Läsarberättelse: Sociala medier höll på att förstöra vårt förhållande

Ung kvinna och ung man i den gemensamma dubbelsängen. Hon är fullt upptagen men sin laptop, och han med sin mobil.

Foto: Shutterstock/TT (Bilden är arrangerad)

Peter och jag satt bredvid varandra därhemma, fullt upptagna med våra skärmar. Ingen såg eller hörde den andra. Vad hade vi egentligen gemensamt?

Dagen då vi båda insåg att vi inte hade särskilt mycket gemensamt var det nästan för sent. Det var en kväll efter en fest där några kompisar skvallrat om att Roger och Mia skulle separera.

Detta förvånade oss väldigt. Anledningen var tydligen att de vuxit ifrån varandra och att dialogen tagit slut.

Läsarberättelse: Mitt liv blev en lögn på Facebook

Vi hade både ätit gott och druckit en del så vi var smått sentimentala när vi senare på kvällen började prata om det vi hört. Vem hade någonsin trott att just de skulle skiljas? De som hade barn och allt.

Se också: 5 positiva saker med att bli äldre

Vårt resonemang gled över till andra i bekantskapskretsen och till sist kom vi till det oundvikliga – att prata om oss själva och vår relation. Gjorde vi något tillsammans nuförtiden?

Jag insåg snabbt att vi halkat in på minerat område. Om det hade varit en annan kväll och vi inte blivit så tagna av det vi hört skulle Peter alldeles säkert ha tagit fram sin mobil och jag min bärbara dator för att kolla vem som skrivit vad på Twitter eller Facebook.

På så vis hade vi kunnat undvika detta brännheta ämne. För sanningen var den att vi tillbringade all vår lediga tid på sociala medier. Vi skrev om oss själva för att andra skulle ägna oss uppmärksamhet. Men vi ägnade inte varandra någon uppmärksamhet. Vi brukade lägga upp bilder på vad vi åt och bilder från någon utställning eller vernissage som vi vid något tillfälle varit på. Allt för att visa att vi hade ett aktivt och spännande liv.

Visade upp påhittad fasad

Ibland blev jag förvånad över hur bra vi blivit på att visa upp en påhittad fasad med tanke på hur lite vi gjorde. Dessutom hade vi betydligt mycket mer kontakt med våra vänner via nätet än i verkligheten, och vi delade med oss av våra innersta tankar där i stället för att säga det till varandra personligen.

Det hände att jag läste Peters blogg och kommentarer på nätet trots att han satt bredvid mig i soffan under tiden. Jag vet inte hur många andra par som levde så här, men jag anade att vi inte var de enda.

Det var hur vanligt som helst att vi kröp ner i sängen med våra mobiler för att Twittra i stället för att ligga och småprata. Passionen hade i princip dött ut och vi hade inte ens lagt märke till det. Ännu mindre saknat den.

Men den här kvällen gick diskussionen inte längre att undvika. Om Roger och Mia hade kommit fram till att de skulle separera var det väl dags även för oss att ta ett beslut. Vad ville vi med våra liv och vårt förhållande?

Anna: Tack vare Facebook återfanns min skadade katt

Efter fyra år tillsammans kändes det snart rimligt att fundera på barn innan åren rann ifrån oss.

Efter en lång diskussion bestämde vi oss ändå för att göra ett ärligt försök att rädda vårt förhållande. Vi skulle ägna mer tid åt varandra, gå ut tillsammans oftare och framförallt börja prata med varandra.

Den närmaste tiden började vi lyssna och vara mer uppmärksamma på hur den andra mådde, prata om vad vi gemensamt längtade efter eller drömde om att göra.

Vi lärde oss att resonera om saker och ventilera nyheter och händelser i stället för att lägga ut dem på nätet med förhoppningen att få så många som möjligt att gilla dem.

I dag har vi äntligen hittat tillbaka till hur vi hade det när allt var bra. Vi väljer varandra i stället för våra skärmar. Det är det bästa valet vi gjort på länge.

/Emma

Maja: Min sambo straffade mig med tystnad
Meja: Han ville ha barn av fel skäl