Isabella: Är min man otrogen med grannen?

Vad gör man om ens kompis partner är otrogen?

Jag är en kvinna i 40-årsåldern som just nu går runt med en klump i magen. Jag har varit gift med min man i snart 15 år och vi har haft våra upp- och nedgångar, men på det stora hela tycker jag att vi har haft ett bra äktenskap. Vi har även två barn i skolåldern och han är en fin och mycket ­ansvarstagande pappa åt dem. Därför blir jag nu ­väldigt orolig över något jag nyligen bevittnade.

En varm sommardag under semestern skulle vi åka till en loppis en bit utanför stan och stannade på vår lokala bensinmack för att tanka bilen.

Jag satt kvar i passagerarsätet medan min man gick ut för att fylla på bensin. Då såg jag att vår granne, en kvinna som bor några hus bort, också var där. Hon är frånskild, några år yngre än jag, snygg och trevlig. Sedan hon flyttade in för två år sedan har hon blivit vår vän.

Till en början tänkte jag inte så mycket på att grannen var där. Jag hälsade inte ens på henne eftersom hon stod med bilen ett par pumpar bort och jag höll på att svara på ett sms från min mamma.

Efter ett tag la jag märke till hur min man och hon­ ­började prata med varandra när han var på väg förbi henne in på bensinmacken för att köpa snus.

Det var inget vanligt småprat. Jag såg tydligt hur min man log på det där speciella sättet han brukar göra när han vill charma någon. Och grannen log tillbaka – på ett sätt som kändes mer än vänskapligt. Hon rörde till och med vid hans arm på ett ­lekfullt sätt.

Vi har varken haft tid för sex eller närhet

I den stunden kände jag ­genast hur det stack till i bröstet.

Det hela fortsatte i en halv minut tills hon fick syn på mig i bilen. Då ändrades hennes ansiktsuttryck snabbt, som om hon blev påkommen. Hon drog sig tillbaka, vinkade lite stelt, gick och satte sig i sin bil och körde därifrån.

Min man gick in och ­köpte sitt snus, kom tillbaka till vår bil och låtsades som om ingenting hade hänt. Jag sa inte heller något eftersom det kanske bara var jag som hade fått för mig något.

I början av vår relation, då vi var yngre och nykära, kunde jag ofta bli svartsjuk utan anledning så fort han till exempel kom hem lite för sent ­efter innebandyträningen.

Jag tänkte att jag nog bara inbillade mig något eftersom vi båda har jobbat långa dagar det senaste året och inte haft mycket tid varken för sex eller närhet. Förhållandet har börjat gå lite på autopilot.

Jag har inte kunnat sluta tänka på det som hände där på macken sedan dess.

Varje gång jag ser vår granne på gatan kan jag inte låta bli att undra: är det här bara oskyldigt flirtande, eller pågår det något mer, bakom min rygg?

Jag vet som sagt att hon är singel och jag har även sett henne småprata med min man vid flera tillfällen tidigare. Då har jag inte reflekterat över det, men ­efter händelsen på ­macken känns det inte längre så harmlöst.

Jag älskar min man, men är rädd att jag håller på att bli förd bakom ljuset. Hur ska jag konfrontera honom utan att låta paranoid? Värst av allt är att jag inte ens vågar ­konfrontera honom, för tänk om det jag mest av allt fruktar redan ett faktum, att han har en affär med henne.

Det känns som att jag sitter fast i en rävsax som är omöjlig att ta sig ur utan att riva upp sår som inte går att läka. För om det jag oroar mig för inte är sant skulle det nog göra vårt äktenskap sämre att jag misstänkte honom för ­något sådant.

Det sista jag vill är att skilja mig, inte minst för barnens skull. Samtidigt vill jag inte bli bedragen.