Vår vänskap hänger bara på mig – nu är jag rädd att förstöra allt
En vän jag haft länge hör nästan bara av sig när hon mår dåligt. Jag stöttar henne gärna, men när jag själv behöver prata så är hon ofta upptagen eller kort i tonen. Det gör att jag känner mig mer som en stödfunktion än en vän.
Jag vill inte verka självisk, men jag vill att vänskapen ska vara ömsesidig. Samtidigt är jag rädd för att ta upp det och riskera att hon tar illa upp.
Vad gör man – pratar om det eller backar lite?
Vi hjälper dig med ditt dilemma
Ibland är det skönt att bolla sin fråga med en medmänniska. Vi på Allas redaktion är just medmänniskor med hundratals års erfarenheter av vardagliga utmaningar. Vi är gärna ditt bollplank om du kört fast i dina tankar.
Har du ett dilemma? Skriv till oss här!
Allas svarar
Kära frågeställare,
Jag känner igen mig i ditt dilemma. Relationer i alla former är ofta underbara, men de kan lätt bli komplicerade om man inte ser saker på samma sätt.
Du nämner att du är rädd för att känna dig självisk, men jag tycker inte du ska vara så orolig. I alla relationer är det viktigt att ställa krav, från båda parter såklart. Har du funderat på varför vännen bara hör av sig när hen mår dåligt? Har du tänkt på vad det kan bero på?
Om detta har pågått under en längre tid tycker jag du ska ta upp det. Inte som en anklagelse, utan som ett sätt att vara ärlig med hur du känner. Kanske kan du säga att du gärna finns där, men att du också saknar att få utrymme när du själv behöver stöd. Precis som att du ger stöd är det viktigt för dig att också få stöd, att ge och ta. Hur vännen kommer bemöta detta säger ofta mycket om hur relationen ser ut och om det finns en vilja från båda håll att mötas.
Om det visar sig att hen inte har möjlighet eller ork att vara mer närvarande just nu, kan det också vara okej att acceptera det och fundera på vad du själv behöver för att må bra. Alla vänskaper går igenom olika faser, men de ska inte kännas ensidiga under för lång tid.
Beatrice
