Jag är så trött på folks beteende på tågen – stör ihjäl mig på andra
Vett och etikett med Sofia – Krogen
Jag reser en hel del då jag har större delen av min familj på annan ort, och då ofta med tåg. Jag gillar att det är både bekvämt och miljösnällt, och att man inte behöver stressa på samma sätt som om man flyger eller kör bil. Men det är något som stör mig allt mer, folks beteende på tåget.
Själv tycker jag att man ska visa mer hänsyn om man åker tåg långt än när man vardagspendlar. Som att man kanske inte måste välja den allra mest pikant doftande maten när man köper med sig något. Man kanske kan resa sig och ställa sig mellan vagnarna om man måste ta längre samtal i mobilen, även om man inte sitter i tyst avdelning. Och man kanske inte ta av sig skorna och lägga sig för att sova hela resan när man sitter i ett gångsäte…
Sammanfattat så kanske man kan visa lite… hänsyn till sina medresenärer. Eller?
Hur säger jag ifrån på ett bra sätt, utan att göra mina medresenärer arga? Man vill ju inte heller vara fast på ett tåg i flera timmar om stämningen blir dålig när man tar ton.
Vi hjälper dig med ditt dilemma
Ibland är det skönt att bolla sin fråga med en medmänniska. Vi på Allas redaktion är just medmänniskor med hundratals års erfarenheter av vardagliga utmaningar. Vi är gärna ditt bollplank om du kört fast i dina tankar.
Har du ett dilemma? Skriv till oss här!
Varje måndag och fredag hittar du nya dilemman och svar på allas.se.
Allas svarar
Kära frågeställare,
vilket svårt dilemma detta är – när ska man säga till medmänniskor som stör andra? Speciellt svårt är det förstås när man befinner sig i ett slutet rum, det är ju inte bara att gå vidare efteråt och inte se dem en sekund till mer i sitt liv…
Jag har själv åkt tåg mycket periodvis och tänker så här: Det är mycket stor skillnad på Lugn vagn och inte. Den som har betalat för att åka i tystnad har rätt att kräva just det.
Där är det inte ok att prata i mobil över huvud taget och inte heller att samtala mer än en väldigt kort stund med någon annan i vagnen. Om det sker tycker jag – som konflikträdd person – att man kan blänga lite ilsket, det brukar hjälpa i just lugn vagn. Om inte en sur blick hjälper är det helt ok att diskret skvallra för en tågvärd, så kan hen säga till.
I vanlig kupé är det svårare – den som valt vanlig vagn på tåg får finna sig i en del olater från andra passagerare. Men var går gränsen?
I en ny bok om folkvett är tipset att det handlar om HUR man säger till. Om man gör det vänligt eller snäsigt och besserwissrigt. Och att välja sina strider.
Om någon ligger i strumplästen över ett säte som inte är nära dig – strunta i det. Men att prata jättehögt i mobil är ett oskick och förtjänar en snäll tillsägelse, kanske – som du skriver – att gå ut mellan vagnarna.
Något annat som händer ganska ofta är att barn springer fram och tillbaka i mittgången. För mig är gränsen att det går bra en kort stund, men inte längre än tio minuter. Då är det läge att säga till föräldern snällt.
Kanske är mina svar lika diffusa som gränsen för hur man kan bete sig och inte… Men detta med folkvett är så individuellt. Lycka till med resandet, och glöm inte att ta med hörlurar och öronproppar!
Cecilia