Jag borde vara lycklig – men känner ändå att det är något som skaver
Se också: 7 saker terapeuter gör när de känner sig ensamma
Nu när ljuset sakta börjar komma tillbaka borde jag känna hopp, men istället känner jag mig rastlös och otålig. Jag har ett tryggt jobb, en bra relation och en stabil vardag, men ändå gnager en känsla av att något saknas.
Jag kan inte peka på något konkret problem, vilket gör det ännu svårare att prata om. När jag försöker sätta ord på hur jag känner tycker jag själv bara att jag låter otacksam, för jag har ju det ganska bra ändå. Samtidigt vill jag inte ignorera den här känslan och bara köra på som vanligt.
Hur vet man om rastlösheten är ett tecken på att man verkligen behöver förändring, eller om det bara är en fas som går över? Kan man vara nöjd med livet och samtidigt längta efter något mer – utan att veta exakt vad?
Vi hjälper dig med ditt dilemma
Ibland är det skönt att bolla sin fråga med en medmänniska. Vi på Allas redaktion är just medmänniskor med hundratals års erfarenheter av vardagliga utmaningar. Vi är gärna ditt bollplank om du kört fast i dina tankar.
Har du ett dilemma? Skriv till oss här!
Allas svarar
Kära frågeställare,
Som jag känner igen mig i din beskrivning. Det är som att något saknas och ändå är allt på plats. Jag har själv känt känslan flera gånger i livet. Det kan självklart vara mer än en sak som gör att det där skavet eller rastlösheten kommer. För mig har det ofta varit att jag saknar en utmaning. När allt fungerar och är perfekt så brukar jag känna att det dags att spänna bågen på någon front. Det behöver inte vara drastiskt som att byta jobb, flytta eller bryta upp ur en bra fungerande relation. Att ta förhastade beslut bara för att det kryper i kroppen är ofta en väldigt dålig idé.
Visst det kan vara så att man djupt inne vill ha en stor och drastisk förändring – men för att inte hamna fel skulle jag ändå råda till att ta små steg och se om det händer något med rastlösheten.
Det säkraste och enklaste är att börja med din fritid. Har du någon gammal hobby eller sport som har lagt på hyllan av olika skäl? Då kan det vara läge att damma av den. Komma igång med ett sovande intresse kan verkligen liva upp och ge enorm tillfredsställelse som råder bot på rastlöshet. Det är så lätt att glömma de där endorfinerna som man får av att göra något helt annat som stimulerar andra delar av en själv än vad relationer och jobb gör.
Nu är det så klart inte alla som har lagt ett fritidsintresse på hyllan som det bara är att damma av – då får man ställa sig frågan om det finns något som man är nyfiken på och vill ge en chans. Och det kan ju vara allt från att försöka springa fem kilometer till att lära sig dreja, sy, rida eller börja studera ett nytt språk.
Ofta har man något där inne som man velat men kanske inte vågat eller haft tid att testa. Nu när det är något som gnager är det hög tid. Så leta i dig själv, se vad du hittar och ge det en chans.
I denna värld med så mycket intryck från andra människors vardag är det lätt att vilja jag mer lycka än den man faktiskt har.
Åsa