Erika: Jag utplånade mig själv för min pojkväns skull

Se också: Experten: Är du offer för ekonomiskt våld?

Jag älskade Conny, trodde jag då i alla fall. Efteråt har jag förstått att det nog inte var kärlek det handlade om. Jag var som förhäxad av honom. Jag ifrågasatte aldrig Conny, och inte heller mitt eget agerande tillsammans med honom.

Det mesta bottnade nog i att Conny hade en utstrålning som lockade flickor. Han var tuff och nonchalant på ett mycket attraktivt sätt, och spelade själv på det. Han hade glöd och sug i sina ögon, och när han fångade min blick var jag fast.

Många flickor hade mer än gärna velat byta med mig. Jag var stolt över att Conny valt mig och strålade mig i glansen av detta – på bekostnad av mig själv. Jag var Connys flickvän och inget annat. Men jag förstod det inte då, och ville inte heller se sanningen.

Hans behov gick före mina

Conny behandlade mig som sin egendom. Han krävde att jag skulle ställa upp för honom utan att ifrågasätta. Han verkade inte bry sig om att jag var en person med egna behov och intressen.

Redan från början hade han sina utekvällar en eller ett par kvällar i veckan, medan jag fick sitta hemma. Det var otänkbart att jag skulle passa på att träffa mina vänner eller min släkt. Jag skulle vänta, och vara glad och tacksam när han kom hem. Om jag frågade vad han gjort blev han irriterad. Han var en fri människa och tyckte inte att han behövde redogöra för mig, som han uttryckte det.

Lätta ditt hjärta: Här kan du lyssna på våra läsarberättelser i poddformat

I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!

Conny krävde att jag alltid skulle ställa upp på sex. Så här efteråt kan jag nästan tycka att han utsatte mig för våldtäkt ibland. Om jag sa ifrån så gjorde han det ändå. En kille har rätt att få sex av sin tjej när han vill, tyckte han. Jag lärde mig att det var så och slutade protestera.

Men jag har svårt att tro att han var trogen. Då tänkte jag inte så – jag tänkte nog inte alls. Jag gjorde bara allt jag kunde för att få behålla Conny. Och priset var högt, alldeles för högt.

När Conny och jag träffades arbetade jag på en restaurang. Jag trivdes väldigt bra, hade trevliga arbetskamrater och siktade på att förkovra mig i branschen. Men Conny gillade inte mitt jobb. Han tyckte att det var alltför många killar där som trånade efter mig. Det kände jag inte alls igen, vi var bara arbetskamrater. Jag hade ju Conny och tittade inte åt någon annan.

Conny väntade alltid på mig efter arbetets slut och såg till att jag gick direkt hem. Mina kolleger tyckte att det var gulligt att han var så rädd om mig. Men jag visste att det handlade om att han var svartsjuk. Han vågade inte lita på mig.

De kvällar han var hemifrån såg han först till att jag kom hem innan han själv gick ut. Det var aldrig tal om att jag skulle få följa med. Conny förklarade att det inte var något för tjejer, så jag frågade inte mer.

Under den tid vi var tillsammans hade Conny inget jobb. Han var arbetslös och stämplade. Ibland hjälpte han någon han kände och fick en slant för det. Men han låtsades aldrig om att han kunde vara med och betala hyra och mat. Hans pengar gick till uteliv och kläder.

Visst, det hände att han köpte någon present till mig, och jag blev alltid lika lycklig. Jag kunde få en chokladask, ett fint smycke eller ett fång rosor. Conny tyckte alltid att han gav mig något stort, samtidigt som jag hade svårt att få ihop pengar till hyra, mat och kläder.

Nu kan jag inte förstå att jag stod ut. Rosor är ju fina, men kanske inte det man bäst behöver när ekonomin är mer än kärv, när man tvingas arbeta övertid för att få det att gå ihop. Men jag satte dem i en vas och gladdes åt att min underbara kille lagt ut så mycket pengar på mig. Han måste verkligen älska mig, trodde jag. Hur dum får man vara?

Vägrade med bestämdhet

Vår relation varade i nästan två år, sedan hittade Conny en ny tjej. Han berättade att han varit med henne ganska länge och att hon var både yngre och snyggare än mig – en riktig pärla, sa han. Han var inte alls ångerfull eller tyckte på något sätt att han varit oärlig eller betett sig illa mot mig. Han såg bara nöjd ut när han packade ihop sina tillhörigheter för att flytta hem till henne i stället.

När han var klar att lämna mig gråtande undrade han om vi inte skulle ha sex en sista gång. Det skulle han tycka var en bra avslutning på vårt förhållande.

Det var enda gången jag vägrade med bestämdhet, och det blev inget avskedssex. Det är det enda i vår relation som jag är stolt över. Allt annat var bara förnedring.