Serieskaparen Liv Strömquist gör feministiska och samhällskritiska seriealbum
Liv Strömquist har en glädje i rösten som smittar av sig. Orden rinner ur henne och de blandas ofta upp med små skratt. Det verkar som om Liv kan se något roligt i nästan allt.
– Men jag är absolut en allvarlig person också, jag är ofta allvarlig i mina serier och poddar, säger den 42-åriga serieförfattaren. Denna sommaren har hon varit aktuell som programvärd i Allvarligt talat, ett radioprogram i P1 där två kulturpersonligheter får svara på lyssnarfrågor om alltifrån vardagsfunderingar till tankar om livet och döden. Tidigare värdar har bland andra varit Kristina Lugn, Märta Tikkanen, PO Enquist och Lena Andersson. Nu är det Livs och författaren Bengt Ohlssons tur.
– Jag är ärad över att få vara med, det är ett program jag lyssnat mycket på och verkligen tycker om. Det kommer bli svårt att svara på alla frågor som kommer in, men det är nog svårare att ställa en bra fråga, säger Liv.
Mina gamla kollegor har blivit På Spåret-kändisar nu!
Men det är inte allvar som Liv blivit känd för, utan humor. Utöver sina feministiska och samhällskritiska seriealbum som översatts till närmare 20 språk, har hon medverkat i humorprogram i P3 och i populära poddar med komiker som Jonatan Unge, Josefin Johansson, Kalle Lind och Jesper Rönndahl.
– Nästan alla mina gamla kollegor har blivit På Spåret-kändisar nu! Jag skulle inte kunna vara med där, jag kommer inte på saker så snabbt, säger Liv och skrattar. Jag är bättre på att formulera analyser kring saker och ting.
Videon kunde inte hittas
Växte upp på landet
Liv växte upp på landet i Ravlunda utanför Kivik på Österlen. Familjen bestod av mamma som var bibliotekarie, pappa som var konstnär, en lillebror, en tvillingbror och en storasyster. Föräldrarna var inspirerade av gröna vågen-rörelsen och hemma fanns ingen tv. Det var en kreativ barndom med mycket tid för lek och fantasi.
– Båda mina föräldrar var intresserade av samhällsfrågor, konst, kultur och religion. Mamma tog hem mycket böcker och pappa hade ateljé hemma, så honom kunde man alltid gå och prata med. Ingen fråga var för dum och han lyssnade alltid intresserat på vad jag hade att säga. Jag fick verkligen utveckla mitt eget tänkande, berättar Liv.
Som mellanbarn lärde sig Liv att underhålla sig själv. Hon trivdes bäst på sitt rum där hon läste mängder av böcker och skrev och ritade egna historier.
– Jag fantiserade om att ha ett eget hus där jag skulle bo själv med mina papper och pennor, där ingen skulle kunna komma och störa, berättar Liv med ett skratt.
I högstadieåldern fastnade Liv för författare som Charles Dickens, Vilhelm Moberg och Karin Boye. På universitetet läste hon litteraturvetenskap, statsvetenskap, sociologi och filosofi.
Jobbade i Mexiko
Efter en kurs i Latinamerikastudier fördjupades intresset för politik, tredje världen och sociala orättvisor. Som 21-åring åkte hon till Mexiko och arbetade som fredsobservatör under zapatistupproret. Hon kom att återvända flera gånger.
– Jag tror att jag fick en stark självkänsla av att göra en så viktig sak. Att leva i byar som är så otroligt olika vår västerländska civilisation gav mig en utifrån-blick som gjorde att jag kunde se samhället från en annorlunda vinkel. När jag kom hem kunde jag inte fatta att folk klagade på kaffet i kaffeautomaten.
Drömmen från barndomen att få skriva levde kvar. Liv ville bli skönlitterär författare.
– Jag gick en skrivarlinje och började skriva dikter och noveller, men jag fick bara prestationsångest. Jag förstod inte hur jag skulle kunna hitta min röst i den formen och jämförde mig med andra. Jag blev för perfektionistisk.
I början av 2000-talet växte ett stort intresse för självbiografiska serier fram i Sverige, särskilt i Malmö där Serieskolan startat några år tidigare.
Liv hade flyttat dit med en klasskompis som gjorde egna serier. Liv blev inspirerad och testade själv. Hon började göra egna seriehäften, så kallat fanzines, som spreds bland vänner och bekanta.
– Men jag tyckte det var för självutlämnande att skriva om mig själv, jag ville hellre göra politiska och feministiska serier som sa något viktigt.
Kort därpå hörde Dagens Nyheter av sig. Någon på redaktionen hade fått tag i Livs första fanzine och frågade om hon ville börja rita serier till tidningens På stan-bilaga.
– Det var chockartat, jag hade aldrig trott att jag skulle bli serietecknare. Men jag tog chansen att sätta de här frågorna i fokus.
Lyfter svåra ämnen
Egentligen skulle Liv fortsatt plugga, men hon fick för mycket jobb. 2005 gav hon ut sitt första album Hundra procent fett. Hon rekryterades också till P3 för att skriva manus och sketcher till kanalens humorprogram, och började så småningom medverka i Tankesmedjan, Pang Prego och Hej domstol.
– Jag blev kvar på heltid på P3 i sex år, samtidigt som jag ritade nya seriealbum på kvällar och helger.
Ganska tidigt i karriären blev Liv omnämnd som folkbildare, vilket hon tror beror på att hennes serier innehåller mycket fotnötter och referenser till verkliga händelser. I albumet Einsteins fru från 2008 frågar sig Liv till exempel hur kul det är att vara ihop med Stalin och hänvisar till en bok om Stalins hustru.
Jag läser aldrig om mig själv
– Mina serier tar upp feministiska och politiska teorier på ett sätt som gör dem lättare att ta till sig, i och med att det görs med humor i serieform. Det blir roligare att läsa om sånt då, menar hon.
En stor del av Livs arbetstid som serieskapare går åt till att läsa böcker, studier och akademiska texter.
– Mycket forskning som görs är så otroligt intressant! En serie från mitt album Prins Charles känsla bygger på en sociologisk studie om varför människor stannar i destruktiva kärleksrelationer och misshandelsförhållanden. Den innehåller så mycket kunskap som verkligen borde nå ut brett så att vi kan förstå sånt här bättre, säger Liv entusiastiskt.
Mensbilder i tunnelbanan
Drivkraften hittar hon ofta från saker som skaver eller känns komplicerade i hennes eget liv, saker som hon vill undersöka på djupet. Hon vill lyfta fram ämnen som genom tiderna har ansetts svåra och jobbiga att prata om till en bredare publik. Albumet Kunskapens frukt handlar om det kvinnliga könsorganet och mensen i kulturhistorien.
– Som tonåring tyckte jag det var otroligt pinsamt med puberteten, kvinnokroppen och mens, och skammen lever kvar för oss kvinnor. Det blir en dubbel bestraffning – först ska vi ha mensvärk och dessutom ska vi tycka det är pinsamt och inte prata om det!
Ett av kapitlen från Kunskapens frukt blev utgångspunkten i hennes sommarprogram i P1 2013 som handlade om mens. Och ordet ”menskonst” blev ett känt begrepp 2017 när Slussens tunnelbanestation i Stockholm utsmyckades med Livs bilder på kvinnor med mens.
Att en gång för alla gå igenom ett ämne från början till slut och läsa allt hon kom över på temat gjorde att Liv kände sig starkare efteråt.
– Det har en positiv effekt på mig att jag förstått ämnet bättre och sedan kan ge det vidare. Tänk om jag hade vetat de här sakerna när jag var 15 år! Kunskapens frukt har översatts till över 20 språk, bland annat har den getts ut i Ryssland. Där har den 18-årsgräns, står inplastad i affärerna och klassas som ”vuxet innehåll”.
– Min ukrainska förläggare berättade att hennes mamma blivit arg och sagt ”varför kan du inte ge ut normala böcker?”. Men när mamman sedan fick läsa den hade hon sagt ”varför har du inte gett mig den här boken tidigare, den verkar ju jätteintressant!", säger Liv och skrattar gott.
Folk har åsikter
Som kvinna, kulturarbetare och feminist skulle Liv kunna vara en enkel måltavla för hot och näthat från oliktänkande. Men Liv försöker att hålla sig borta både från negativa och positiva kommentarer.
– Jag läser aldrig om mig själv, då hade jag nog blivit knäpp. Men för att veta vem jag är måste man aktivt leta upp mitt arbete. Det är inte som en hallåa på TV4 som kan bli hatad bara för att hon syns i rutan. Att inte påverkas av andras åsikter är en viktig del i Livs arbete.
– Man ska inte bry sig för mycket om vad folk tycker, det finns säkert jättemånga som stör sig på mig. Det som är viktigt i ens eget konstnärsskap är relationen till sitt eget skapande. Du måste göra exakt det du vill göra, annars blir konsten inte intressant.
Efter mensbilderna i tunnelbanan var det många som hörde av sig till Liv, både med negativ och positiv respons.
– Jag vill inte recensera folks åsikter om konsten, de har all rätt att uttrycka sig. Man har rätt att hata någon och man måste få tycka det är äckligt med menskonst.
7 snabba frågor till Liv!
Hur är du som vän?
– Tolerant, lojal och och diplomatisk, ett typiskt mellanbarn. Jag har väldigt sällan konflikter med mina kompisar, utan är ganska anpassningsbar.
Vad har du på din bucket-list?
– Jag skulle gärna göra en mer permanent offentlig utsmyckning, kanske en stor mosaikskulptur eller en bronsstaty.
Vad är du stolt över?
– Jag är stolt över mina böcker, att jag klarar av att vara kreativ. Och att jag kan försörja mig och mina barn, att jag lyckats få ihop livet som mamma och konstnär.
Vad skrämmer dig?
– Jag är väldigt orolig över klimatet, över massdöden av arter, skogsbränder och haven. Hur ska det gå för kommande generationer? Det känns väldigt otryggt.
Vad eller vem får dig att skratta?
– Jag är ett stort fan av humor och gillar stand-up och roliga humorprogram, som till exempel den amerikanska serien Arrested Development. Jag tycker också att Ola Söderholm, min kille, är rolig.
Vad ger dig livsglädje?
– Jag har livsglädje i mig hela tiden! Jag vaknar glad på morgonen och tycker det är jättekul att gå upp. Vad som helst känns underbart – att kasta pinnar med min 2-åringi en park, att vara med barnen, vara ute i naturen och lyssna på musik.
Vad har du för framtidsdrömmar?
– Jag hoppas att jag ska fortsätta utvecklas och tänka i mitt arbete, kunna göra saker som känns intressanta och relevanta, och att inte bli kass. Och att alla i min närhet får må bra. Annars är jag redan väldigt tacksam, jag trodde inte jag skulle få jobba och försörja mig på detta. Det är för mig mer än tillräckligt.
Det här är Liv Strömquist!
- Namn: Liv Strömquist.
- Ålder: 42 år. Bor: I Malmö.
- Familj: Två söner, 9 och 11 år från ett tidigare förhållande, sambon Ola Söderholm, komiker, och deras 2-årige son.
- Karriär: Bokdebuterade 2005 med serie-albumet Hundra procent fett (Ordfront Galago förlag), och har sedan dess gett ut ett tiotal seriealbum. Medverkat i flera humorprogrami P3, sommarvärd i P1, Svt-programmet Liv och Horace i Europa, skrivit teatermanus och gjort kortfilmen Fettknölen om Ingmar Bergman (finns att se på Svt Play).
- Utmärkelser i urval: Gustaf Frödings stipendium, Expressens satirpris, Sydsvenskans kulturpris, Dagens Nyheters kulturpris, Karl Gerhard-stipendiet, hedersdoktor vid Malmö högskola och Lena Nyman-priset.
- Aktuell: Som programvärd för Allvarligt talat i Sveriges Radio P1 2020, programleder podden En varg söker sin pod tillsammans med Caroline Ringskog Ferrada-Noli och gästar sambon Ola Söderholms podd Stormens utveckling.