italienskt och betyder fritt översatt ”tusen blommor”.
”Plötsligt hör man heta inredare prata om takkronor från Murano”
Vad är det som är så speciellt med glaset från ön Murano utanför Venedig?
Sedan långt tillbaka handlar det om kvalitet, teknik och hantverk. Redan på 1300-talet lyckades de venetianska tillverkarna framställa glas som var näst intill genomskinligt.
Något som lät tala om sig och resulterade i att efterfrågan ökade markant även utomlands. Detta fick den italienska statsmakten att inse att glasproduktionen var något att värna om. För att behålla glaskonstens hemligheter i landet höjdes glasblåsarnas status till skyarna och de fick privilegier som nästan ingen annan. Bland annat fick de gifta in sig i adelsfamiljer och vapenlagarna var friare för dem än för alla andra.
Under en viss tid var det till och med så att de inte kunde åtalas för något brott av statsmakten. Det enda brott de kunde bli skyldiga till var att sprida glasteknikerna utanför landet, något som bestraffades med döden.
Glasblåsarna i Venedig utvecklade under århundraden tekniker som bland annat millefiori och trådglas och glasbruken på ön Murano, som fick stadsrättigheter 1502, behöll sin position som ledande glastillverkare fram till 1600-talet. Ju längre tiden gick, desto svårare blev det att hålla glaskonstens hemligheter inom landet. Samtidigt lyckades andra glasbruk tillverka produkter i allt högre kvalitet.
”För att behålla glaskonstens hemligheter i landet höjdes glasblåsarnas status till skyarna”
Under 1700- och 1800-talen började dessutom formgivningen och dekoren bli överarbetad. Sakta men säkert förlorade glasbruken i Murano sin ställning.
Det var först i början av 1900-talet som det började hända bra saker igen. Bland annat startade Paolo Venini (1895–1959) och Giacomo Cappellin (1887–1968) en glasfabrik under namnet Vetri Soffiati Muranesi Cappellin Venini & Co 1921. Kompanjonskapet blev dock ganska kortvarigt. Det uppstod tvister mellan de två och Cappellin drog sig ur efter fyra år för att sedan starta en konkurrerande verksamhet. Men Venini, han omorganiserade och fortsatte, och kom att spela en stor roll för Muranoglaset under förra seklet.
Han samarbetade med många innovativa konstnärer och arkitekter som Carlo Scarpa (1906–78) och Giò Ponti (1891–1979). Paolo Veninis efterträdare, tillika svärson, Ludovico Diaz de Santillana, fortsatte att samarbeta med kända konstnär som Ettore Sottsass (1917–2007) och amerikanen Thomas Stearns (1936–2006). Men de första som började med en mer modernistisk stil var egentligen Barovier, grundat 1896, när Ercole Barovier (1889–1974) blev konstnärlig chef 1919.
Besök Murano när du är i Venedig
Än idag är det full aktivitet ute i glasbruken på ön Murano. Har du vägarna förbi är det näst intill ett måste att åka ut hit. Det går båtar, så kallade vaporetti, från Venedig mest hela tiden. Passa på att besöka Glass Museum (museovetro.visitmuve.it) och gärna något av glasbruken. Fortfarande håller några av världens mest omtalade glasproducenter till just här. Venini, Seguso, Barovier & Toso, bara för att nämna några. Och anledningen till att Venedigs glasbruk flyttade ut hit redan i slutet av 1200-talet, kommer sig av att den venetianska staten helt enkelt var rädd för att de heta ugnarna skulle sätt fyr på hela Venedig, där husen låg tätt och nästan alla var byggda i trä. När beslutet kom 1291 fick således stadens alla glasbruk flytta. Dryga 300 av dem valde att dra till grannön Murano.
Generellt kan man nog säga att många tillverkare av Muranoglas har fortsatt traditionen med överdådiga, färgstarka och näst intill kitschiga produkter. Men det finns många godbitar och nu börjar det bli sug efter dem igen. Och de klär faktiskt de flesta nutida inredningsstilar. Inte så att man kanske vill fylla hela hemmet, men väldigt gärna en taklampa och några små bordslampor. Och absolut en spegel. Den skulle bli pricken över i och ge extra charm åt tillvaron. Eller så kanske man skulle börja samla på Tyra Lundgrens lövformade skålar? Sanslöst vackra. Hon var den första kvinnan som formgav glas för Paolo Venini. Habegäret är definitivt väckt. Det enda som håller köplusten tillbaka är plånboken.
Mäktig på alla sätt och vis är Paolo Veninis Trilobo med sin höjd på hela 130cm. Takkronan med kromad metallstomme och glasstavar i gulorange och glasklart mäter 40cm i diameter och är från cirka 1970. När den såldes på Bruun Rasmussen tidigt i våras låg utropspriset på 25000 danska kronor, klubbslagen slutade vid 17500.
Muranoglaset kännetecknas av starka färger, men det finns så mycket mer.
Figurinen är signerad A Seguso. A:et står för Archimede. Den italienske glaskonstnären Archimede Seguso (1909–99), född och uppvuxen i Murano, ägnade sig åt att återuppliva gamla venetianska glasframställningstekniker och finns idag representerad på både The Museum of Modern Art i New York och Victoria and Albert Museum i London. Ofta hittar man hans signatur på vaser och skålar i pastellfärger och på olika djurfiguriner. Figurinen i gröntonat och vitt glas med en höjd på 29,5cm såldes för två år sedan på Bukowskis. Slutsumman hamnade på 2572kr.
Vän av Italienska kulturinstitutets byggnad på Gärdet i Stockholm, invigd 1958, gillar kanske också arkitektens fina vas. Giò Pontis (1891–1979) lilla vas med polykroma ränder är knappa 10cm hög och osignerad. När Bruun Rasmussen hade den till försäljning i augusti blev högsta bud 2300danska kronor (1000–2000).
Alessandro Pianons fågelskulpturer
Fler och fler har fått upp ögonen för Alessandro Pianons fågelskulpturer för Vistosi. Priset för hans Pulcino-skulpturer från 1960-talet skjuter i höjden. Om utrops-priserna ligger på 25000–30000kr får man som regel vara beredd på att bjuda minst det dubbla och ofta betydligt mer än så. Till exempel hamnade slutpriset för den här härligt soliga lilla fågeln på 122500kr när den såldes på Bukowskis i fjol.
Världens mest omtalade glasbruk finns fortfarande i Murano
Sällsynta och magnifika vasen Lapis Lazuli från Fulvio Bianconis Pietradura-serie fick många att lägga bud när den bjöds ut hos Bruun Rasmussen tidigt i våras. Vasen, designad 1951 i måtten 8x10,3x11,5cm, har en etsad stämpel med Venini Murano, Italy. Model no 4484. Klubban stannade vid 38000 danska kronor.
Det var kärleken och passionen för vackra begagnade föremål, vintage, retro och design som lade grunden till det danska företaget Cherry Vintage i Esbjerg. Idag säljer de framför allt lampor i Muranoglas.
Svenskt Tenn var tidiga med att uppmärksamma det magiska glaset från Murano. Redan på 1930-talet arrangerade Estrid Ericson en utställning i butiken. Och firman fortsätter i samma anda. År 2019 lanserade de kollektionen Fusa med lampor i tre olika storlekar och en glaslykta, formgiven av Luca Nichetto som är född och uppvuxen på Murano men numera bosatt i Stockholm. Inspirationen till kollektionen hämtade han ur Josef Franks textilmönster Terrazzo och Fusa tillverkas såklart för hand i Murano. Priser från 3600kr.
Läs mer om Muranoglas i senaste numret av Antik & Auktion (nr 12 2021)
Experten om Glaset från Murano
Hur ser marknaden för Muranoglas ut idag?
– De exklusiva föremålen från bland annat Venini och Vistosi, som såldes bland annat på Nordiska Kompaniet på 1960-talet, blir alltmer sällsynta och därmed också mer eftertraktade av samlare. Detta påverkar prisbilden i positiv riktning.
Är det samma föremål som är eftersökta även internationellt?
– Vintageföremålen från cirka 1930–70 lockar samlare världen över. Ovanliga föremål av Fulvio Bianconi, Carlo Scarpa och Paolo Venini med flera är alltid attraktiva. Fåglar av Alessandro Pianon från Vistosi har fått en allt bredare kundkrets och på senaste tid har priserna skjutit i höjden.
Vilka är köparna?
– Både svenska och internationella samlare, även en del yngre. Kundkretsen för ljuskronor från Murano är bred, de passar ju i många olika inredningar.
Vilka glasbruk bör man känna till?
– Venini och Vistosi, men det finns förstås många fler.
Tips om man skulle vilja börja samla?
– Välj föremål som är i gott skick, många av till exempel Tyra Lundgrens saker för Venini är fortfarande mycket prisvärda.
Fallgropar om man är amatör?
– Titta noga på utförande, skick och hur de är signerade. Det finns tyvärr en hel del förfalskningar, så i många fall är proveniensen av stor betydelse.
Måste märkningen vara etsad?
– De äldre föremålen från Venini har oftast en etsad stämpel medan de senare har en graverad signatur. Vissa föremål kan endast ha varit etikettmärkta.
Personlig favorit?
– Jag glömmer aldrig den vackra balusterformade grönsvarta Murrine-vasen från Venini som vi sålde för cirka åtta år sedan. Eller de röda Sirena-figurerna av Fulvio Bianconi. Sedan personligen tycker jag väldigt mycket om de sidenmatta inciso-föremålen av Paolo Venini. De känns även förvånansvärt prisvärda och är vackra att inreda med.
Tips på hur man placerar glasföremålen i inredningen?
– Gärna i fönster, de är vackrast i solljus. Men undvik alltför starkt ljus och värme, liksom temperaturväxlingar. Han man riktig otur kan det bli spänningssprickor.
Vågar man diska sitt föremål för att få bort damm och smuts?
– Absolut. Diskmedel och vatten fungerar utmärkt för rengöring, men långvarig fukt kan ge fläckar.
Inredningstips! Paolo Veninis sidenmatta inciso-förmål är alltid vackra, säger Bukowskis expert Camilla Behrer. Skålen/vasen från 1950-talet med en diameter på 41,3cm och en höjd på 18,5cm klubbades för 10000kr (12000–15000) för några år sedan.
En annan av Camilla Behrers favoriter är de röda Sirena-figurerna av Fulvio Bianconi för Venini. Vasen formad som en kvinna är från 1950-talet och vinnande budgivare fick betala 208250kr (50000–75000).
Given fönsterplats. Paolo Veninis vas i flerfärgat glas är dekorerad med inciso-teknik, signerad Venini Murano Italia och 35,5cm hög. Den såldes på Bukowskis för några år sedan och notan slutade på 9840 kr (12000–15000kr).
Vissa saker etsar sig fast i minnet. Bukowskis expert Camilla Behrer säger att hon aldrig kommer att glömma den balusterformade Murrine-vasen med välsat rutmönster i grönt och svart. Det var åtta år sedan den 29,5cm höga vasen med etsad stämpel såldes på Bukowskis. Slutpriset hamnade på 243750kr (40000–60000).
Mästaren Paolo Venini
Paolo Venini (1896–1959) utbildade sig först till advokat. Så kom han i kontakt med antikhandlaren Giacomo Cappellin och 1921 startade de en glasfabrik med namnet Vetri Soffiati Muranesi Cappellin Venini & Co i Murano. Efter fyra år gick de skilda vägar och efter det hette företaget först Soffiati Muranesi Venini & Co, senare blev den bara Venini & Co. Venini själv var med att formge flera av företagets mest kända produkter, bland annat näsduksserien Fazzoletto som han skapade tillsammans med Fulvio Bianconi. Paolo Venini ägnade en stor del av sin tid med att utveckla nya tekniker och arbetade tillsammans med många innovativa konstnärer. Han kom att spela en mycket viktig roll för Muranoglaset.
För många är nog Giò Ponti (1891–1979) mest känd för sin stol 699 Superleggera, som kom i produktion hos italienska Cassina 1957. Och precis som namnet åsyftar är det en superlätt stol. Man kan bära den med ett lillfinger! Giò Pontis vision var att skapa föremål som förutom att ha en funktion skulle berätta något. Han lade grunden för en italiensk stil som var mer internationell och avskalad och han tillhör en av de mest inflytelserika formgivarna på 1900-talet.
Många tillverkare har fortsatt traditionen med överdådiga, färgstarka och näst intill kitschiga produkter
Han började samarbeta med Paolo Venini och ritade en mängd lampor, som den här åttaarmade takarmaturen från 1945–50. Lampan med mässingsstomme och grön, brun och klar glasmassa hade något pyttelitet nagg och en skadad manschett när den klubbades för 55000kr (25000–30000) på Bukowskis för ett antal år sedan. En praktfull lampa med sina 70cm i diameter.
Kärt barn har många namn. Vissa kallar den för Mushroom, andra för Swirl. Oavsett vilket var den ett måste för många under 1970-talet. Nu börjar den bli attraktiv igen, lättplacerad som den är och med ett härligt sken. Paolo Veninis 26cm höga bordslampa klubbades i våras för 380euro (300–400) på Stockholms Auktionsverk i Helsingfors.
Svenska Tyra var den första kvinnan som samarbetade med Venini. Tyra Lundgren (1897–1979) kunde titulera sig allt från målare, skulptör och keramiker till glas- och textilkonstnär. Hon arbetade bland annat för Arabia och Gustavsberg. För Rörstrand, där hon var konstnärlig ledare 1929–30, gjorde hon serviserna Läckö och Palma. Därefter knöts hon till Sèvres i Paris 1931–39. Hon hann med mycket, allt från att bo i Italien och Paris till att göra textilmönster för NK Textilkammare, bland annat Solrosor, och att rita glas för Riihimäki, Kosta och Reijmyre. Samarbetet med Paolo Venini pågick 1937–51. Hennes skål i rosatonat glas är syrastämplad Venini Murano Made in Italy och cirka 19cm lång. När den såldes på Auktionshuset Gomér & Andersson Linköping för några år sedan var det med bruksslitage. Klubbslaget kom vid 1200kr (1500).
Läs mer om Muranoglas i senaste numret av Antik & Auktion (nr 12 2021)