Ny forskning: 3 saker som ökar chansen för att ditt barn blir lyckligt som vuxen
Lars Lerins visdomsord: Lev i nuet
Vi har nog alla funderat på det någon gång, oavsett om vi är föräldrar, mor- och farföräldrar eller bara minns vår egen tid som barn:
Hur ska man göra för att ett barn ska känna sig trygg och lycklig?
Svaret är kanske enklare än man tror. En ny studie från University of Nottingham i England pekar ut tre vardagliga saker som hänger ihop med om vi som vuxna är gladare, mindre oroliga och mer nöjda med livet.
Så gjordes studien
Den brittiska forskargruppen, som samarbetade med kollegor i USA och Japan, ställde frågor till 1 401 personer mellan 18 och 34 år i Storbritannien, USA och Japan. Deltagarna fick berätta hur de upplevde sin barndom och svarade sedan på frågor om hur de mår i dag. Frågorna handlade bland annat om hälsa, lycka, oro och förtroende för andra människor.
Studien omfattar inte Sverige, men svensk forskning pekar åt liknande håll vilket gör det intressant även för oss. Här är de tre fynden som forskarna menar skapar en bra barndom och gladare, tryggare vuxna.
1. Vuxna som svarar
Den första handlar om att det finns någon som lyssnar och reagerar när barnet ropar, gråter eller söker kontakt. Forskarna kallar det responsiv omsorg. Det handlar inte om att alltid ha rätt svar, utan om att barnet känner sig sett.
Folkhälsomyndigheten skriver att hemmiljön påverkar barns hälsa både under uppväxten och senare i livet och att en god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för en rad hälsoproblem.
2. Gott om fri lek
Den andra är tid att leka på egna villkor, utan att allt är planerat av vuxna. Det handlar om att få bygga kojor, klättra, hitta på egna upptåg och själv avgöra när det är dags att sluta.
Här finns också en svensk koppling. Folkhälsomyndigheten har sammanställt forskning om riskfylld utomhuslek, alltså vilda lekar där barn får utmana sig själva. Här tyder mycket på att fördelarna för bland annat fysisk aktivitet och sociala relationer är fler än när sådan lek undviks. Några skrubbsår och leriga knän kan alltså vara mer värda än vi tror.
3. Ett varmt klimat hemma
Den tredje är stämningen i hemmet. Ett positivt känslomässigt klimat, med värme och närhet, hängde ihop med bättre välmående hos de vuxna deltagarna.
I en äldre rapport om psykisk ohälsa bland barn och unga lyfter Folkhälsomyndigheten fram att varmt beteende gentemot barnet, till exempel positivt samspel och gemensamt umgänge, uppges skydda mot ångest och nedstämdhet.
Det goda väger tyngst
Det kanske mest intressanta resultatet i studien är att positiva upplevelser i barndomen hängde ihop starkare med välmående som vuxen än frånvaron av negativa. Mycket tidigare forskning har handlat om att skydda barn från det dåliga, men här tyder det på att det lika mycket handlar om att ge dem något positivt.
De som mindes en barndom med mycket av de tre sakerna var i genomsnitt friskare, mindre oroliga och nöjdare med både livet och sina relationer. Sambandet fanns i alla tre länderna, trots stora kulturella skillnader, och höll även när forskarna tog hänsyn till bland annat inkomst och utbildning.
Viktigt att komma ihåg är dock att studien visar samband och inte att något automatiskt orsakar något annat. Men budskapet är ändå hoppfullt. Det som verkar spela störst roll för våra barns framtida hälsa kostar ingenting och det går att ge i alla åldrar. Som Astrid Lindgren så klokt sa en gång:
”Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv.”