5 vanliga stressfällor i jul – och tips på hur du undviker dem

Kvinna klär julgranen och ser lugn och avslappnad ut.

Julen kan vara fröjdefull. Men också stressande, bråkig, bullrig, jobbig och full av besvikelser. Så här släpper du på glädjekravet och dina egna förväntningar – och får en lugnare och gladare jul!

Snart är det jul igen! Granen gnistrar, julbordet dignar och alla är glada och tacksamma... I alla fall är det ofta så vi föreställer oss att julen ska vara. Men så är det alltid något som pajar vår målbild – gamla faster Agda som basunerar ut sina högerextrema åsikter, morbror Kalle som alltid blir full, barnen som sitter fastnaglade vid sina plingande mobiler, skinkan som blev bränd – och själv vill man bara att julen ska vara över.

Kerstin Jeding som är legitimerad psykolog på Stressmottagningen i Stockholm.

Kerstin Jeding är legitimerad psykolog på Stressmottagningen i Stockholm.

Många av oss blir stressade av julen. Ofta beror det på att våra förväntningar och verkligheten inte stämmer överens.

– Många av oss blir stressade av julen. Ofta beror det på att våra förväntningar och verkligheten inte stämmer överens. Vi reagerar lätt med stress och besvikelse när det inte blir som vi hoppats och tänkt oss, förklarar Kerstin Jeding som är legitimerad psykolog på Stressmottagningen i Stockholm.

"Oj, gått upp i vikt?" Här är frågorna vi sist av allt vill få på släktkalaset i jul

Ett sätt att hjälpa sig själv att slippa onödig stress är att tänka igenom vad som är viktigast med julen.

– För många är det att vara tillsammans. När man har klart för sig vad som är viktigt för en själv blir det lättare att minska fokus på de bitarna som inte ingår i huvudmålet. Vill du kunna njuta av att vara tillsammans så behöver du till exempel kanske be om hjälp med maten.

Sillinläggningen blir kanske inte som du själv brukar göra den, men att släppa lite på kontrollen kan öka förutsättningarna för att du själv kan vara lite mer avslappnad och pigg. Och därmed tycka att det är roligare att träffa släkten. Försök att ha så neutrala förväntningar som möjligt.

– I begreppet ”att vara tillsammans” finns det utrymme för att det blir hur lite som helst. Barnen kanske blir besvikna över julklapparna, hunden kräks och farbror Sune är en besserwisser. Men målet, att vara med varandra, är uppfyllt. Allt är som det ska. I slutändan kanske man till och med kan skratta lite åt hur det blev – i år igen.

Ofta gör vi misstaget att förvänta oss ett visst beteende av andra. Och så gör de inte som vi vill – och blir stressade och besvikna.

– Grundregeln är: ”Vi kan inte förändra andra.” Ofta vill de inte heller förändras, så det är ingen idé att ens försöka. Däremot kan man ändra sitt eget förhållningssätt så att man slipper bli så irriterad och sårad. Man kan träna sig i att sätta gränser – runt sig själv och gentemot andra.

Studie visar: Minst fem bråk/familj under juldagen

Känner du dig deppig över att det alltid blir tjafs och bråk när släkten samlas? Då kan du åtminstone känna dig trygg i förvissningen att du är i gott sällskap. En genomsnittlig familj har minst fem bråk på juldagen, visar en brittisk studie.

Britterna (och förmodligen alla andra som firar jul) bråkar vid de här tiderna:

  • Mellan klockan 13 och 15, när pappa dricker för mycket och mamma är stressad över förberedelserna med maten.
  • En timme in i middagen, när gamla familjedispyter vaknar till liv.
  • Vid julklappsutdelningen, när 38 procent av barnen blir besvikna för att de får fel presenter.
  • Vid 18-tiden, när folk inte kan samsas om fjärrkontrollen.
  • Runt 19.30, när det är dags att spela spel eller leka lekar.
  • En sista gång vid 22-tiden, innan läggdags.

Källa: The Telegraph

5 vanliga stressfällor – och hur du undviker dem

Glädjekrav

Många av oss har en föreställning om att man ska känna på ett visst sätt inför julen – det ska vara härligt, bullvarmt och fröjdefullt. Men innerst inne kanske vi inte alls ser framemot julafton.

Gör så här: Vad vi än tycker om julafton så kommer den. Dagen efter är den förbi. Man får känna precis det man känner. Varför skulle allt vara tipptopp bara för att det är en viss dag i kalendern? Julen kan innebära mycket sorg, saknad och påtvingat umgänge också. Låt bara allt vara som det är.

Allmänt julkaos

Det blir lätt övertänt när många släktingar träffas samtidigt. Folk pratar fort och högt för att höras, det är åsikter och minnen och gammalt groll om vartannat. Vi påverkas av varandras sinnesstämningar. Är folk uppstressade dras vi lätt med i det vilket höjer stressnivån.

Gör så här: Om vi själva aktivt drar ner på vårt eget tempo, pratar långsammare, andas mellan meningarna, håller ögonkontakt med den vi pratar med och rör oss i ett makligare tempo, så kommer vi att påverka stämningen i hela rummet. Genom att förändra vårt eget beteende kan vi förändra andras.

Ohyfsade släktingar

Att vara för duktig på att vara duktig kan göra oss sjuka

Visst kan det vara irriterande med släktingar som avbryter hela tiden eller visar tydligt att de inte är intresserade av att höra hur man mår (särskilt då man själv suttit och lyssnat på deras klagomål i en halvtimme).

Gör så här: Är inte personen särskilt viktig för dig kan det bästa för ens egen skull vara att bara låta det passera. Påminn dig i stället om att släktingens beteende inte har något med dig att göra. Det handlar bara om personen själv. Du kan också försöka undvika att hamna i långa samtal med energitjuvande släktingar.

Gränslösa frågor

De flesta har väl varit med om släktingar som pratar på och ställer nyfikna frågor om sådant de inte har något med att göra: ”Hur går det, blir det inga barnbarn snart?” Eller så kan de känna ett uppdämt behov av att tala om vad som är rätt, enligt dem själva, till exempel hur du som mor- eller farförälder hanterar dina barnbarn.

Gör så här: Gå inte in i någon diskussion, det leder sällan någon vart. Ofta blir man bara frustrerad. Ställ dig utanför samtalsämnet och markera neutralt: ”Om det blir barnbarn? Det bestämmer inte jag över.” ”Du får tänka vad som helst om hur mina barnbarn beter sig, men du får gärna hålla dina åsikter för dig själv.” Sätt gränser runt dig själv och berätta inte mer än du vill.

Traditionstyngda julbordet

Ingen högtid är så traditionstyngd som julen och alla har sina favoriter på julbordet. Det är lätt att dras med i att ”gamla pappa måste ha kryddpeppar i köttbullarna” och ”min syster blir besviken om hon inte får sin surkål.”

Gör så här: Undvik otydliga krav på dig själv, både från andra och dig själv, genom att meddela vad du tänker göra för mat. Välj antingen knytis och ge andra uppdrag (då blir maten som de gör den) eller be dem som känner att de inte kan vara utan något speciellt att själva ta med det. Vid behov, upprepa mantrat: ”Ingen har dött av en jul utan Janssons frestelse.”

Foto: Unsplash och Karl Gabor

Mer intressant innehåll hos allas.se: