Pierre från Det okända: Jag försökte länge ignorera min gåva

Länge försökte mc-killen Pierre Hesselbrandt förtränga syner och kontaktsökande andar. Men två gånger har hans liv räddats tack vare den andra sidan. Nu hjälper han andra att få kontakt med andevärlden.

Stearinljusen fladdrar när mediet Pierre Hesselbrandt framför sitt budskap. Han blundar samtidigt som tårarna rinner längs med hans kinder och nämner detalj på detalj från andarna som visar sig stämma.

Mediet Pierre i en seans med andarna.

Intervjun förvandlas snabbt till en seans med andarna. Bild: Pernilla Wahlman

Efteråt är jag och fotografen lika omskakade som glada över upplevelsen. För vi förväntar oss ingen seans utan en regelrätt intervju när vi träffar Pierre, 44, känd från tv-programmet ”Det okända” i hans bostad i Gävle.

Han berättar att han har slutat med privata sittningar för privatpersoner eftersom det tar för mycket energi, men ibland tränger sig andevärlden ändå på.

– Det kan vara någon som vill säga något särskilt, som tröst eller hjälp till de som finns kvar.

Pierre berättar hur han redan kvällen innan upplevt energier från en man och en kvinna som pockar på hans, och vår uppmärksamhet.

Vi hinner knappt sätta oss för att börja intervjun innan de vill komma fram.

Pierre sätter sig i en fåtölj samtidigt som han blundar och ber oss att inte säga eller fråga något. Vi sitter i soffan intill och under de närmaste 45 minuterna kastar jag och fotografen Pernilla Wahlman bara några förundrade ögonkast på varandra.

Förmedlar specifika detaljer

Fotografen får ett budskap från en väns mamma som dog för något år sedan i en svår sjukdom. Utan att vi säger något berättar Pierre hennes namn, födelseår, stjärntecken. Han prickar även in färg på huset där hon bodde, namnet på dottern och annat som bara den allra närmaste familjen känner till.

– Jag får till mig namn som melodier eller bilder på kända personer. Eftersom jag inte sett den här anden när hon lever har jag inte fått en riktig bild, förklarar han.

När kvinnan är klar kommer en man som dog ung, som jag träffat och känner till. Även här stämmer namn, stjärntecken, yrke, sjukdom och annat till punkt och pricka. När Pierre sedan börjar sjunga den avlidne personens favoritsång som hade stor betydelse i slutet av hans liv är det snudd på kusligt, men känns i situationen helt logiskt.

Ett smycke inspirerat av Pierres Harley Davidsson-styre.

Pierre är en inbiten biker – och smyckedesigner. Här är ett smycke inspirerat av hans Harley Davidsson-styre. Bild: Pernilla Wahlman

Pierre förklarar att både kvinnan och mannen var svårt sjuka och visste att de skulle dö. Min och fotografens roll är en slags förlängd andlig telefonkontakt till de närmaste, förklarar han.

– De gick in i ljuset ganska direkt och nu kommer de tillbaka för att säga något viktigt. Det som berättas kommer att skänka tröst och inre frid. En lättnad som gör det enklare för att kunna leva vidare i nuet.

Både jag och fotografen ser och hör flera gånger under intervjun hur ljusen fladdrar och fräser till. Efteråt blir allt påtagligt lugnt i rummet.

Fick sin första ”syn” som 9-åring

Pierre är medveten om att det finns många skeptiker och han ogillar själv sånt som är ”flummigt”. Men i dag har han lärt sig lita på det han får till sig.

– Man måste våga tro på det man upplever så länge det är gott och inte destruktivt. Många människor söker andlighet i dag och jag jobbar med att stärka dem men påpekar också vikten av personlig utveckling i detta, säger han.

Han var själv skeptisk och frågande till sin gåva innan han förstod den. När föräldrarna skildes flyttade han av olika anledningar från Stockholm till sin mormor i Järna där han växte upp.

Pierre var en känslig pojke som hade få kompisar och mobbades av jämnåriga barn.

– De kallade mig för ”mormors gull” eftersom de trodde att jag var bortskämd på samma sätt som de blev av sina morföräldrar. Men de visste inte att jag lärde mig städa och sköta tvätten redan som 12-åring. Jag längtade ofta efter mina föräldrar för en mormor kan ju aldrig ersätta en mamma och en pappa.

Pierre Hesselbrandt medverkar i tv-programmet Det okända.

Pierre Hesselbrandt medverkar i tv-programmet ”Det okända” där han befriar hus från negativa energier. Bild: Pernilla Wahlman

Den första övernaturliga minnesbilden fick Pierre när som nioåring hade fått en ny mintgrön cykel och var ute på gården där han bodde.

Han såg granntanten vinka och mata några katter men i nästa ögonblick blev bilden svartvit och förändrades.

– Plötsligt såg jag en ambulans och hur tanten låg på en bår samtidigt som de drog en filt över hennes ansikte, berättar han.

Upplevelsen var skrämmande och Pierre ryser fortfarande när han berättar. Tre dagar senare blev synen verklighet när han kom hem från skolan och möttes av sjukvårdarna och den döda tanten på bår.

– Sjukvårdarna sa att hon sov men jag visste direkt att hon var död.

Upplevelsen gjorde intryck men var inget han kunde dela eller få hjälp att förstå.

– Jag hade ingen att prata med om det jag upplevt och stängde in min gåva.

Tryckte bort sin andliga sida

Utsattheten och känslan av att vara annorlunda var tuff, och i kombination med mobbning gjorde det honom svag.

Men när Pierre började tävla i kampsport i högstadiet var det ingen som vågade mobba honom längre och han blev starkare.

I gymnasiet hamnade i kretsar där man tränade hårt och använde anabola steroider men under de svällande musklerna var självkänslan fortfarande svag.

– Det var en tuff känsla att leva med att ens föräldrar inte riktigt ville ha mig, men i dag har jag en bra relation till dem. De som mobbade mig började fjäska när jag var med i tv men jag tror inte att de förstod vad de gjorde. I dag är jag stark både inuti och utanpå och motverkar mobbning på alla sätt som jag kan, säger han.

Även om Pierre gjorde sitt bästa för att trycka ner sin andliga förmåga fick han hela tiden starka tecken på att den fanns.

När han flyttat hemifrån vaknade han en natt av att hans döde bror stod i lägenheten. Bröderna hade inte växt upp tillsammans och två år tidigare hade han tagit sitt liv. Även Pierres dåvarande flickvän såg honom men trodde att det var en inbrottstjuv.

– Jag berättade för mamma om det och beskrev den speciella tröjan min bror hade på sig. Hon blev förbluffad och undrade hur jag kunde veta hur hans älsklingströja såg ut?

För att förstå det han sett kontaktade han ett medium som varnade honom.

– Hon sa att en man i uniform skulle ringa och be mig göra något men att jag inte skulle tacka ja, för då skulle jag dö.

Kort därefter fick Pierre en förfrågan om att jobba med ett militärt uppdrag i Bosnien, men med mediets ord i färskt minne tackade han nej. Flera i samma kompani dog av en bomb senare under insatsen. Detta var länge konfidentiellt.

– Jag tror att jag också kunde ha dött under uppdraget och att min bror och mediet ville varna mig.

Pierre umgicks i kriminella kretsar men trivdes inte och ville hitta en annan väg.

– Det höll på att spåra ur och jag bad till gud om hjälp. Jag ville inte bli kriminell utan leva ett lugnt och snällt liv, säger han.

Var sekunder från döden

Via en ängel fick han veta att hans kall var att ”kanalisera”. När han sökte på datorn förstod han att det innebar att verka som en kanal mellan andevärlden och människor.

Han var tveksam samtidigt som händelsen med brodern och annat fått honom att börja fundera.

– Jag var en biker-kille och lite rädd för vad andra skulle tänka. När jag rensade bland vännerna och började ta till mig det här blev jag kallad ”andlig tönt”.

De närmaste åren gick han kurser hos ett engelskt medium och fick flera bekräftelser på att han hade en gåva. Han började även i terapi för att reda ut sitt känsloliv och erfarenheter.

När han precis börjat jobba som medium var han med på en audition till tv-programmet ”Akademin för det okända”.

Han åkte ut som 11:e deltagare av 220 sökande i programmet. Efter det körde han hem, nedslagen och full av tvivel.

– Självkänslan fick sig en knäck och jag kände mig värdelös, var det här verkligen något för mig?

Det hade snöat 25 centimeter, han somnade till vid ratten och vaknade av att bilen skar ner i en kurva. Efter det plöjde bilen 60 meter viltstängsel och färden tog så småningom slut mellan två träd.

Men innan dess fylldes bilen av ett starkt ljus, en tunnel och en gestalt som liksom flöt runt i bilen.

– Jag tänkte, gud vad skönt, nu dör jag, berättar Pierre.

Men då svarade gestalten.

– Nej Pierre, du ska inte dö. Du ska hjälpa människor från och med i dag.

I nästa sekund gled han ur bilen, nästan stående och nästan helt utan några som helst skador.

– Det var en skyddsängel och det låter kanske flummigt men jag vet vad jag har upplevt.

Hjälpt kriminella byta sidor

I dag håller han kurser för alla som är intresserade av att utveckla sin andlighet. Alla typer av människor, även åklagare, poliser och militärer är nyfikna på hans kurser.

– Alla kan inte bli medium men jag tror att alla med hjälp av meditation kan hitta sitt inre lugn och stärka sin intuition.

Han jobbar även med att få bort dåliga energier i hus, liknande det han gör i ”Det okända”.

Det har hänt att han hjälpt kriminella att byta sida med hjälp av sin andlighet. De har dock kommit dit som privatpersoner och utan att gå in på sin bakgrund.

– Jag har kompisar i många olika områden, fördömer ingen och jag har aldrig tjallat på någon, säger han.

Ett speciellt minne är när en kriminell besökte Pierre och berättade att hans liv var på väg utför och att han ville byta spår.

Pierre Hesselbrandt vid köksbordet.

Bild: Pernilla Wahlman

Under seansen fick han kontakt med sin morfar som stått honom nära när han var liten. Att Pierre pratade om deras fisketurer övertygade inte mannen, däremot när han förmedlade något han sagt.

– Jag sa att hans morfar säger att man alltid ska ha två maskar på kroken för då har man dubbelt så stor chans att få fångst. Det var hans signum och den här mannen grät som ett barn för första gången på tio år. Atmosfären i rummet blev påtaglig.

Efter det uppmanade hans morfar honom att leva hederligt och bli samma ”pojk” som när han var barn.

– Den här mannen hoppade av det liv han levde, fick barn och familj och när jag träffade honom några år senare så tackade han mig.

– Det var ett riktigt Harley-luja moment! skrattar Pierre.

Av Annika Sohlander
Foto: Pernilla Wahlman

Mer intressant innehåll hos allas.se: