Lästips:NYTT! Korsord Relationsproblem Vänner för livet Vår familj Föräldraskap Att leva med missbruk

Jessica: Jag ifrågasätter min väns diagnos

25 jan, 2025
author Anonym läsarberättelse
Anonym läsarberättelse
Foto: TT/Shutterstock (bilden är arrangerad)
Min barndomskompis Malin fick en adhd-diagnos. Jag är mycket tveksam till det ...
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons
Se också: Det här är NPFBrand logo
Se också: Det här är NPF

Min väninna tittade uppgivet på mig.

– Jag är så rörig!

Jag har känt Malin ända sedan lågstadiet och har aldrig uppfattat henne som en rörig person.

Malin och jag har gått i samma klass ända sedan vi var sju år. Tvärtom har hon ända sedan vi var små varit en ganska försynt person. Jag minns hur hon satt i sin bänk och gjorde inte mycket väsen av sig.

Jag däremot var överallt och ingenstans i klassrummet. Myrorna byxan multiplicerade sig varje timme, och i slutet av skoldagen sprang jag ut på skolgården för att få utlopp för all uppdämd energi.

Jag var på så vis precis som en del killar i min klass, sådana som Marcus och Love som kallades för "dampungar". Men eftersom jag var tjej kallades jag inte för det.

Har jag ADHD?

Jag har ofta tänkt att om jag var ung i dag, så hade jag väl fått gå någon utredning om ADHD. Samtidigt har jag ju klarat mig bra i livet. Den där extra energin jag har får jag bort med träning. Och visst är jag lite dålig på att ha det rent hemma, men samtidigt är det ändå inte så viktigt för mig. Jag bor själv så vad spelar det för roll att det finns gammal disk i diskhon?

Så därför blev jag så förvånad när min väninna Malin sa att HON var rörig och att HON gått en utredning för ADHD.

– Ja, alltså, det är rörligt på insidan, förklarade Malin. Det kallas ADD.

– Okej ... sa jag misstänksamt. Jag tror absolut att ADHD är en riktig diagnos, men har verkligen Malin den?

Annons

Vad har i sådant fall jag?

Malin berättade att hon hade gått en utredning nu och fått mild ADHD. Hon bekostade utredningen själv och när hon sa vad det kostade tappade jag hakan!

Hon säger att hon ska börja med medicin, och att medicinen kommer göra det lättare för henne att få ihop sitt livspussel.

Till skillnad från mig som är singel och utan barn, är Malin ensamstående med två små barn varannan vecka.

I mina ögon är det svårt för vem som helst att leva så – med eller utan en ADHD-diagnos. Tänk att jobba heltid, hämta på förskolan och sköta ett hem alldeles ensam, puh jag blir alldeles matt.

Är det en diagnos Malin har eller är det bara att hon har för mycket att göra i sitt liv?

Givetvis sa jag inget av det här till henne. Jag bara tänkte det. Hon kanske har ADD eller ADHD, eller något annat, vem är jag att döma ...

Berätta din historia!

Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.Vill du berätta din?

Mejla oss på [email protected]

Berättelsen eller delar av den kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Aller Media Norden.

Annons