Kathinka Lindhe: Jag hittade sanningen om Sixten Sparre

Kathinka Lindhe sitter på ett arkiv och släktforskar om Sixten Sparre och Lycka Sparre som han övergav för att rymma med Elvira Madigan – ett arbete som resulterat i två böcker.

Sedan Kathinka Linde började släktforska har det blivit åtskilliga timmar i arkivet och det har lett till att hon har skrivit två böcker om Sixten Sparre.

Foto: Privat

Den har kallats århundradets kärlekssaga, historien om löjtnant Sixten Sparre och lindansaren Elvira Madigan. Men var det den omöjliga kärleken som låg bakom deras flykt och död? Kathinka Lindhe lyfter av locket till en nedtystad släkthistoria och hittar en annan förklaring till kärleksdramat.

När trebarnsmamman Kathinka Lindhes äktenskap tog slut på grund av otrohet gick tankarna till hennes egen farmors mor, som gått samma smärtsamma öde till mötes 125 år tidigare. Nu var det dags att lyfta upp den nedtystade släkthistorien i ljuset. Den om Lycka Sparre som övergavs av sin man Sixten då han rymde med cirkusartisten Elvira Madigan.

Det var århundradets kärlekssaga. Den stilige, och för all del redan gifte, löjtnanten och den unga skickliga lindansaren som kände att de inte kunde leva utan varandra och därför rymde tillsammans. När de nådde Danmark insåg de att deras kärlek var omöjlig och de följdes då åt in i döden när Sixten först sköt Elvira och därefter sig själv.

I bouppteckningen efter Sixten Sparre fanns anteckningar över stora skulder.

Sixten Sparre var skyldig pengar överallt och hade till och med tömt sina barns sparbanksböcker.

Foto: Privat

Den passionerade och tragiska händelsen spreds via tidningsartiklar och skillingtryck och har hållits vid liv in i våra dagar genom böcker, filmer och operetter. Känd för åtskilliga men dold för de allra närmaste. De hade under lång tid ingen aning om att det välkända dramat hörde hemma i deras egen familj.

Förbjudet att prata om

Kathinka Lindhe, 70, tidigare bibliotekarie och radiojournalist, minns de svartvita porträtten som hängde på väggen hemma i barndomshemmet i Malmö. Att det var något speciellt med dem var uppenbart.

Svenska Gunilla von Post och John F Kennedy drömde om ett liv ihop

– Det gick an att betrakta de allvarliga ansiktena, men det var strängt förbjudet att prata om dem. Varför var ett mysterium.

Och det fanns fler förbud som förbryllade. Kathinka berättar om ett tillfälle på 1960-talet då hennes syster kom hem från skolan, nynnandes på melodin till Sorgeliga saker hända som hon sjungit på klassens sånglektion.

– Hon fick en skarp tillsägelse av mor samt uppmaningen att den sången sjunger vi inte i det här huset. Inte visste vi då att sången handlar om vår farmors far.

Kathinka Lindhe släkting till Sixten Sparre

Det var inte förrän 1967, då Bo Widerbergs film kom och tidningarna skrev om den verkliga händelsen som låg till grund för manus, som Kathinkas far berättade. Han avslöjade också hur det gått till när han själv fått reda på sanningen.

– Far var tjugoett år och hade bjudit ut en flicka på bio. Filmen som visades var Elvira Madigan. När ridån gick upp kände far en knackning på axeln. Han vände sig om och fick syn på sin gamle latinlärare. Jaså, Lindhe är här för att se filmen om sin morfar, sa gubben.

Far förstod ingenting, men efteråt ställde han sin egen far mot väggen. Farfar erkände då att filmen handlade om Sixten Sparre, fars morfar.

Kathinka återvänder till sin egen skilsmässa.

Där fann jag en gammal låda med saker från det förflutna

– Då vårt bohag skulle delas upp kom tidpunkten att ta sig an det som fanns på vinden. Där fann jag en gammal låda med saker från det förflutna. Det som direkt talade till mig var en linneservett med det broderade monogrammet L.A.

Lycka Adlercreutz och Sixten Sparre

Det var denna Luitgard, även kallad Lycka, Adlercreutz, som 18 år gammal gifte sig med den tjusige Sixten Sparre. Med sig in i äktenskapet hade hon en rekorderlig hemgift. Det passade den unge Sixten, som visserligen var av god börd men hade ont om tillgångar.

– Jag bestämde mig för att ta reda på mer om henne, berättar Kathinka.

Spåren ledde till den lilla ön Tåsinge, söder om Fyn i Danmark. Det var här Sixten och Elvira hittades döda i en skogsdunge den 22 juli 1889. Här ligger de också begravda och i en liten souvenirbutik i närheten köpte Kathinka en bok vars författare påstod sig veta att Sixtens hustru varit ”tråkig, ful och fräknig”.

Århundradets kärlekssaga – Sixten Sparre och Elvira Madigan

Löjtnanten vid de skånska dragonerna, Sixten Sparre, och den hyllade lindansaren Elvira Madigan (vars riktiga namn var Hedvig Jensen) träffades första gången år 1888 i Kristianstad då hennes cirkus var på besök i staden.

Paret inledde vid detta tillfälle en romans och när cirkusen for vidare påbörjades en brevväxling mellan de båda.

Ett år senare deserterade Sparre från sitt regemente och utan att meddela sin familj for han till Norrland. När cirkusen anlänt till Sundsvall rymde Elvira och återförenades med sin älskade Sparre.

Därefter reste paret till Danmark, till den lilla ön Tåsinge söder om Fyn. Efter en månad på flykt, den 20 juli 1889 sköt Sparre Madigan och sedan sig själv. Parets grav återfinns på kyrkogården där och är idag en stor turistattraktion som varje år besöks av cirka 30 000 personer.

Kort efter tragedin skrev Johan Lindström Saxon texten till det skillingtryck som inleds ”Sorgeliga saker hända” Dramat har filmatiserats vid två tillfällen. Första gången 1943 och andra gången 1967 med Bo Widerberg som regissör.

– Då tändes en låga i mig. Jag blev förbannad. Det var sorgligt nog att Lycka råkat så illa ut. Inte skulle den här bilden av henne få stå oemotsagd. Det var ju inte sant.

Började släktforska

Kathinka anmälde sig till en kurs i släktforskning och beskriver den fantastiska känslan av att äntligen kunna ge liv åt porträtten hemma på väggen.

När Marie släktforskade upptäckte hon en okänd historia

Däremot hade hon inte trott att hennes forskning skulle leda till oanade upptäckter.

För bouppteckningen efter Sixten skulle komma att innebära en chock, för såväl Kathinka som för Lycka.

– Det kändes verkligen högtidligt när jag satt och läste sida upp och sida ned om ägodelar han lämnat efter sig, mycket inhandlat för Lyckas hemgift.

Den sista posten i anteckningarna gällde skulder. Det man förstått av tidningsartiklar var att det förrymda paret bott på hotell i Tåsinge en tid men att pengarna snart tagit slut. Då bodde man kvar på räkning och skulden för kost och logi uppgavs till 288 kronor, vilket idag motsvarar 20 000 kronor.

Hennes man hade inte bara förnedrat henne genom att rymma med en yngre kvinna, han hade dessutom lämnat henne och barnen fullständigt barskrapade

Men den utgiften skulle visa sig bara vara en droppe i ett enormt hav av skulder. Sixten var skyldig pengar överallt; hos skomakaren och specerihandlaren, cigarrhandlaren, sadelmakaren, fotografen, bokhandlaren och apoteket.

Han hade inte betalt hyra för familjens åttarumsvåning på ett och ett halvt år. Han hade lånat pengar av regementskamrater, familj (alla utom sina egna föräldrar), vänner och grannar. Han hade till och med tömt sina egna barns sparbanksböcker på allt deras morfar satt undan till dem under årens lopp. Erik och Märta, vid det här laget 8 och 6,5 år, hade gått miste om motsvarande 175 000 kronor. Sixtens efterlämnade skuld motsvarar idag en miljon kronor.

– Man kan bara föreställa sig hur Lycka måste ha känt när hon upptäckte detta. Hennes man hade inte bara förnedrat henne genom att rymma med en yngre kvinna, han hade dessutom lämnat henne och barnen fullständigt barskrapade.

Ny teori om Sixten Sparre och Elvira Madigan

För Kathinka innebar vetskapen att hon drog nya slutsatser om hur slutet för det beryktade kärleksparet gått till.

– Jag insåg genast att rymningen med fröken Madigan var en manöver iscensatt för att ge Sixten en möjlighet att klara sig undan den ekonomiska förödelsen.

Se också: 7 tv-par som verkligen saknar kemi

Istället för att hänga sig på vinden hade han i själva verket mördat den inte ont anande Elvira för att därefter ta sitt eget liv. För Sixtens del innebar det ett tjusigare slut på den tarvliga historien om hans oförmåga att handskas med pengar.

– Den teorin stämmer också väl överens med uppgifterna om att Elvira tagit med sig alla sina ägodelar då hon lämnade cirkusen, medan Sixten endast hade packat ett par ombyten inför sin sorti från Sverige. Och sin revolver med sex skarpa patroner. Han insåg att det snart skulle vara över.

Den romantiska historien får med ens en besk eftersmak. Den ekonomiska sidan av kärleksaffären har ingen tidigare intresserat sig för. Inte heller Lycka yppade någonsin något om saken till sina barn, då hon var fast besluten att skona dem från denna nesa.

– Utifrån tidsandan som rådde då har jag full förståelse för hennes beslut, men det måste ha kostat på att dölja den skamliga hemligheten.

Hon berättar att släktforskningen givit perspektiv på de händelser som utspelade sig för drygt 130 år sedan.

Kathinka Lindhe står bredvid en bild av sin farmors mor Lycka Sparre som blev lämnad av Sixten Sparre när han rymde med Elvira Madigan.

Kathinka Lindes farmors mor hette Lycka Sparre och var gift med Sixten Sparre.

Foto: Privat

– Det är ingen förmildrande omständighet, men Sixtens pappa Sigge hade samma usla förhållningssätt till pengar som sin son. Han spenderade obekymrat sin frus enorma hemgift, blev utblottad, kom över mer pengar och förslösade även dem. Det är nog inte så konstigt att Sixten vande sig vid det goda livet.

– Det värsta är att jag nog skulle ha gillat Sixten om vi träffats i något festligt sammanhang. Jag kan se Sixtentyper lite varstans även idag. Man känner liksom igen dem, konstaterar Kathinka.

Hennes arbete med att bringa reda i släkthistorien har resulterat i att hon även skrivit två böcker i ämnet; Sorgeliga saker hände – Elvira Madigan, Sixten och mig samt Vacker var han, utav börd: Sixten Sparre – mannen som mördade Elvira Madigan.

En annan bild av farmors mor

För Lycka blev återstoden av livet en ganska dyster historia. Hon flyttade hem till sin far och styvmor och bildade senare hushåll med sin frånskilda syster. Hon sörjdes för ekonomiskt av sin far och erhöll dessutom änkepension. 53 år gammal avled hon till följd av diabetes. Dottern Märta födde i sinom tid fem söner, varav en kom att bli pappa till Kathinka.

För jag är säker på att jag kommit närmare sanningen genom mitt sökande efter hennes verkliga, levande jag

– Idag känns det som om vi hör ihop, jag och Lycka. Inte bara genom våra gemensamma livsupplevelser utan också för att vi tillhör samma släktkedja som nu fortsätter vidare in i framtiden. Mina barn kommer att bära med sig lite av oss båda och det känns fint. Jag känner mig både stolt och nöjd med att ha kunnat visa fram en annan bild av min farmors mor än den som fanns i den där olycksaliga boken jag fann på Tåsinge. För jag är säker på att jag kommit närmare sanningen genom mitt sökande efter hennes verkliga, levande jag.

Kathinka ler.

– Hade jag kunnat skicka en hälsning till Lycka genom tiden så skulle jag berättat för henne att det gått framåt för den kvinnliga frigörelsen. Idag kan vi gå på stan utan karlsällskap, vi stöttas av samhället att stå upp för oss själva och har rätt att sköta vår egen ekonomi.

– Det skulle Lycka ha gillat.

Sabrine gjorde ett dna-test: ”Jag hittade min okända familj”

Julie fick en chock: Mormor och morfar var nazister