Claes Malmbergs nya ord om hälsan efter sjukdomsbeskedet – är inte längre rädd
Skådespelaren Claes Malmberg, 64, har fullt upp. Han spelar i Mysteriet Myrna Vep, en humoristisk teaterföreställning på Kajskjul 8 i Göteborg, och turnerar dessutom med Riksteaterns föreställning Dödsdansen, Strindbergs klassiska relationsdrama i skärgårdsmiljö.
I den gör Claes artillerikaptenen Edgar som lever isolerad på en ö med sin fru sedan 25 år, den före detta skådespelaren Alice (Pia Johansson). Äktenskapet är sedan många år helt bottenfruset och sorgen är stor över den framtid som inte blev.
Lagom till silverbröllopet kommer kusinen Kurt (Jacob Ericksson) på besök från Amerika, och plötsligt finns en möjlighet att bryta upp och gå vidare till något nytt. Kärlekshatet virvlar upp till ytan och snart står paret inför ett val – att klippa bojorna eller bli kvar i deras gemensamma fängelse.
Claes tycker om pjäsen och säger att den påminner mycket om den anrika farsen Spanska flugan, som han spelade med Eva Rydberg på Sundpärlans Friluftsteater i Helsingborg i somras.
– Båda pjäserna handlar om en kolerisk man som brottas med en stark kvinna och som frustrerat försöker ta sig ur en svår situation. Men helt ärligt är Spanska flugan svårare att spela, för du måste vara så noga med detaljer när du spelar komik. Det är det som är komikens styrka och belastning, det ser lätt ut men det är mycket svårare att spela.
Att resa med Riksteatern är roligt. Claes ser det som en ynnest att få komma ut i landet och träffa publiken.
– Publiken är min största kärlek och den som gör att jag vill jobba. Publiken är som mitt sjätte barn. Jag är väldigt smickrad och glad att människor kommer och tittar på det jag gör och att jag kan försörja mig på det jag tycker är roligt, säger Claes.
Nackdelen är själva resandet, menar han.
– Att ha ett kringflackande liv var roligare när man var yngre. Nu blir jag väldigt trött. Jag tycker om att vara hemma.
Hemma för Claes Malmberg stavas sedan fem år tillbaka Barsebäck. Han bor i en typisk skånelänga med en fristående lada 400 meter från havet. Claes brukar börja bada redan i mars, april.
– Jag trivs så bra här. Jag älskar det skånska platta landskapet med milsvid utsikt.
Om Claes tittar noga ut genom fönstret ser han det sedan 20 år nedlagda kärnkraftverket. Men om det står något fult i vägen blir det vackra bara vackrare, menar han.
Det har blivit många flyttar genom åren. Men frågan är om inte Skåne förblir hemma nu.
– Jag älskar Skåne. Jag tror att jag är reinkarnerad skåning, säger buddisten Claes skämtsamt.
Han bor ensam i huset, och trivs med det. Men så har det inte alltid varit. Förr om åren blev Claes hypernervös av att umgås med bara sig själv.
– Jag har övat mig på att vara ensam och att klara av det är en av de största erövringarna i livet, säger han.
Helt ensam är han dock inte. Sedan ett par år är Claes tillsammans med skådespelaren Hannah Alem Davidson, 35. De träffades genom jobbet, och han fastnade för hennes klokhet, humor och värme.
Min trygghet har varit kvinnor
– Hon kommer med väldigt bra råd – och jag lyssnar på henne. Men offentligheten är inte alltid lätt. Det är viktigt att hon får skapa sin egen identitet. Det är en balansgång, säger han.
Att det är 28 års åldersskillnad bekymrar honom inte – ännu.
– Vi har kul ihop, och kärlek är ju som kärlek är. Men det kan bli ett bekymmer senare. Jag vill inte att hon ska behöva ta hand om mig. Då får hon hitta på något bättre. Om hon vill ha barn får jag backa – det är också kärlek, att vilja den andra människan väl.
Claes har själv fem barn sedan tidigare relationer. Fler blir det inte, eftersom han har opererat bort prostatan efter att ha drabbats av prostatacancer. Cancern har spridit sig till lungorna, men Claes är försiktig med att dramatisera.
– Jag har en behandlingsbar cancer och mår bättre än någonsin. Den är förrädisk på det viset. Jag tänker inte gå omkring och oroa mig, jag har haft en jävla tur. Det var en välsignelse att den hittades tidigt. Det finns de som har det oändligt mycket svårare. Jag har dragit en vinstlott så här långt. Mitt enda råd till män är: Gå och kolla prostatan.
Är du rädd för att dö?
– När jag var yngre var jag det. Men jag har tänkt mycket på döden och vant mig vid tanken. Nu har det mesta av rädslan försvunnit.
Åldrande är heller inget som skrämmer.
– Det är naturens gång. Jag är lika barnslig, larvig och fånig som när jag var ung. Fördelen är att jag är mycket tryggare i mig själv och går inte i gång på skitsaker. Livet är mycket roligare i dag.
Claes föddes och växte upp i Göteborg. Mamma Mona-Lisa var socialsekreterare och pappa Gösta var operasångare.
Sin pappa har Claes inte många minnen av. Föräldrarna skildes när Claes var fyra år och sedan såg han aldrig mer sin far.
– Pappa söp ihjäl sig när han var 45 år. Det var inte så mycket vin och öl på den tiden utan starkare grejer och då gick det snabbare, säger han.
Claes var elva år när det hände och fick inte gå på begravningen, något han tycker är synd. Han fick aldrig något riktigt avsked. Men märkligt nog har pappa Gösta ändå funnits med Claes hela livet.
– Det kanske bara är ren inbillning, men det känns som att han har uppfostrat mig utan att finnas till. Han har varnat mig för alkohol och droger. Jag har visserligen fallit ner i det också, men jag har alltid tagit mig ur det eftersom det funnits en insikt om hur det kan gå, säger han.
Claes Malmberg
Ålder: 64 år.
Bor: I en skånelänga i Barsebäck.
Familj: Flickvännen Hannah Alem Davidson, 36. Barnen Nils, Nicholas, Amanda, Nelson och Perla. Barnbarn.
Gör: Skådespelare och komiker.
Aktuell med: Turnerar med Riksteaterns föreställning Dödsdansen (premiär 28 oktober), spelar i Mysteriet Myrna Vep, på Kajskjul 8, Göteborg (premiär 10 oktober)
Claes har haft väldigt få manliga förebilder.
– Min trygghet i livet har varit kvinnor, utan dem hade jag inte kommit så här långt. Man får inte glömma att mamma har uppfostrat mig. Hon var en fantastisk människa. Hon dog när hon var 72 i Parkinsons sjukdom.
Han har fem halvsyskon på pappas sida. En av bröderna hittade han tack vare tv-programmet Vem tror du att du är? för 14 år sedan.
– Men på senaste tiden har det inte dykt upp några nya syskon. Det har lugnat ner sig lite, säger Claes och skrattar.
Fem barn med fyra kvinnor
Att intervjua Claes är som vara publik i en rolig fars. Claes skämtar mycket och får mig att skratta många gånger under den timslånga intervjun. Han verkar ta livet med en klackspark och grubblar inte speciellt mycket över de motgångar som varit. Han ser det exempelvis inte som ett misslyckande att han har skilt sig tre gånger, och har fem barn med fyra olika kvinnor.
– Man kan alltid se allt från olika håll. Det var ju en jävla tur att jag skilde mig för jag har fått exakt de barn jag vill ha. Vägen fram är en sak, men resultatet är det viktigaste. Jag är inte bitter över något och är väldigt glad att jag är befriad från den typen av tankar som många människor går och bär på. Visst har jag stött på hinder, men livet har varit väldigt snällt mot mig. Jag är en välsignad människa.
Att det var just skådespelare han blev kan han tacka sin fröken i småskolan för. Hon såg hur han oblygt uppträdde i olika sammanhang, på roliga timmen och i klassens julspel. Och hur han pratade konstant.
När han under gymnasiet hoppade av kursen till plåtslagare och gick förbi Götateatern i Göteborg hörde han frökens uppmaning om att bli skådespelare i huvudet. Han slank in och frågade om det fanns något han kunde göra där.
Senaste från Allas
Efter ett år som alltiallo fick han hoppa in i en föreställning, det var så karriären började. Med sin slagfärdiga karaktär Ronny Jönsson blev han sedan känd för tv-publiken i slutet på 80-talet. Och även som pappa i tv-serien Lotta på Bråkmakargatan i början av 90-talet. Sedan dess har han inte gått arbetslös en enda dag.
Genom åren har han gjort allt ifrån stå-upp till musikal, teater, revy och till och med Melodifestivalen. Men han funderar inte särskilt mycket på sina olika roller eller över sin framgångsrika karriär.
– Jag lever aldrig kvar i minnen, har inte den läggningen. Men jag är oerhört tacksam för mitt yrkesval. Jag kan inte se mig själv göra något annat. Jag tycker det är lika roligt i dag.