Stina: Jag vägrar fira nyår med min familj – bästa beslutet jag tagit

Fyrverkerier: Hiss eller diss?

Det blir en mild nyårsafton i år, om man får tro väderprognoserna. Grön och mild, med temperaturer som passar bättre på våren. Men det gör inte mig något för jag firar ändå inte nyårsafton på något traditionellt vis.

Det blir varken hummer eller champagne eller sprakande fyrverkerier i den gnistrande kalla nyårsnatten – jag firar min nyårsafton på ett helt annat sätt.

Så har det inte alltid varit. En gång i tiden drömde jag, som säkert de flesta andra, om vita vintrar med jul- och nyårsfirande i närvaro av en kärleksfull familj.

Och under de år då jag var gift gjorde jag allt jag förmådde för att verkligen skapa den där gemen­skapen för min familj. Men det blev aldrig som jag hade tänkt mig och numera har jag gett upp den illusionen.

Skilde mig med min man

Den största anledningen till att nyårshelgerna aldrig blev som jag önskade var Jörgen, min man och Kevins och Linas pappa. Han var över lag rätt tråkig och oengagerad, både som make och far, och just runt storhelgerna märktes det tydligare än annars.

Det var jag som skulle fixa alla förberedelser inför nyårsfesten, allt från att bjuda in ett lagom stort sällskap till att städa och pynta, planera mat och dryck och fyrverkerier. Jörgen tillbringade större delen av mellandagarna i soffan framför tv:n.

När Kevin och Lina blev äldre började de fira nyårsafton på sitt håll, med goda vänner. Plötsligt var det bara Jörgen och jag hemma och då var det som om luften gick ur mig, speciellt inför en helg som nyårsafton.

Jag fann inte längre någon mening med att springa runt som en skållad råtta för att allt skulle bli perfekt, det fanns ju ändå ingen som tackade mig för nåt.

Okej, våra vänner tyckte att vi ordnade fantastiska fester – men med betoning på just ”vi”, alltså Jörgen och jag. Det retade mig att de gav honom så stor del av äran för något som jag gjort helt på egen hand.

”Vilka fyrverkerier du fick tag på i år, Jörgen!” kunde det låta eller ”Fantastiskt bubbel du valde, Jörgen!”

Det låter kanske fånigt men nyårshelgen var en starkt bidragande orsak till att jag till sist skilde mig från honom. Eller, rättare sagt, det blev den utlösande faktorn.

Det blev nyår i New York

En nyårsdag vaknade jag helt enkelt och hade fått nog. I matsalen stod resterna av nyårsaftonens fest fortfarande kvar – i sängen fortsatte Jörgen att sova och snarka medan han förväntade sig att jag skulle plocka i ordning och städa.

Det gjorde jag. Men det var sista gången jag firade nyår med Jörgen. När det var dags igen bokade jag i stället en resa över nyårshelgen och i stället för att ordna fest reste jag till sydligare breddgrader och njöt av all inclusive i en vecka.

Jörgen var inte glad men jag hade fått smak på ett nytt och friare liv. När jag kom hem la jag in om skilsmässa. Vid det laget hade både Kevin och Lina flyttat hemifrån, och Lina hade dessutom hunnit starta en egen familj, så det var verkligen ingenting alls som höll mig kvar hos Jörgen.

Det är snart tio år sedan nu och jag lever fortfarande ensam. Och varje nyårshelg reser jag bort och upplever nya platser och möter nya människor.

Jag har räknat ner till det nya året på Times Square, med tusentals New York-bor som sällskap. Jag har skålat i single malt-whisky i min ensamhet i en liten stuga på en av Shetlandsöarna. En gång välkomnade jag det nya året i ett buddisttempel i Japan – en annan gång var jag på en strandfest i Brasilien.

För mig har nyårs­helgen blivit den helg då världen lockar allra mest. Och jag saknar ingenting med de traditionella festerna jag ordnade medan jag fortfarande var gift.

I år styr jag kosan till Spanien, där jag har hyrt en liten lägenhet mitt i Barcelona. Vad som händer när jag kommer fram har jag ännu ingen aning om – jag tar dagen som den kommer och anpassar mig.

Vad jag däremot vet är att jag, när klockan slår tolv på nyårsafton, ska äta tolv druvor – en för varje klockslag. Varför den traditionen har uppstått vet jag inte säkert, men trevlig är den och om det dessutom är sant, som det sägs, att den ska bringa tur och lycka inför det kommande året blir det ännu bättre.