Kräftpremiär! Så blev festen något av det mest svenska vi firar

Till vänster, ett fat med kokta kräftor, till höger, en kvinna håller en kräfta.

Foto: TT/Shutterstock

Kräftpremiären markerar att sommaren sjunger på sista versen. Men det är inget att hänga läpp för. Nu ska vi ju äta kräftor och skåla med vänner på en klassisk kräftskiva!

Kräftskivor har blivit en del av den svenska nationella identiteten och festen kan bara jämföras med vårt midsommarfirande.

Vi sörplar, skålar och sjunger.

Har roliga hattar på oss.

För en utomstående måste det se lite konstigt ut.

För oss svenskar är det bara en vanlig (fest)dag som - ja – svensk.

Se också: 5 enkla tips för att lyckas med kräftskivan

1:11

Efter reklamen: 5 enkla tips för att lyckas med kräftskivan

(1:11)

Att äta kräftor går långt tillbaka i vår tradition. Det är något självklart för de flesta av oss. Även om du inte rör kräftorna vid bordet – utan nöjer dig med baguetten, majonäsen och osten – är symbolvärdet för själva festen väldigt stark.

Den binder ihop oss. Tillsammans sitter vi där och uppskattar Sverige.

Så hur började allt och när uppstod egentligen begreppet kräftskiva?

Så maxar du kräftskivan – lekar, sånger och dekorationer

Erik XIV skriver om kräftor

Kung Erik XIV författar den första skriften som nämner kräftan som något ätbart.

År 1562 befaller han en fogde att fixa så många kräftor som det bara går.

Anledningen är kung Eriks syster Annas bröllop.

Sannolikt har kungen plockat upp att kräftor serverades i fashionabla kretsar runt om i Europa. Denna trend fortsätter under 1600-talet.

Då åts inte kräftorna som vi gör idag. De utgör då bara en ingrediens i färs eller stuvning.

På 1700-talet nedtecknar Kajsa Warg recept på kräftkorv och stuvade rudor med kräftstjärtar.

Sedan började man koka kräftor och äta dessa hela – men varma!

På 1800-talet tar den praxis vid som vi känner till i dag. Att låta kräftorna svalna i sitt eget spad. Man förstod också tidigt att krondillen var en perfekt kombination med kräftan.

Kräftskivans historia

Ok, nu börjar vi närma oss nutid. Kräftskivan, så som vi firar den i dag, ser dagens ljus under 1900-talets första årtionden. Själva ordet ”kräftskiva” blir vanligt att använda på 1920-talet.

Testa dig själv: Vem är du på kräftskivan?

Traditionen etablerade sig och spreds i alla samhällsskikt. En anledning tros vara att jordbruket blev mer effektivt genom industrialiseringen. Behovet av drängar minskade. Unga män förlorade alltså sina jobb och började fiska istället, bland annat kräftor. Därmed kunde de förse marknaden i städerna med denna delikatess.

Vid denna tid överallt i Sverige tog man till sig den härliga festligheten: Att samlas och äta kräftor.

Kanske är det en av anledningarna till att kräftskivan än i dag är så populär. Vi sitter allihopa i vårt avlånga land och firar samma fest. Fattig som rik.

Vi sätter svenska flaggan på bordet och dukar fram svenskheter som (helst) svenska kräftor, svensk snaps, knäckebröd och västerbottenost.

Numera skulle nog ingen säga emot dig om nämner kräftskivan som något av det svenskaste som finns, helt uppe i klass med Ikea, Abba och midsommarafton.

Därför är kräftpremiären i augusti

När är den officiella kräftpremiären? Historiskt har frågan fått olika svar. Det kortaste och enklaste svaret numera är: I början av augusti.

Går vi tillbaka i historien inföll kräftpremiären den 7 augusti klockan 17.00. På slutet av 1800-talet kom nämligen ett förbud mot kräftfiske som gällde mellan november och just den 7 augusti.

Orsaken till regleringen var just framväxten av traditionen att äta kräftor. Det lilla djuret höll på att försvinna och behövde fredas en stor del av året.

Så skalar du kräftor på bästa sätt

År 1982 ändrades lagen till en ny tidsperiod. Då fick man inte fiska kräftor mellan 1 januari till den första onsdagen i augusti. Denna lag om tider för kräftfiske avskaffades dock 1994, men fortfarande finns lokala bestämmelser för vissa sjöar.

Och nu kan vi importera kräftor och det finns egentligen inget datum för kräftpremiären längre. Olika källor ger olika bud.

I Lena Mellander Fogelbergs bok 365 : hela årets traditioner, folktro och nya temadagar står det att den vanligaste dagen att fira är den 8 augusti eller första onsdagen i augusti.

Klart är i alla fall en sak. Den bästa kräftskivan är den som blir av.

Källor: nordiskamuseet.se och svenskahogtider.com.

Relaterade artiklar

5 saker du ska tänka på när du går på kräftskiva i coronatider

Kräftskiva? Här är 4 recept som passar till kräftorna