Författaren Carl Ahlstrand: ”Jag hoppas på mer deg i plånboken”
Vem hade kunnat tro att maten på faten har gett upphov till så många talesätt? Jo, Carl Ahlstrand som skrivit en bok i ämnet, där vi bland annat får veta var uttryck som korvstoppning och radhusbiff kommer ifrån.
”Det är i grunden en språkvetenskaplig bok. Jag sökte efter ord och uttryck för matvaror, matlagning och maträtter som används metaforiskt, alltså i överförd betydelse. Och upptäckte att det finns häpnadsväckande många ord som används på det sättet”, skriver Carl i förordet där han även summerar boken som följer: ”När jag skrev den här brödtexten var min förhoppning att den skulle ge mig deg i plånboken och därmed bli en del av mitt levebröd.”
I Maten i vårt språk kan man läsa om varifrån uttryck som exempelvis isterbuk (fet) och fläska på (överdriva) kommer. Och få lite Göteborgshumor som extra krydda, som den här om fisk: ”Den där båten har visst slagsida! Ja, den e lastad me lutfisk!” Höhö.
Lindas in i omskrivningar
Boken har tagit Carl fyra modiga år att skriva, vilket inte är så konstigt med tanke på att närmare 800 uttryck avhandlas.
– Man får tvinga sig ibland, börja jobba en kvart och så upptäcka att det gått två timmar när man är klar. Jag försökte få till minst fem talesätt per dag för att känna mig nöjd. Det krävs viss disciplin om motivationen uteblir... En fråga som uppenbarar sig är: Hur ska någon som är nysvensk förstå alla talesätt om mat när vi knappt ens gör det själva fast vi levt ett helt liv här?
– Det är något av det svåraste som finns, att kunna förstå olika talesätt när man lär sig ett nytt språk, men också något av det roligaste. I alla språk finns ordspråk som handlar om mat och dryck. Jag hoppas att jag kan göra lite nytta genom att förklara ursprunget.
Han tänker att dessa talesätt förmedlar något slags visdom. Att mat och dryck förutom näring är en kulturbärare. Man kan undra varför det man egentligen vill säga lindas in i omskrivningar om mat och dryck? Som att glida in på en räkmacka, vilket innebär att man har det väl förspänt och/eller har hamnat i en fördelaktig situation utan att egentligen ha behövt anstränga sig.
– Ofta vill man förmedla något men inte säga det rakt ut. Talesätt mildrar budskapet lite, medan slang och jargong kan användas för att avskärma dem som inte fattar uttrycken. Det finns även hos oss människor en vilja att tala i bilder och använda oss av historier för att uttrycka oss. En del av uttrycken är kortlivade, såsom modeord som ”shit pommes frites” (något som uttrycker förvåning och något bra). Andra har utstått tidens tand sedan urminnes tider, berättar Carl.
– Den äldsta textkällan jag har använt är en ordspråksbok från 1400-talet, men många uttryck är säkerligen mycket äldre än så i talspråket. Många gamla uttryck kan också hittas i lagtexter och Bibeln. Då handlade det mycket om jordbruk och domesticerade djur, säger Carl och fortsätter:
– Det är inte så konstigt, man levde så nära jord och djur förr. Bondeklassen var inte heller så beläst utan hittade vardagliga liknelser för att uttrycka sig. Det finns ofta ett inslag av moral i de äldre uttrycken. Nutida uttryck är mer humoristiska, såsom toffeltryffel (fotsvett) och ostskiva (gult kort i fotboll).
Carl Ahlstrand
Ålder: 34 år.
Yrke: Språkvetare, författare, redaktör, översättare.
Familj: Sambon Emma, hunden Koyo.
Bor: Kungsbacka utanför Göteborg.
Aktuell: Med boken Maten i vårt språk, Carlsson bokförlag.
Lärt sig nya uttryck
Inte alla uttryck som Carl stött på finns med i hans bok.
– Jag har valt bort de lite fulare talesätten, det finns många som har med svordomar eller könsord att göra. Det finns det andra böcker om. Mina uttryck är mer harmlösa.
– Jag har också ratat uttryck som har med djur att göra men inte direkt är kopplade till mat, som kalkonfilm. Det handlar ju inte om mat utan om att något flaxar men inte lyfter. Jag hoppas på att få göra en uppföljare om djuren i vårt språk.
Ett av Carls personliga favorituttryck är att ”inte tåla kakesmällen”. Det vill säga att vara så snål att man inte tål ljudet när man bryter itu en brödkaka för att dela med sig. Många uttryck som finns med är det nog få som har hört förut, kan man konstatera efter timmar av läsning.
– Ja, väldigt många var nya för mig också. Om jag slog upp ett huvudord, säg ”äpple”, så hittade jag mängder av uttryck som jag inte hade hört. Kanske kan boken återuppliva en del gamla goda talesätt? Tanken bakom Göteborgshumorn i boken beskriver han så här:
– Jag är från Kungsbacka nära Göteborg där jag senare pluggade. Jag tycker det är kul med ordvitsar och anser att de ger ytterligare ett perspektiv på maten i språket.
Fick vatten på sin kvarn
Inspirationen till boken kom sig av att han spånade lite med en kompis som är kock. De båda talade om hur man kunde prata om mat. Carl började skriva ner uttrycken han kom över och kände snabbt att det fanns stoff för en bok. Han höll också föreläsningar i ämnet och märkte att intresse fanns och att det fanns en lucka som han kunde fylla, även om en del förlag tyckte att hans idé var för nischad.
– Men Carlsson förlag trodde på idén och fick vatten på sin kvarn. Boken har fått ett jättefint mottagande, vunnit ett pris och figurerat i både tv och radio, säger Carl.
I sitt ”vanliga” liv är Carl språkkonsult.
– Boken har jag skrivit på fritiden. Jag jobbar med andras texter till vardags, som redaktör, korrekturläsare och översättare. Jag utbildar också i klarspråk, bättre skrivande och könsneutralt språk.
Matiga uttryckens ABC
Arbetarlax: Slang för ost. Tanken är att arbetare inte har råd med dyra och fina pålägg som lax utan får nöja sig med ost på mackan.
Biff/biffig: En person som är mycket vältränad.
Bita i det sura äpplet: Att man finner sig i eller tar itu med något obehagligt.
Chipskostym: Mjukiskläder, alltså ett par träningsbyxor, T-shirt och kanske en luvtröja. Med den klädseln kan man bekvämt bli en soffpotatis som äter chips framför teven.
Källa: Maten i vårt språk
Vill att det ska vara roligt att läsa
Som språkkonsult vill han uttrycka saker på ett begripligt sätt, vilket han även föresatt sig i boken.
– Den ska vara enkel att ta till sig och kul att läsa. Aptitlig, helt enkelt. Jag och min sambo, som är bokdesigner, hade den visionen och den kommer verkligen till uttryck både i texten och i hennes omslag och illustrationer.
Levebrödet tjänar de tillsammans med andra ord, precis som sig bör. Boken är indelad i kapitel såsom: Bröd, gröt och säd, Soppor och såser, Nöt och lamm, Mejerivaror och ägg, Frukt, bär och nötter, Bakverk och sötsaker, Drycker och dryckeskärl, Kryddor, örter och salt samt Tillagningsmetoder. Smaklig läsning.