Amanda: Jag gjorde slut med min svärmor – på grund av hennes beteende

Redan första gången jag träffade min pojkvän Johans mamma märkte jag att hon inte hade något till övers för mig. Hon gav mig känslan att Johan kompromissat när han valde mig.
Han hade inga syskon, och hans pappa hade inte varit med i bilden på många år, så hans och mammans relation var nära. Jag tror att det var en del av förklaringen till hennes motvilja.
Hon tinade tyvärr inte heller upp när jag och Johan flyttade ihop, eller ens senare när vi fick vår lilla dotter Fredrika.Min svärmor bor i en annan stad och har därtill problem med ryggen. Därför var det oftast vi som fick åka till henne när vi skulle ses.
Svärmor gjorde mig nervös
Eftersom vi inte träffades så ofta förväntade hon sig att vi skulle stanna och övernatta, helst två eller tre nätter. Det var inte alltid optimalt med ett litet barn, men å andra sidan ville jag att Fredrika skulle ha en fin relation med sin farmor.
Problemet var bara att min svärmor var tydlig med att hon inte tyckte om mig. Hon visade det dock mest när Johan inte var där. Om jag till exempel hjälpte till med disken kunde kritik mot mitt sätt att torka plötsligt utvecklas till kritik mot mitt sätt att vara mamma. Hon drog sig inte heller för att säga att jag blivit för smal.
Jag började fasa för besöken hos svärmor. Min självkänsla har aldrig varit hög, men Johans mamma visste precis var hon skulle sätta kniven. Jag hade varit stressad året innan jag fick barn, och det fick jag inte glömma. Hon kom gärna med pikar om när det skulle hända härnäst.
Orden slog an min egen rädsla, så det var svårt att försvara mig. Det slutade oftast med att jag bara mumlade något nervöst eller bara höll med henne.
Jag försökte prata med Johan, men även om han visste att hans mamma kunde vara hård mot mig så såg han aldrig hennes värsta sidor. Därför fortsatte han att tro att jag överdrev. Jag förstod att han kände att han slets mellan oss, speciellt eftersom hans mamma bara hade honom.
Jag ville inte heller konfrontera min svärmor, för jag visste att hon skulle få det hela att låta som något som bara pågick i mitt huvud.Kort därefter kom en ny inbjudan till ännu ett tredagarsbesök.
Det är vuxenmobbning
Jag kunde inte se hur vi skulle ha tid att åka eftersom jag redan var pressad som det var på jobbet. På min lediga tid behövde jag lugn och tid med min familj – inte sura stolpiller eller iskall tystnad.
Det var min kollega som fick mig att se lösningen efter att jag klagat över min ångest under lunchrasten. Min kollega är en väldigt tålmodig kvinna, och jag trodde att hon skulle ta min ångest med ro. Men det blev tvärtom.
– Det är vuxenmobbning hon håller på med! sa hon upprört.
Jag hade inte sett det så. Hon tillade att jag inte hade någon som helst skyldighet att åka dit och låta mig bli överkörd. Jag kunde faktiskt bara stanna hemma.Var det så enkelt? Min mage gav mig svaret för den värkte bara jag tänkte på nästa besök.
Samma kväll sa jag till Johan att jag i framtiden tänkte välja bort besök hos hans mamma, men att han och Fredrika kunde besöka henne hur mycket som helst. Om hon ville besöka oss var hon välkommen hit, om hon skötte sig. Johan accepterade motvilligt mitt beslut och lovade att förklara för sin mamma.
Nu har det gått fyra månader. Tiden får utvisa hur min och min svärmors relation kommer att bli på lång sikt.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.Vill du berätta din?
Mejla oss på [email protected]
Berättelsen eller delar av den kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Aller Media Norden.