5 lärdomar vi fortfarande bär med oss från Fem myror är fler än fyra elefanter
6 gamla svenska ord som förtjänar en comeback
En kväll på Café Opera fick Magnus Härenstam en bamsekram av en gravt berusad främling, som snyftade fram att det var han som lärt honom läsa. Så stark kan kopplingen vara mellan ett tv-program och de av oss som växte upp med det.
– Det är svårt att överskatta betydelsen av Fem myror, säger Petter Bragée, programchef för Barn och ung på SVT. Han menar att vi har mycket att tacka Magnus, Brasse, Eva och de andra bakom programmet för.
Sedan premiären den 19 november 1973 har många av oss lärt oss mer av Myrorna än bokstäver och siffror. Här är fem lärdomar som vi fortfarande bär med oss.
1. Glitter och guld
Programmet var en av de största satsningarna på TV2 på 70-talet och det syntes. Kompositören Bengt Ernryd har berättat att han kunde plocka in tjugo brassmusiker för en enda låt och i studion fanns showtrappor, entréer i glitterkostymer och glittermaterial som vräktes över bokstäverna.
All pompa och ståt väckte kritik då vissa tyckte att programmet berättade för barnen ”på ett alltför glamoröst sätt”. Samtidigt var många andra barnprogram på den tiden svartvita, visserligen med viktiga budskap men utan lust eller fantasi.
För programmakarna fanns det en tanke bakom glittret. Barnens uppmärksamhet var värdefull, förklarade en av dem för Sveriges Radio, och därför hade de bestämt sig för hur de ville förvalta den. Det var ett löfte till barnen om vad de fick i utbyte när de valde att titta:
– Den måste vi ge tillbaka i någon sorts guldförpackning.
2. Vad som gör ett ord bra
Vem kan glömma O-låten? Bom, bom, tjoff, poff, bom, tjoff, poff – oo vad det låter bra!
Här var musiken en stor del av hemligheten. Kompositören Bengt Ernryd har berättat i Sveriges Radio att han skrev musiken ungefär som om han gjort den för en vuxenpjäs och inte som typisk barnmusik, vilket han tror är en av anledningarna till att den har överlevt. Lärdomen är att barn tål mer än vi tror och att ord kan vara roliga bara för att man gillar hur de låter.
– Det är O:na i orden som gör det!
3. Skillnaden mellan här och där
I en av programmets mest älskade sketcher reds det ut, på sitt alldeles egna sätt, vad orden egentligen betyder. Brasse försöker förstå och Magnus och Eva pekar tålmodigt: ”här” är där man är, och ”där” är där man inte är. Och om man går tillsammans, upptäcker de, så har man ”här” med sig:
– Där är där man inte är. Här är här där man är. Här har man alltid med sig.
4. Lattjo-Lajban-lådan
I Brasses Lattjo-Lajban-låda visade Brasse upp fyra djur där tre hörde ihop och ett skulle bort. I förebilden, den amerikanska Sesame Street, fanns det bara ett rätt svar. I Fem myror kom man på något annat: fyra saker kan hänga ihop på oändligt många sätt, efter fyrbenthet, randighet, färger eller hur tama djuren är, till exempel.
Idén, berättar en av programmakarna för Sveriges Radio, var att det ”inte skulle finnas någon rätt”. Det viktiga var alltså inte att hitta facit, utan att fundera. Magnus och Eva fick komma med sina kloka teorier, men Brasse hade sin egen och eftersom det var han som hittat på leken fick hans sortering avgöra. På så vis fick barnen vinna över den vuxna världen. Nästan varje gång blev Brasses besked detsamma, hur snillrik gissningen än hade varit:
– Fel, fel, fel, fel, fel!
5. Fem myror är fler än fyra elefanter
Fråga en femåring vad som är mest, fem myror eller fyra elefanter, och många skulle svara elefanterna. De är ju trots allt så stora och det var precis den tankevurpan programmet ville reda ut.
Lasse Haglund och Bengt Linné, som skapade programmet, förklarar i böckerna till det att fem små myror visserligen ser mindre ut än fyra stora elefanter, men att antalet är något helt annat än storleken. Det blev en av de första lektionerna i mängder och en som sitter kvar hos många av oss än idag. Det som ser litet ut kan vara mer än man tror, om man bara är tillräckligt många.
– Fem myror är fler än fyra elefanter.
Källa: Svenska öden & äventyr (Petter Karlsson) via Hemtrevligt, Sveriges Radio, Svtplay