Den har sin alldeles egna dag och vi äter omkring 40 miljoner varje år – semlan har en kär plats i svenskarnas hjärtan. Även om den sett olika ut genom åren är det tre beståndsdelar som enligt många behövs för att det ska få kallas semla: vetebulle, mandelmassa och grädde. Nu blir det dock andra bullar – här är semlan där mandelmassan byts ut.
Så gör du helgsemlan med likör
Fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller semla – kärt barn har många namn. Denna mjuka lilla bulle fylld med mandelmassa och grädde har varit en given del av vårt fikautbud längre än vad många kanske vet. Redan på 1500-talet gröpte man ur fastlagsbröd och blandade innehållet med grädde och stoppade tillbaka igen, då för att komma runt fastebestämmelserna som sa att man bara fick äta bröd. Semlan som vi känner till den idag blev däremot inte vanligt förekommande i våra hem förrän under 1930-talet.
Idag äter svenskarna i snitt 4-5 semlor per person och år och det säljs omkring 40 miljoner semlor om året med en topp på självaste fettisdagen då butikerna säljer omkring 6 miljoner semlor.
På senare år har det kommit många försök att förnya det populära bakverket och vi har sett allt ifrån semmelwraps och semmeltårtor till chokladsemlor, semmelbiskvier och korv-med-bröd-semlor. Nu kommer ett nytt försök till uppdatering där självaste mandelmassan försvinner.
Semlan blir mer miljövänlig
Axfoundation är en fristående och icke vinstdrivande verksamhet som arbetar för att skapa ett mer hållbart samhälle. Ett av deras senaste satsningar är att byta ut den importerade mandeln i semlan till svenskodlat hampafrö.
På deras utvecklingscentrum på Torsåker Gård har hampa testodlats under flera år för att undersöka hur grödan fungerar under svenska förhållanden. Parallellt har hampafrö utvärderats i köket av kockar och experter för att se hur råvaran kan användas i praktiken.
I hampafrösemlan har importerad mandel ersatts med svenskt hampafrö och förhoppningen är att fler ska våga prova att både äta och odla hampafrö.Foto: Axfoundation
– För att visa på potentialen ville vi utveckla en produkt som passar in i konsumentens befintliga beteendemönster. Det visade sig att hampafröets milda, nötiga smak ligger nära mandelns, vilket gör det väl lämpat i allt från granola till klassiska bakverk som semlan, säger Anna Henning Moberg, verksamhetschef på Torsåker gård i ett pressutskick.
Den första hampafrösemlan kommer att säljas den 27 januari på Urban Deli i Stockholm och de hoppas att fler ska våga prova den nya innovationen.
Fördelar med hampafrö
Ur en miljösynpunkt är hampa en riktig miljövän. Hampa binder nämligen mellan 9 och 15 ton koldioxid per hektar och år, vilket kan jämföras med spannmålet som endast binder omkring 1 ton. Hampa har dessutom visat sig vara tålig mot både torka och vattenstress och kan odlas utan bekämpningsmedel.
För oss människor är hampafrö en näringstät livsmedelsråvara som har högvärdigt protein och omättade fettsyror. Fröet innehåller även höga halter av vitaminer och mineraler så som magnesium, järn och zink. Den som byter ut mandeln till hampafrö i sin semla får sig en proteinboost vilket kan vara extra passande för vegetarianer och veganer.
