Alexandra Charles om tuffa sjukdomskampen: Klarar mig inte utan hjälp
Snart ser vi Alexandra Charles i en ny dokumentärfilm – kvinnan som alltid gått sin egen väg, från barndomen i södra Norrland till Stockholms glamorösa nattliv och vidare till kampen för kvinnors rätt till hälsa.
Vi möts i lilla baren på Strand Hotel i Stockholm. En skylt vid entrén bär namnet Charles – en hyllning till Alexandra, som en gång startade sin legendariska nattklubb just här.
Hon anländer med maken Bengt von Hofsten vid sin sida. Han är inte bara hennes livspartner, utan också hennes extra ögon.
I filmen Alexandra – syns vi inte finns vi inte får vi följa med Alexandra till ögonläkaren. Sjukdomen glaukom, tidigare kallad grön starr, har sakta stulit hennes syn.
– Jag ser skuggor, färger och konturer men klarar mig inte utan hjälp. Jag lägger min makeup själv, men Bengt måste kontrollera så att det ser bra ut. Oftast gör det det. Händerna minns – jag har sminkat mig i många år, säger Alexandra.
När Bengt inte finns till hands ställer systrar och goda väninnor upp.
– Jag har ett fantastiskt nätverk, säger hon. Jag är lyckligt lottad.
För Alexandra känns det viktigt att vara öppen med handikappet.
– Jag är inte självgående längre och det är förstås svårt. Kanske kan jag hjälpa andra genom att visa hur jag försöker hantera förlusten av min syn.
Växte upp i livfullt hem
Berättelsen om Alexandra börjar i lilla Fränsta, utanför Ånge. Det är tidigt 60-tal och familjen Gefvert har skaffat sig en bandspelare – något ytterst ovanligt på den tiden. Hemma hos dem spelas det in sånger, dikter och skratt.
– Vi lyssnade andäktigt, minns Alexandra Charles. Då hette jag Inga-Lill, men alla kallade mig Lill.
Det här är Alexandra Charles
Namn: Alexandra Charles von Hofsten
Ålder: 78 år.
Bor: I Stockholm.
Familj: Maken Bengt von Hofsten, 84, fem bonusbarn, sex barnbarn.
Aktuell: Dokumentärfilmen Alexandra – syns vi inte finns vi inte (av Folke Rydén, premiär 31 oktober), boken Kvinna, starkare än du tror – 25 år med 1,6 miljonerklubben (släpps 7 november, Sivart förlag) samt ordförande för Alexandra – för Kvinnor & Hälsa.
Hemma var det fullt av sång, dans och gäster. Alexandras mamma, som själv drömt om en scenkarriär, älskade att laga mat och skapa feststämning.
– Jag är så tacksam för min trygga uppväxt. Vi hade det så fint, även om kulturutbudet var magert. Vi skapade vår egen glädje. Vi spelade piano, åkte skridskor, skidor och spelade bordtennis i källaren. Det plockades bär och syltades och saftades, säger Alexandra.
Men när hon var 14 år förändrades allt. Pappan ville skiljas.
– Det var en katastrof för mamma, som lämnat sina egna drömmar åt sidan för att vara hemmafru. Jag fick axla ett stort ansvar. Jag fick höra en hel del som ett barn i den åldern inte borde få höra, även om jag var brådmogen och tidig för min ålder.
Målet var att bli tolk hos FN
Familjen flyttade till Näsbypark i Stockholm. Alexandra, ambitiös och språkbegåvad, fortsatte drömma om ett annat liv.
– Jag drömde om den stora världen, om USA och New York, och såg upp till personer som Martin Luther King och Dag Hammarskjöld. Jag var duktig på språk och målet var att bli tolk hos FN.
Startade nattklubb i Stockholm
Hon tog sig till USA för att studera, fast besluten att en dag jobba för FN. Men livet tog en ny vändning när hon, under en flygvärdinnekurs på Mallorca, mötte Noël Charles.
– Jag drabbades av passionen.
Noël var charmig, musikalisk och full av idéer. Tillsammans reste de till London – tidens hetaste stad.
– Jag hade inte varit dit sedan jag var riktigt ung och London var it! Allt nytt kom därifrån: musik, mode, trender. Det var magiskt.
När de senare kom till Stockholm blev kontrasten stor. Staden kändes grå.
– Det fanns inget internationellt nattliv. Vi bestämde oss: vi startar en klubb den nya diskokulturen!
1968 öppnade de dörrarna till nattklubben Alexandra. Alexandra var bara 22 år – men redan en självskriven drottning i Stockholms nöjesvärld. Hon var den ständiga värdinnan som var mån om att alla skulle bli sedda.
Kungligheter och dragshow
Klubben blev snabbt ett fenomen. Kronprinsen dök upp redan första veckan. Snart stod Bette Midler, Rod Stewart, Elton John, Björn Skifs och Earth, Wind & Fire på gästlistan.
– Det var så kul! Jag ville alltid skapa rätt stämning – en plats där alla kände sig välkomna, och jag var mån om att det skulle vara en mix mellan kostymnissar, modemaffian och sneakersgänget. Alla var lika välkomna och det var mixen som gjorde oss unika, säger hon.
Hon blandade folk, stilar och musik som ingen annan. Monica Zetterlund uppträdde under premiären och följdes av discomusik och Alexandra bjöd in After Dark att uppträda, när dragshow var något helt nytt.
När Barbados premiärminister Errol Barrow och landets turistminister kom på Sverigebesök, inbjudna av SAS som öppnade en ny flyglinje från Stockholm via Zürich till Barbados, var nattklubben ett självklart stopp under kvällen.
– Jag erbjöd mig att guida dem nästa dag i Stockholm, och vi avslutade hos mamma som bullat upp fika.
Premiärministern blev så förtjust i Alexandras nattklubb att han bad henne öppna ett likadant ställe på Barbados.
– Då gick jag och Noël in i köket och dansade krigsdans av lycka, skrattar Alexandra.
Rasistisk direktör stängde klubben
Men alla nätter var inte fyllda av champagne och skratt. Redan efter nio månader stängdes klubben på Strand hotel – hotelldirektören accepterade inte att Noël var svart.
– Han spärrade av ingångarna med kedjor. Vi fick inte vara kvar, vi skulle ut! ”Du sa inte att du hade en svart man” fick jag höra, trots att han ju hade sett oss båda när vi förberedde för öppningen. Chefen började att förebrå mig redan under de första veckorna. Det var hemskt, berättar Alexandra.
Hon och Noël hade investerat i fast inredning som de inte kunde ta med sig. De förlorade stora summor.
Men Alexandra gav sig inte. Med nya investerare öppnade de på nytt – och fortsatte driva klubben med framgång, både i Stockholm och på Barbados.
Efter tjugo år i nattlivets mitt började Alexandra längta efter något djupare. Hon drömde ju om att förändra världen.
– Jag hade haft fantastiska år, men ville göra skillnad. Jag saknade mening och kanske var det inte för sent att bilda familj?
Jag fann stöd i det viktiga arbetet för kvinnors hälsa
Vid det här laget hade Alexandra och Noël Charles skilts för längesen. Alexandra hade haft andra män men det hade aldrig blivit några barn.
– Jag tänkte alltid att jag inte ville bli som mamma, en hemmafru med ouppfyllda drömmar. Därför sköt jag upp det där med familj. Först skulle jag göra allt det jag drömt om, och ”sedan” …
Fick aldrig några egna barn
Det blev inget sedan, det blev inga egna barn. Alexandra mötte kärleken i Anders Gustrin som redan hade tre och han tyckte att det räckte.
– Att träffa Anders var det bästa som hände mig. Med tiden har Anders tre barn kommit att bli som mina och nu har jag barnbarn också, säger Alexandra och berättar förtjust om ett av de finaste ögonblicken i hennes liv:
– Jag blev bjuden på middag hos Anders dotter Sofia och hennes man Svante när hon var höggravid. Svantes mamma är inte längre i livet och nu undrade de om jag ville bli barnets farmor, berättar Alexandra med ett varmt leende och konstaterar att hon numera är farmor till både Matilde, 14 och Edvard, 12.
De fick tio år tillsammans innan Anders gick bort i Skellefteåsjukan. Sorgen var djup – men engagemanget i föreningen gav henne kraft.
– Jag fann stöd i det viktiga arbetet för kvinnors hälsa.
Hon hade sett hur hennes mamma, som äldre kvinna, inte togs på allvar i vården. Intresset för en äldre kvinnas hälsa var ljummet. Det blev startpunkten för en ny kamp.
Engagerad i kvinnors hälsa
Alexandra lyssnade på en föreläsning på temat kvinnohälsa och kvinnohjärtan. Hjärtprofessorn och chefen för Centrum för Genusmedicin, Karin Schenck-Gustafsson, berättade hur mansdominerad forskningen är och hur kvinnor diskrimineras i vården. Där tändes Alexandras glöd för att ändra på saken.
– Hon berättade hur illa det var och jag insåg att forskningen om hjärt-kärlsjukdomar nästan bara gjordes på män. Kvinnors kroppar betraktades som en variant av mannens. Det gjorde mig rasande. Men vem skulle lyssna på en nattklubbsdrottning? Jag behövde andra vid min sida.
Viktigaste kvinnofrågorna i dag
- Alla kvinnor ska rätt till en trygg och god vård under graviditet och förlossning. Det har man inte om BB efter BB läggs ned och kvinnan tvingas åka 15–20 mil för att föda.
- Osteoporos, benskörhet, är ett viktigt område för vården. Dödstalen är höga för kvinnor som ramlar och bryter lårbenshalsen.
- Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande ett högprioriterat område. Det är den vanligaste dödsorsaken och forskningsanslagen är låga i förhållande till andra sjukdomar.
- Psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet.
Alexandra samlade några starka kvinnor till en middag – bland dem läkare, forskare och kända profiler. Där föddes idén till 1,6 miljonerklubben, döpt efter antalet kvinnor över 45 år i Sverige.
– Vi ville informera, inspirera, påverka och bidra till forskningen, säger Alexandra. Först kom 1,6, sedan 2,6 miljonerklubben för yngre kvinnor. Nu heter organisationen Alexandra – för Kvinnor & Hälsa, och arbetar för jämlik vård världen över.
Kampanjen Woman in Red, med den röda högklackade skon som symbol, har blivit ett färgsprakande återkommande evenemang till förmån för forskning om kvinnohjärtat.
– Vi gör skillnad – och har roligt.
Goda råd till unga kvinnor
I dag lever Alexandra med maken Bengt von Hofsten i Stockholm. Han finns ofta vid hennes sida – som stöd, sällskap och förlängd arm.
– Jag ser inte längre som förr, men jag fortsätter att jobba med mitt livsverk och har inga planer på att sakta ner. I grund och botten är jag samma Lill som alltid, bara med lite fler erfarenheter.
Om Alexandra ska ge ett livsråd till unga kvinnor i dag säger hon:
– Tro på din kraft, följ dina egna drömmar. Kasta dig inte handlöst efter passionen, som jag gjorde. Se till att ha en egen plattform och var inte beroende av en man. Jag gav upp allt för att starta nattklubben. Om jag hade fortsatt mina studier skulle jag kanske ha fått det där jobbet på FN.
– Men då hade vi nog aldrig mötts. Det hade varit väldigt synd, säger Bengt och stryker Alexandra över armen.
De flesta som står Alexandra nära kallar henne för Lill. När hon och Bengt varit ett par en tid bad hon också honom att använda Lill, vilken han gör för det mesta.
Senaste från Allas
Filmades under flera år
När filmteamet följde paret fick de vänja sig vid att vara myggade med mikrofoner från morgon till kväll. Under två och ett halvt år filmades allt ifrån vardag till fest, något som i början kändes ovant.
– Men vande sig med tiden och glömde till slut nästan bort att allt vi sa och gjorde spelades in. Vi skulle inte vara filmstjärnor eller kändisar, utan bara oss själva. Men det är bara en bråkdel som finns med i den slutgiltiga filmen. Det är lite synd att en härlig familjemiddag med den nära familjen inte kom med. Eller en mysig dag med barnbarnen som står mig så nära.
Alexandra säger att svårast var när de svarta minnena från förr plockades fram. Föräldrarnas skilsmässa, rasismen, Anders död, en misslyckad restaurangsatsning på Gotland och den tidigare kompanjonen som ville förgöra henne.
När filmaren Folke Rydén kontaktade Alexandra om att göra en dokumentär om hennes liv, var hon först tveksam.
– Egentligen var det inte för att berätta om tiden som nattklubbsdrottning som jag tackade ja. Jag ville sätta fokus på föreningen för kvinnors hälsa och tänkte att det kan bli ett bra sätt att nå ut.
Filmen Alexandra – syns vi inte finns vi inte blev båda delarna – glittret, kampen och det stora hjärtat bakom allt.
– Den handlar om att synas – men också om att finnas. För kvinnor, för hälsa, för rättvisa. Det är det som driver mig nu.