Richard Tellström: Klassiska kräftskivan kan försvinna helt – här är det som ersätter
Din gamla O'boy-burk kan vara värd tusenlappar!
Jag minns hur spännande jag som barn tyckte det var när min pappa en gång tog med mig ut för att fiska kräftor. Och hur fascinerande det var att sen se de svarta kräftorna krypa runt i stålbaljan vi tagit med för vår fångst.
Att äta dem var mindre spännande. Det var rent av äckligt. I dag 30 år senare fullkomligt älskar jag kräftor. Och när kräftpremiären närmar sig, ja, då börjar suget efter dem bli snudd på olidligt. Bara när jag skriver de här raderna märker jag hur det börjar vattnas i munnen på mig...
För mig är kräftor – och åtminstone en liten skiva med familjen – en självklarhet i augusti. Men på sikt, då kan skivorna försvinna helt.
Det säger mat- och måltidsforskaren Richard Tellström i en intervju med Sveriges radio.
– Eller kanske ska man säga att den är på väg att dela generationerna. Vi gamla människor, 60-plussare och kanske 50-plussare som är uppvuxna med kräftskivor kommer nog fortsätta med den in i kaklet, säger han till SR.
Kräftskivor inte lika populärt hos yngre
Det är i de yngre generationerna, de som är födda på 80- och 90-talet, som traditionen är på väg att ebba ut, enligt Tellström.
Han menar att yngre inte har samma relation till kräftskivor som äldre generationer. För 80- och 90-talisterna har det inte alls varit lika självklart att som barn fiska kräftor. Dessutom har de inte heller i samma utsträckning fått uppleva de stora stadskräftskivor som en gång varit så populära.
Kräftor i sig har dessutom förlorat sin särställning i Sverige.
– Kräftan var det enda skaldjur man hade att tillgå förutom frysta räkor. I dag äter vi en mängd olika skaldjur, säger Tellström.
En annan förklaring är det slopade kräftfiskeförbudet. Fram till och med 1994 var kräftfiske förbjudet under stora delar av året. Länge var 7 augusti startdatumet. Med de nya reglerna var det plötsligt möjligt att köpa kräftor året om, i synnerhet frysta, vilket i sin tur tagit lite udden av den traditionella kräftskivan (här erkänner sig undertecknad skyldig som gärna äter frysta kräftor på sin födelsedag redan ett par månader innan den ”riktiga” kräftpremiären).
Visste du det här om kräftskivan
På 1800-talet blev det populärt att äta kräftor så som vi gör i dag, kalla i spad. Efterfrågan blev då så pass stor att förbud mot kräftfiske infördes från november till 7 augusti. Och voilà! På så sätt hade vi plötsligt en kräftpremiär och med det uppstod kräftskivan.
Källa: Ica
Kräftskivan ersätts av andra sociala sammanhang
Samtidigt skiljer sig kräftskivor från andra traditioner som jul. Medan julfirandet är en familjeangelägenhet är kräftskivan något man gör med vänner och bekanta.
– Den här sociala ytan som en kräftskiva är ersätts av annat umgänge, säger Richard Tellström.
Skivorna är i regel en hemmafest, och dessa fester byts i dag oftare ut mot restaurangbesök och barhäng, som exempelvis after work med vänner och kollegor.
Kräftor kommer vi fortsätta äta. Men för att skivorna ska överleva måste något nytt föras in.
– Omtaget brukar i regel innebära att det laddas med något nytt. Det måste föras in i vår tid och bli angeläget. Att sitta vid långbord, dricka snaps och sjunga kräftvisor. Hela den här formen kan kännas uppstyrd.