Retroguide: Inredning genom tiderna

Retroguide med bland annat String-hyllan.

Under fyra omvälvande decennier på 1900-talet förändrades vårt boende och vårt sätt att inreda hemmen snabbt och radikalt. Samtidigt som folkhemmet byggdes fylldes dess inre av nya spännande former och uttryck. Följ med på en formidabel resa tillbaka i tiden i denna retroguide.

De snälla inredningarna från 40-talet framstår i dag som väldigt gammaldags. Träslagen var ljusa och textilierna småblommiga. En del av bostaden kunde vara ett finrum med ärvda möbler, som bara användes vid vissa tillfällen och skåpet med finporslin och manglade dukar öppnades sällan. Och visst doftade det speciellt därinne, lite dammigt och oanvänt.

Men i slutet av 40-talet började Svenska Slöjdföreningens arbete för att utnyttja bostaden bättre ge effekt. Deras bo-kurser var välbesökta och nygifta par kunde ansöka om bosättningslån.

Tiden i början av 50-talet präglades av framtidsoptimism. Kriget var slut, samhällsekonomin god och unga par vågade gifta sig och sätta bo.

Människors framtidsoptimism fanns kvar och skapade drömmar om att kunna förändra allt…

Möbelindustrin som hade gått trögt under kriget fick ny fart. Med siktet inställt på H55, en internationell utställning i Helsingborg för arkitektur och inredning, formgavs föremål för den moderna människan. Livet skulle bli enklare och mer praktiskt, och det krävde funktionella vardagsföremål som också skulle ha en fin form.

Hertha Bengtson.

”Den här servisen går inte att sälja”, sa försäljarna på Rörstrand och tog sig för pannan. ”Vita koppar som kombineras med blå fat, och så kanna i rött, det blir rörigt. Och i stället för att sälja 56 delar på ett bräde kan kunden nöja sig med endast två dussin mattallrikar – hur ska det gå?”. Hertha Bengtson rörde upp en hel del känslor när hennes servis Blå eld lanserades runt 1950. Men marknaden var redo och servisen blev en storsäljare. Än i dag är det många som önskar sig delar till jul och födelsedag. Det röda fatet har värderats till 600 kr hos Auktionshuset Kolonn.

En bit in på 60-talet rådde fortfarande en period av stark ekonomisk tillväxt i Sverige. För att rå på bostadsbristen påbörjades miljonprogrammet med målet att bygga 100 000 nya bostäder per år i tio år. Människors framtidsoptimism fanns kvar och skapade drömmar om att kunna förändra allt från familjelivets konventioner till världspolitiken.

 Det här blev protesternas årtionde, med en revoltlusta som avspeglade sig i den färgstarka och yviga formgivningen.

Det var på 1950-talet, när Scandinavian Design blev ett internationellt begrepp, som stringhyllan startade sitt segertåg över Europa. Formgivaren Nils Strinning (1917–2006) skapade den till Bonniers folkbiblioteks tävling om en folkbokhylla 1949. Hyllan vann tävlingen och efter något år hade 40 000 gavlar sålts, och man fick upp ögonen för möbeln även utomlands. ­FN-skrapan i New York inreddes med Strinnings skapelse och 1954 vann den guldmedaljen vid Triennalen i Milano. En person man mer sällan hör talas om i sammanhanget är ­skolkamraten och hustrun Karin, eller Kajsa, men hon var delaktig i designen. Och det var hon som tecknade reklambilderna som fick så stort genomslag när det begav sig. Hyllan tillverkades fram till 1971 och det skulle dröja något decennium innan den började bli het på andrahandsmarknaden. Sedan 2005 nytillverkas den av String Furniture, och finns i många nya utföranden.

Om 60-talet var stormönstrat och färgstarkt var 70-talet om möjligt mer av allt. Färgerna var murrigare och mönstren mindre, men de fanns precis överallt – på tapeter, kökskakel och textilier.

En växande vänsteropinion och miljörörelse började göra sig hörd. Fler mammor yrkesarbetade och barnen tillbringade mer och mer tid på dagis och fritids­­­hem, en nyordning som förändrade både livet och hemmet.

I slutet av 70-talet anades inom formgivningen en stram och stålrörsblank stil som förebådade det avskalade och kliniska 80-talet.

Retroguide: 1940-talet

Det mest typiska är de vänliga möblerna i ljusa träslag som alm eller björk. De skapas bland annat i Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors. Även i inredningar från Carl Malmsten och Elsa Gullberg återfinns mjuka och snälla former.

NK-bo öppnar sin butik i Stockholm och lanserar nymodigheter som platta möbelpaket under märket Triva Bygg.

Föremål som sticker ut är till exempel konstnären Isaac Grünewalds uttrycksfulla fajanser för Gustavsberg.

En av de danska judar som tvingas fly Danmark efter den tyska invasionen är den numera legendariske Arne Jacobsen. Kvar från den här tiden finns bland annat hans frodiga mönster för NK:s Textilkammare.

Arkitekten Hans Bergström som grundade Ateljé Lyktan formgav golvlampan med namnet 545, i mässing och svärtad metall. Stockholms Auktionsverk värderade för en tid sedan den här till 3 000 kr.

Ljust och vänligt. Fåtöljen i alm är formgiven av Svante Skogh för Förenade möbler i Linköping. Den stoppade sitsen är klädd med William Morris tyg Willow Boughs. Stolen har värderats till 1500 kr hos Bukowskis.

Redan 1940 lanserades ­pinnstolen Lilla Åland av Carl Malmsten. En grupp med fyra stolar i björk märkta Carl Malmsten Stolab 2007, delvis numrerade, värderades till 5 000 kr 2015.

Radion sände nyheter från en orolig värld. Värdet på här exemplaret från Luxor har Auktionshuset Gomér & Andersson uppskattat till 400 kr.

I Wilhelm Kåges servis för Gustavsberg accentueras de mjuka formerna av diskreta grå ränder. På Auktionshuset Metropol värderades tio delar av servisen som heter just Grå Ränder till 800 kr.

Retroguide: 1950-talet

Tonåringen blir ett begrepp och får till och med en egen stol, Fladdermusfåtöljen.

Ett spännande decennium som präglas av nytänkande och framtidsoptimism. Det är nu många av dagens retrofavoriter skapas. Möbelindustrin standardiserar och serietillverkar, men fortfarande med hantverk och kvalitet i fokus.

Barnen får utrymme i hemmet. Finrummet avvecklas för att ge mer plats åt den unga familjen. Tonåringen blir ett begrepp och får till och med en egen stol, Fladdermusfåtöljen. I den tillbringas det många timmar med att spisa pop och läsa ungdomslitteratur.

Man satsar djärvt på oväntade färgkombinationer. Tonårsflickor som tidigare har klätt sig som tanter drömmer om lika vida som vågade kjolar av tyg från Viola Gråsten i turkost, grönt och cerise.

Utställningen H55 i Helsingborg är en milstolpe i svensk designhistoria. Där presenterades nya idéer om hur man kunde inreda sitt hem.

Av allt det som fanns att se på H55 är det många som minns Signe Persson-Melins kryddburkar. Exotiska kryddnamn, stämplade med var bokstav för sig, prydde burkarna i lera med vit glasyr. Efter andra världskrigets slut låg världen åter öppen och längtan var stor efter till exempel nya smaker och kryddor. Signes kryddbehållare blev en omtyckt och tidstypisk detalj för köket. På Crafoord Auktioner värderades tio burkar till 1 000 kr.

Den tuffa fladdermusfåtöljen Papillion med stålkonstruktion och sits i läder värderades till 4 000 kr på Stockholms Auktionsverk.

Vad vore 50-talet utan teak? Albert Larssons Bord på burk formgavs 1955 för Tibro. Det värderades till 1 500 kr på Bukowskis 2015.

Viola Gråstens trivsamma pläd i ull för Tidstrand har värderats till 500 kr hos Bålsta Auktionshall.

Den småländske möbelformgivaren Yngve Ekström lanserade numera klassiska Lamino 1956. På Stockholms Auktionsverk har man uppskattat värdet på en fåtölj med fotpall i bok till 7 000 kr.

En ung Erik Höglund förnyar glaskonsten när han börjar på Boda i mitten av 50-talet. Glasvaserna märkta H 938/140 har Stadsauktion Sundsvall värderat till 600 kr.

Retroguide: 1960-talet

Etablerade former utmanas och det ­mesta ställs på ända. I Sverige pläderar man för slit-och-släng i stället för gamla ärvda möbler.

Ett nytt material i många hem är ­plasten…

Ikea inviger sin första stora butik i Sverige. Antalet möbelfabriker decimeras och kvar finns de stora namnen som till exempel DUX, Carl Malmsten och för en period NK.

Den svenska glasindustrin får konkurrens från Finland som med sitt tuffa maskintillverkade glas utmanar det svenska handblåsta.

Ett nytt material i många hem är ­plasten – av den görs allt från vattenkannor och muggar till hela möbler.

Klädföretaget Mah-Jong sysslade inte bara med mode utan hade även en politisk agenda.

Livets träd är ett återkommande motiv i Bertil Valliens konstnärskap, här i form av en praktfull golvljusstake i smide med glasprismor. På Auktionshuset Kolonn har den 94 cm höga ljusstaken värderats till 5 000 kr.

En nydanare inom lampområdet var Hans-Agne Jakobsson i Markaryd. Hans golvlampa i mässing ansågs hos Bukowskis market ha ett värde på cirka 4 000 kr.

Rymden och månresor präglade formgivningen. Henrik Thor-Larsens fåtölj Ovalia är ett bra exempel på det. Detta exemplar i grönlackerat glasfiberskal och beige klädsel har Bukowskis värderat till 12 000 kr.

Sven-Eric Juhlins muggar för Gustavsberg värderades till 600 kr hos Halmstads Auktionkammare.

Tekannan Pop av Inger Persson tillverkades av Rörstrand i olika trendiga färger som orange, gult och rött. Den blå kannan med turkost lock har Herrljunga Auktionsverk uppskattat vara värd runt 1 000 kr.

Retroguide: 1970-talet

… inredningar inspirerade av den ­brittiska tv-serien The Brothers.

Formgivarna har det tufft nu. Det blir mer fokus på offentlig miljö och mindre på det privata hemmet. Den fria konstnärligheten som formgivare tidigare ­åtnjöt på Orrefors, Gustavsberg och Rörstrand, för att nämna några, minskar.

Mönstren är inte lika stora och yviga som på 60-talet, utan blir mindre och mer stiliserade. William Morris textilmönster gör comeback. Succé gör även mönster och inredningar inspirerade av den ­brittiska tv-serien The Brothers.

Stålrörsmöblerna blir storsäljare, och de ska gärna vara klädda med skinn.

Den tuffa stolen som syntes på många kontor och företag ritades av Sam Larsson för Dux. Auktions­huset Kolonn har värderat två stolar till 800 kr.

Kombinationen canvas och krom är spännande i Anna Ehrners bordslampa för Ateljé Lyktan. Auktiosnhuset Gomér & Andersson har satt ett ungefärligt värde på 600 kr för den här lampan.

Furu såklart! Carl Malmstens matbord passar som handen i handsken i 70-talshemmet. Matsalsbordet Visningsö värderades till 1 000 kr hos Auktionshuset Gomér & Andersson.

Bekvämt framför tv:n. Alf Svensson och Yngvar Sandström formgav coola Galaxy för Dux. Stadsauktions Sundsvall har ansett snurrfåtöljen vara värd runt 1 000 kr.

Populär glaskonst signerad Bertil Vallien från Kosta Bodas koncept Artist Collection. De tre vaserna i mottlat glas värderades till 500 kr hos Crafoord Auktioner. Höjd 6–17,5 cm.

 

Av Jenny von Platen

Foto: Bertil S-Son Åberg/SVT, respektive auktionshus

 

Mer inspirerande innehåll från allas.se: