Här är Bruno Mathssons mest älskade möbler

En glad Bruno Mathsson tittar in i kameran
Han var den femte generationen i en familj av snickarmästare som satte stoltheten över ett hantverksmässigt arbete högt. Bruno Mathsson vände dock uppochner på familjetraditionerna och skapade ett antal möbler som först blev kallade hemska, men sedan blev världsberömda.
Annons

I Bruno Mathssons födelseort Värnamo ligger ett par hus som tillhör familjen Mathsson, och de två husen ger en bild av den utveckling Bruno Mathsson genomgick som formgivare.

Det ena är ett gammalt trähus, där familjen levde och drev sin snickarverksamhet. Det andra är ett modernt hus från 1930-talet med platt tak och stora glasfasader som Bruno Mathsson själv byggde efter att han etablerat sig som modern funktionalist.

Annons
Bruno Mathssons Gräshoppan framför ett fönster
Ratades på sjukhuset. Gräshoppan var Bruno Mathssons första beställningsarbete och ett uppdrag han fick från Värnamo lasarett 1931. Men personalen tyckte att den var så ful att fåtöljen gömdes undan. Här står ett senare exemplar tillsammans med Mathssons trevliga Bokkrubban.

Värnamo ligger i den del av Småland som går under namnet Möbelriket, eftersom en väsentlig del av Sverige mest prominenta möbelformgivare och möbelfirmor har sina rötter där.

Ensambarnet Bruno blev som 16-åring lärling hos sin pappa, och därmed den femte generationen av möbelsnickare. Under åren 1923–31 lärde han sig allt om trä och möbelformgivning av sin far, Karl Mathsson.

Bruno Mathsson vid ritbordet
Ständigt vid ritbordet. Formgivaren och arkitekten Bruno Mathsson i skapartagen 1981.

Döpte möblerna till Ingrid, Pernilla och Karin

När väl hantverket satt i ryggraden gjorde Bruno Mathsson vad ingen annan i familjen tidigare gjort, han började experimentera med formgivningen. Vid den här tiden hade Stockholmsutställningen 1930 introducerat modernismen i Norden, och alla unga formgivare kastade sig över den nya stilen.

Bruno var inget undantag. Han lånade böcker om möbelformgivning på biblioteket för att hitta inspiration. Men det lokala biblioteket hade inte tillräckligt med böcker för den unge mannen, som gjorde ett avtal med Röhsska museet i Göteborg om att han skulle få ta del av deras böcker i ämnet. Det skapade en bra kontakt med museet, och det var där han 1936 höll sin första utställning.

Stolen Karin av Bruno Mathsson
Fåtöljen Karin formgavs 1969 för Dux. Detta exemplar med brun skinnklädsel gick under klubban på Stockholms Auktionsverk för 5 200 kr (1 500).

Eva, Pernilla och Karin. Mina och Miranda. Kvinnonamnen är inte Brunos förälskelser utan namn på de uppmärksammade stolar, som blev hans genombrottsverk. Stolen Eva i synnerhet är välkänd och vanligt förekommande. Den har en ram i formböjt trä och en enkel sits gjord av sadelgjord vilket ger den ett tidlöst utseende.

Annons

Tekniken med förböjt trä blev med tiden ett kännetecken för Bruno Mathssons produktion. I princip använde han den tekniken i alla sina stolar och soffor.

Bruno Mathssons Gräshoppan ansågs för ful för att ha framme

Sin allra första beställning på en stol fick han 1931 från lasarettet i Värnamo. Personalen döpte snart stolen till Gräshoppan och det var inte menat som en komplimang. De anställda tycket att den var så ful att de gömde undan den. Först senare, när Bruno Mathsson slagit igenom som formgivare, plockades den fram ur sjukhusets gömmor.

Maria Flap – bord designat av Bruno Mathsson
Det smått geniala slagbordet Maria Flap kan rymma många gäster, men tar i hopfällt läge i stort sett ingen plats. Den här exemplaret från 1964 i teak och bok klubbades på Uppsala auktionskammare för 29 000 kr (15 000–18 000).

När han 1936 höll sin första soloutställning på Röhsska museet i Göteborg, hoppades han att få uppdrag från möbelproducenter, men de uteblev.
Bruno beslöt sig för att ta saken i egna händer. Och det är därför som man på hans tidigare verk kan se såväl hans eget märke som faders fabriksmärkning.

I slutet av 1930-talet slår Bruno Mathsson igenom på allvar. Han uppmärksammas även internationellt. Bland annat köps en av hans stolar in av Museum of Modern Art, MoMa, i New York.

Vilstol designad av Bruno Mathsson
Vilstolen från 1950-talet har praktiska hjul för enklare förflyttning. Vinnande bud på Bukowskis blev 36 000 kr (15 000–20 000).

Så ser du skillnad på äldre och yngre möbler

Genom hela sin karriär skiftade han mellan att verka som formgivare och som arkitekt. Hans möbler är vanligt förekommande på andrahandsmarknaden. Genom att studera möblernas märkning går det att få en fingervisning om var och när de är tillverkade. Är möblerna gjorda före 1950 är märket ett klistermärke. Yngre möbler har ett brännmärke.

Jetson av Bruno Mathsson
Den tuffa klassikern Jetson i svart skinn för Dux gick under klubban på Stockholms Auktionsverk för 8 600 kr (8 000).

Karl Mathsson fortsatte att producera sin sons moderna möbler i familjeföretaget. Och på det viset blev Bruno på sitt vis verkligen den femte generationen i möbelföretaget.

Av Majken Eliasen

Foto: Erik Karlsson, Bertil S-Son Åberg/TT, Respektive auktionshus 

 

Läs också:

Mer inspirerande innehåll från allas.se:

Dela på:

Annons

Laddar