Jag har fått mitt femte barnbarn. En frisk liten pojke, men ändå kan jag inte låta bli att känna mig lite besviken... Jag skäms för mina känslor men det är så här jag känner och jag kan inte hjälpa det!
Så ser Ingrid Bergmans barnbarn ut i dag
Oj, vad glad jag blev när min yngsta son berättade att han och hans sambo väntade barn.
Jag har redan fyra barnbarn, men jag kände på mig att den här skulle bli speciell. Nu skulle jag äntligen få ett litet flickebarn till barnbarn... Det var i alla fall det jag hoppades innerligt, även om jag inte sa något högt.
Jag har flera barnbarn men alla är pojkar
Jag har tre barn, alla söner. De är fantastiska och så klart älskar jag dem till döds, men jag skulle ljuga om jag påstod att jag alltid saknat att ha en dotter. Min tredje graviditet hoppades jag och bad till högre makter, och blev besviken när jag födde ännu en son.
Och nu har jag som sagt fyra barnbarn – och ja, alla är pojkar! Det är ju inte klokt. Jag älskar mina barnbarn, men så många pojkar är intensivt. När vi firar högtider är jag ofta utmattad efter ett par timmar.
Därför såg jag så mycket fram emot att min yngsta son nu skulle få barn, och jag var övertygad om att det var en flicka, för vi kunde väl inte bli ytterligare en pojke? Det kändes matematiskt omöjligt!
Så blev det dags för min svärdotters babyshower, och de hade ordnat en tårta som på utsidan såg ut som en vanlig gräddtårta men på insidan var antingen blå eller rosa.
När min svärdotter skar en bit av tårtan såg jag att det var blått!
– Det är inte möjligt! skrek jag.
Alla tittade på mig.
– Jag menar, wow! sa jag snabbt för att försöka rädda situationen men min son visste precis vad jag kände.
Jag borde vara tacksam men jag är ändå besviken
Nu har mitt nya barnbarn fötts. Han är urgullig och jag är såklart lycklig. Samtidigt kan jag inte låta bli att gråta en skvätt över att jag aldrig verkar få hålla en liten flicka i min famn. Aldrig få köpa söta klänningar, borsta håret, leka med Barbie.
En liten flicka fattas mig. Det känns som ett tomrum inom mig. Jag vet att jag borde vara tacksam som har så fina barn och barnbarn som alla är friska och glada, men jag kan inte hjälpa hur jag känner.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.Vill du berätta din?
