Darin om relationen till sin pojkväns familj – svärmor väckte liv i hans nygamla talang

Så gick det sen för vinnarna vi minns i Idol

Musiken har alltid varit en självklar del av Darin Zanyars liv. Nästan alla i släkten spelade instrument och hemmet var fullt av musik.

– Mest pop men också en del kurdisk musik, säger Darin när vi ses i Stockholm inför hans akustiska turné.

Han beskriver den kurdiska musiken som glad, rytmisk och dansvänlig. Som barn var han ständigt i rörelse, mimade, dansade och uppträdde så fort musiken drog igång.

– Jag har varit en liten entertainer sedan dag ett. Jag var nog inte mer än två år när jag såg Madonnas video Like a prayer första gången. Det är ett av mina starkaste och tidigaste musikminnen.

Madonna blev en tidig förebild. Även Whitney Houston och Michael Jackson kom att forma Darins musiksmak. Han tror att en av anledningarna till att svenskar är så framgångsrika låtskrivare är att musiken får ta plats tidigt i livet.

– Man sjunger i kyrkan och i skolan luciatåg. Redan på förskolan lär man sig massor av visor. Jag tyckte allt det där var jättekul. Det var också där jag började förstå hur melodier fungerar, vilket gav mig mitt melodisinne.

Blev tonårsidol över en natt

Redan när Darin var åtta år visade skivbolag intresse för honom.

– De vågade inte satsa eftersom jag var så ung. Rösten förändras ju mycket efter målbrottet. Jag kan fortfarande sjunga ljust i dag, men innan målbrottet nådde jag ännu högre. Det tog tid att vänja sig vid den nya rösten.

I skolan var han ambitiös och hade höga betyg, men när Darin slog igenom i TV4:s Idol 2004 valde han att hoppa av gymnasiet för att satsa helhjärtat på musiken. För den okände 16-åringen från Botkyrka var omställningen en chock. Han minns hur han blev jagad av fans på stan, fick springa in på Pressbyrån och gömma sig bakom kassan.

– Jag var inte förberedd. Det galnaste var konserterna där det stod vattenfyllda hinkar vid kravall­staketen så att vakterna kunde väcka dem som svimmade. Det var otroligt mycket kärlek – fantastiskt, konstigt och hysteriskt på samma gång. Men det fanns också en del hat, säger Darin.

Vissa hade problem med hans mörka färger, eller att hans klädsel och dans fick så mycket uppmärksamhet.

Att bli en offentlig person så snabbt och så ung hade ett pris. Kritiken tog hårt.

– Det fann både media och vanligt folk som inte tyckte om min musik. Det gjorde mig väldigt ledsen, jag tog det personligt. På 00-talet sa man saker till mig som aldrig hade varit okej i dag. Att vara tonåring är en process i sig, och att samtidigt behöva hantera allt det där var tufft.

Darin blev mentalt påverkad, började undvika det mesta, men pratade inte om hur han mådde. Han insåg att han hade offrat allt för musiken och inte gjort annat än att jobba. Redan som 19-åring hade han hunnit skriva kontrakt i Österrike, Tyskland och Schweiz. Det var jobb oavbrutet i sju års tid.

Tog igen förlorad ungdom med resor

Trots att Darin helst hade sluppit den här perioden har han lärt sig en hel del. Dels är han mindre naiv i dag, dels lärde det honom att inte ta något för givet. Det som fick honom att fortsätta var kärleken till musiken.

– Musikskapandet var definitivt det som räddade mig under alla de här åren. Jag är glad att jag fortsatte, för det var lätt att ge upp när jag mådde så där dåligt.

Som 24-åring tog Darin igen den ungdom som hade gått förlorad. Under ett år reste han runt i världen och levde livet.

– Jag tog dykcertifikat, var med min bästa vän på karneval i Brasilien och festade med min kusin tre veckor på raken i New York och Miami. Jag gick all in, utbrister Darin.

Efter pausen var han redo att fortsätta med musiken. 2012 släppte han låten Nobody knows och var med i Så mycket bättre.

Under sin karriär har Darin tävlat i Melodifestivalen, samarbetat med Max Martin, Robyn och RedOne, och prisats med flera tunga utmärkelser, som Rockbjörnen och Grammis. Han har sommarpratat i radio, träffat påven i Vatikanen och var 2022 den mest spelade artisten i Italien.

I dag har det gått 22 år sedan genombrottet, och Darins musikaliska uttryck har förändrats flera gånger.

– Det har varit många olika eror i mitt skapande, präglade både av hur världen sett ut och var jag själv befunnit mig i livet.

När Darin spelade på Ullevi för ett år sedan gick han igenom alla sina album han släppt och försökte sammanfatta åren. Den största förändringen enligt honom själv kom runt 2015, då han lämnade pop- och danssoundet och gick mot något mer avskalat och bohemiskt.

– I dag tror jag att många främst förknippar mig med den senare stilen, låtar som En säng av rosor och Starkare.

Starkare är den låt han fått mest respons på.

– Jag har fått så många brev och kommentarer där människor har berättat hur mycket den har betytt för dem under svåra perioder i deras liv. Att jag kan påverka med min musik och göra något bra för andra är det som betyder mest.

Under sin akustiska turné i vår blir det en avskalad show.

– Jag ville göra raka motsatsen. Den här gången kommer det bli mer nära, personligt och intimt. Jag känner att jag vill berätta mer om mig som man inte vet om, och låtarna som jag framför till min publik. Främst kommer jag att bjuda på musik från mina två senaste album, men också en del äldre låtar.

Gick ut offentligt 2020

För sex år sedan valde Darin att offentligt berätta om sin homosexualitet.

– Att tillhöra en minoritet kan alltid innebära en viss oro för hur det ska tas emot. Samtidigt var det väldigt skönt att få sätta punkt och vara öppen med det.

Han kan ha svårt att förstå hur ofta ämnet tas upp i intervjusammanhang.

– Jag förstod intresset i början, men efter så lång tid känns det ibland märkligt. Samtidigt vill jag inte undvika ämnet, eftersom jag vet att det har hjälpt många andra. Många har sagt att det hjälpt dem och varit ett stöd.

Darin och hans pojkvän träffades för fyra år sedan när Darin bodde på Mallorca. Efter en sen krogrunda på hans födelsedag skulle han åka hem, men vännerna övertalade honom att följa med till ett ställe till. Han gav med sig, och där i baren mötte han en irländsk man som skulle bli hans pojkvän.

Mötet har satt avtryck i musiken. En av Darins senaste låtar Galway Bay rymmer irländska fioler och är en hyllning till Galway på Irlands västkust – staden där pojkvännen bor och där paret tillbringar mycket tid.

Vad var det du fastnade för hos din pojkvän?

– Han kom in i mitt liv som en fräsch, skön vind. Jag älskar hans perspektiv och hur han ser på saker och ting. Han är väldigt mogen, jag gillar hur han tänker och är som person. När jag träffade honom gav det mig hopp, att det verkligen finns fina, genuina människor som är trygga i sig själva.

Vad är kärnan i er relation?

– Att vi vill åt samma håll och delar grundläggande värderingar. Men kanske framför allt att det finns en ömsesidig tillit – att vara med någon man kan luta sig mot, som alltid finns där och som är ens största supporter.

Är han lika kreativ som du?

– Nej, han sysslar med helt andra saker. Mer sport och affärer – en helt annan värld än min.

Målar tillsammans med svärmor

Det är även på Irland som ett gammalt intresse tog ny fart på. Redan som barn ritade Darin flitigt, och under tonåren växte intresset för måleri fram. När han jobbade som mest la han penseln på hyllan, men i dag har han återupptagit det.

– Jag har nyligen gått från akvarell till oljemålning. Motiven är ofta drömska och ganska abstrakta, gärna med mycket färg.

Det var pojkvännens mamma, verksam konstnär på Irland, som inspirerade honom att börja måla igen. Hon har öppnat dörrarna till sin ateljé och uppmuntrat honom att arbeta där.

– Hon är fantastisk. Vi står sida vid sida och målar, pratar om allt möjligt och lyssnar på musik. Det är väldigt befriande.