Lollo: Mitt ex var otrogen med mig – samtidigt som hans flickvän blev svårt sjuk

Efter reklamen: Vett– och etikett med Sofia – Relationer

Plötsligt händer det ...

Det är en reklam som ofta visas i tv. Och det hände mig, inte så att jag vann en massa pengar, tvärtom. Jag förlorade det bästa i mitt liv. Från ingenstans sa min älskade sambo att han skulle flytta. Jag förstod ingenting. Vi levde ett lugnt och lyckligt liv trodde jag. Vi grälade aldrig, hade aldrig kastat skit på varandra och inte ens sagt hårda ord som vi senare ångrat.

Två dagar senare var han borta och kvar stod jag med tårarna rinnande nedför mina kinder. Tårar som jag aldrig trodde skulle upphöra.

Jag var helt förkrossad och det tog flera veckor innan jag kom underfund med att han bara bodde några kvarter bort. I en så liten stad som vi bor i är det omöjligt att vi inte springer på varandra då och då.

Några månader senare insåg jag att han hade en ny kvinna i sitt liv. Mina vänner skrattade rått för de hade hela tiden misstänkt att så var fallet. Bara jag var blåögd nog att tro honom när han sa att han bara ville bo själv.

Mina vänner kom med flera förslag på vad jag kunde göra för att göra hans liv till ett helvete. Men jag kunde inte … I stället var vi väldigt trevliga mot varandra när vi möttes och efter ett år kunde vi till och med sitta ner och ta en kaffe i lugn och ro.

Fikastunderna blev snart till en och annan middag och han fortsatte att hjälpa mig med saker. Snart hade vår vänskap hittat tillbaka till det vi hade gemensamt en gång i tiden.

Orolig för sitt barnbarn

relationerIngrid: Jag ifrågasätter min svärdotters beslut

Köpte husbil tillsammans

Sen kom den dagen då han berättade att hans nya flickvän fått en sjukdom som gör att hon kommer att dö inom fem, sex år. Något hopp om bot finns inte. Jag förstår inte ens hur man klarar av att leva med den vetskapen. Visserligen är vi alla tre pensionärer, men inte vill man dö för det. Och det är ju inte hennes val heller.

Jag har alltid vetat att han velat ha en husbil och vi pratade ofta om det och nu dök tanken upp hos oss båda. Vi började gemensamt se oss omkring om vi kunde hitta en, utan att berätta för hans flickvän.

Sen kom den dagen då vi hittade just den bil vi båda ville ha trots att den var för dyr. Vi såg på varandra och sa samtidigt: Vi köper den tillsammans.

Sagt och gjort.

Förvånansvärt nog har vi lyckats göra flera resor tillsammans utan att någon har upptäckt att vi kör ihop. Sängen är bred nog för att vi ska kunna sova med gott om utrymme i mitten. Jag erkänner dock att jag hatälskar att ha honom så nära mig och ändå så långt ifrån.

”Visste inte vad jag skulle säga”

relationerElli: Min väninnas man gick över gränsen – höll det hemligt

Trodde vi var ett par

En dag tyckte han att vi skulle göra den där Europaresan vi planerat men aldrig kommit iväg på. Han hade redan berättat för flickvännen som accepterat och tyckte att han skulle åka innan hon blir för sjuk.

Och i väg kom vi, till våra vänners fasa. Så fort vi lämnat Sverige kom vi in i den gamla lunken. Den när vi var som det gamla paret som vet allt om varandra och kan fylla i varandras meningar. Folk som såg oss trodde att vi var ett par och det var enklast att låta dem tro det.

En kväll efter att vi som vanligt lagt oss, med gott om tomt utrymme emellan oss, märkte jag hur han sakta kom närmare mig och plötsligt hade jag hans armar omkring mig. Vi båda glömde det där med att vi inte längre är ett par. Det lyckades vi glömma resten av resan också.

Ju närmare hemkomsten vi kom ju mer aktuell blev frågan om hur vi skulle gå vidare. Han kan inte dumpa en svårt sjuk människa hur som helst. Jag trodde att jag skulle kunna leva vidare som om inget hade hänt. Varken han eller jag har något förflutet med otrohet och vi planerade inte det här. Det bara hände. Vi vet vad vi vill, men inte hur vi kommer dit. Vi vet att vi borde släppa varandra, men ingen av oss har förmågan. Kanske är jag bara den han söker tröst hos?

Och då får det vara så.