Lisbeth Lundahl: Jag gick minus på loppis – men gjorde ändå en bra affär

  • author Lisbeth Lundahl
    Lisbeth Lundahl
Jakten, överraskningarna, kapen,
de nostalgiska återseendena... Vår krönikör Lisbeth Lundahl har insett att hon är beroende av att gå på loppisar.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto

5 saker att tänka på när du går på loppis

Brand logo
5 saker att tänka på när du går på loppis

Ser jag en begagnatbutik så bara måste jag titta in. Ska absolut inte ha något. Går därifrån med en kopparkastrull och en minikakburk. Så hur överbelamrat är det hemma hos mig, undrar du. Det går fortfarande att ta sig in, kan jag meddela. För jag har hittat strategier för att få fortsätta fynda: Att köpa saker och ge bort – och att köpa saker och skänka tillbaka dem till loppisen igen.

Jag vet, det låter prilligt. Men så här funkar det:

Begagnatmarknaden är ett eldorado för den som vill fixa personliga presenter. Jag bunkrar skålar, burkar, grytor och andra kärl som är fina till gå bort-blommor eller hembakta gåvor. En soppterrin utan lock kostar inte mycket men är pampig att plantera i. Kopparkastrullen blir perfekt till julgruppen. (Att tänka ett halvår framåt är nödvändigt när man skaffar presentråvara på det här sättet). Ett av mina trick är att komma till kalaset med snittblommor som redan står i vas. Värdinnan brukar bli glad att slippa leta fram en egen samtidigt som hon ska reda såsen.

Köpta för en 50-lapp och sålda för en tusenlapp

Egengjorda kolasnittar i glasburk med lock och sidenband slår chokladask från bensinmacken med hästlängder. Banden köper jag förresten också på loppis. Liksom presentpapper och cellofan. Allt går att hitta, förr eller senare.

Jag har knackat på hos nya grannar med bröd svept i styvmanglad handduk och salt i designersaltkar. Det icke ätbara är givetvis köpt second hand. Där ligger travar med kökshanddukar i toppskick som aldrig tycks ha lämnat linne­skåpets mörker förrän det var dags för den sista färden. Till loppisen.

Krönikor på allas.se

Nu hittar du även våra populära krönikörer från Allas, Hemmets veckotidning och Året runt på allas.se.

Varje fredag publiceras nya krönikor där Anna-Lena Brundin, Karin Herslow och Lisbeth Lundahl delar med sig av sina tankar, betraktelser och vardagsreflektioner.

Här hittar du alla krönikor.

Vissa second hand-rävar har kommit på att de kan köpa för att sälja. Det finns ju fiffiga köp- och säljplattformar på nätet där man kan prångla ut av sitt överflöd. Så långt har jag inte kommit men jag har hört krigshistorier om trendiga retrogardiner, hittade i botten av någon banankartong, köpta för en femtiolapp och sålda för en tusenlapp. Sådan hisnande avans ska man nog inte räkna med men det går säkert att tjäna några kronor för den med ett tränat öga.

Är nog den enda som gör så

Att köpa och skänka tillbaka vet jag ingen annan än jag som gör. Men det är en lysande lösning för tillfälliga behov och stora fester. Som att hyra saker ungefär. En gång bjöd jag 50 pers och hade förstås inte tallrikar och kaffekoppar till alla. På mina favoritloppisar fanns glas och porslin till priser som var konkurrenskraftiga jämfört med engångsartiklar. Förutom att det är klart ofestligt med papptallrikar och plastglas.

Därtill hittade jag pumptermosar, dukar, extra kaffebryggare, salladsskålar, konjakskupor – ja, allt jag behövde.

Eftersom mina skåp redan var fulla återvände jag några dar senare och skänkte tillbaka grejorna. Loppisar brukar ju drivas för behjärtansvärda ändamål och då bidrog jag till dessa två gånger. Det kallar jag en bra affär!