Jag reste till solsäkra Malta – gjorde något jag aldrig tidigare vågat
Framför allt: Missa inte ön Gozo, med ett förtrollat lugn och smidig att ta sig runt på.
En vecka räckte inte, så vi förlängde semestern.
Malta är ett miniland – faktiskt det minsta i EU. Just därför är det smidigt att att uppleva så många olika saker där, för den som vill.
Trots den lilla ytan är Malta en mix av mycket, och det har sina skäl – många är de kulturer och länder som velat erövra landet genom århundradena, bland annat romarna, araberna och britterna. För historieintresserade är det en guldgruva, och både språk, byggnader och mat består av en fascinerande blandning. Den som vill njuta av härliga bad och mysiga restauranger får också sitt lystmäte.
Först var tanken att stanna fyra dagar. Men de blev till sju, och vi förlängde lite till – de blev tio. Det var det definitivt värt.
En klar fördel är att hyra bil, för den som vågar testa vänstertrafiken. Om inte så går det att ta sig fram med buss eller taxi – huvudön, själva Malta, är bara knappt tre mil lång och cirka 15 kilometer bred.
Direktflyg från Sverige går till den charmiga huvudstaden Valletta, med sina kuperade gränder och inringad av blått hav. Det blev starten för resan.
”Vad ska ni göra här en söndag när allt är stängt?” fnyser hotellreceptionisten samtidigt med ett snett leende. Malteserna är just kärvt vänliga och inte så trötta på turister som i andra länder runt Medelhavet – inte vad det märks i alla fall.
Och även en söndag finns massor att göra i Valletta. I centrum ligger restaurangerna tätt, här ståtar historiska sevärdheter som Grand Master´s Palace och St Johns Co-Cathedral, den senare byggd på 1500-talet och tillägnad Johannes döparen. Att gå runt och beundra husens vackra fasader i olika stilar är ett nöje i sig.
Upper Barakka Gardens bjuder på ett litet kafé och inte minst hänförande utsikt. Något som syns där uppifrån är Three Cities, medeltidsstäderna Vittoriosa, Senglea och Cospicua, som ligger mitt emot huvudstaden på andra sidan vattnet.
På kvällen tar vi en kort tur med färja över dit och hittar en mysig restaurang, byggd på breda trappsteg och där en sångerska underhåller. Här finns – som på många ställen – goda smårätter från blandade kök. Trots att det är högsäsong är det lätt att få bord, det gäller nästan överallt.
Nästa dag är målet Gozo, ön i norra Malta dit färre turister hittat hittills. Med båt från Valletta anländer vi till hamnen Mgarr på 45 minuter. Där väntar hyrbilen som gör semestern spontan och extra rolig.
Gozo har sin egen huvudstad, Victoria, mitt på ön. Vi väljer att bo där för att ha nära till alla delar av ön. Det visar sig bli lyckat – under fyra dagar hinner vi bland annat besöka den lilla semesterorten Marselforn i norr, med en hamn fylld av trevliga restauranger, Xlendi på Gozos sydvästra sida med en ännu mer pittoresk hamn, och mycket mer.
Vi hinner också köra totalt fel och tvingas backa uppför en minimal grusväg i mitten av ingenstans… Men sådant hör till och vi var extra glada när vi kom tillbaka till en bred väg.
På Gozo finns många fina badställen. Stranden Ir-Ramla med sin rödbruna sand är den mest berömda, men också den mest turistiga.
För den som söker mer lugn och älskar att bada från badstegar eller en mindre strand är till exempel Ghar Qawla i norr och Hondoq i söder riktiga pärlor. Trots att vi är på Gozo under varmaste högsäsong är det långt mellan parasollerna. Det är underbart att höra havet och bara ligga och blicka ut. Till lunch är det perfekt med en ftira, det maltesiska brödet som går att få med bland annat lokal korv och ost.
Däremot åker vi faktiskt inte till den blå lagunen vid den tredje och minsta ön på Malta, Comino. Valet gör vi trots – eller kanske just för att – den framhålls som ett måste för turister. En sådan båttur passar bättre när det inte är högsäsong och båtarna går i skytteltrafik, som nu. Vi nöjer oss med utsikt över den knallturkosa vattenfliken från en kurvig väg högt upp.
Även på Gozo märks den mäktiga historien, bland annat i form av det förhistoriska tempelområdet Ggantija.
Resefakta Republiken Malta
Ta sig hit: Direktflyg från Arlanda, och det går att åka båt från Sicilien.
Folkmängd: Drygt en halv miljon.
Valuta: Euro. Malta är EU:s minsta medlemsland.
Språk: Engelska och maltesiska är de två officiella språken. Maltesiska har sitt ursprung i arabiska, men är starkt influerat av italienska, och även av engelska och franska.
Religion: 90 procent är katoliker, och kyrkorna står tätt – här finns runt 350 kyrkor!
Statsskick: Republik med parlamentarisk demokrati.
Källor: Landguiden, Utrikespolitiska institutet, Wikipedia
Från Citadellet i Victoria går det att blicka ut över hela ön med sina ljusa stenhus, kuperade terräng och slingrande småvägar. Citadellet byggdes under 1400-talet som ett försvar mot turkarnas anfall.
Missa inte solnedgången härifrån, den är magisk som i en saga! Platsen var bebyggd redan på bronsåldern, och här finns museer och tillfälle att titta in i en majestätisk katedral i barockstil.
Victoria är en liten stad med ett ännu mindre centrum, och under dagarnas hetta ligger många gator öde. På kvällarna samlas däremot människor kring det lilla torget för en matbit och ett glas svalkande dryck.
Till Gozo har färre turister hittat
På Gozo finns flera utmärkta platser för snorkling och dykning. Vi snorklar i den speciella insjö som bildats på västra sidan av ön, vid Dwejra Bay, och där det också går att ta en liten båt ut genom en smal tunnel som förbinder vattnet med havet.
Gozo är en plats att komma tillbaka till, det känns helt säkert när vi tar färjan tillbaka till Cirkewwa på huvudön.
Att Malta är fyllt av kontraster blir tydligt när vi med buss därifrån anländer till en av Maltas mest hektiska turiststäder. Det är Saint Julian´s, som nästan växt ihop med en annan stor ort, Sliema.
Att gå en sväng i nöjeskvarteret Paceville är som att befinna sig på en jättelik ungdomsgård utomhus, med skrålande musik, krogar och barer med två drinkar för en. Våra tillflykter för lunch och middag blir restauranger i de båda vikarna St George Bay och Spinola Bay – den ena enkel, på stranden, och den andra lyxig (den senare faktiskt med sämst service på resan).
Redan nästa dag hämtar vi en ny hyrbil och åker vidare mot sydöstra Malta. På vägen gör vi ett smart drag när solen står som högst – vi besöker den forna huvudstaden Mdina, omringad av en mur och full av intressanta sevärdheter även inomhus. Vi går runt i ruinerna av en ståtlig villa från romartiden, vandrar i St Pauls katakomber och går nästan vilse i de underjordiska skyddsrummen för soldater under andra världskriget.
En kväll återvänder vi hit och har turen att hamna mitt i en liten parad med en orkester som hyllar lärjungen Paulus. Han blev skeppsbruten på Malta och stannade kvar. Den här lördagen firas han även med fyrverkerier – något som befolkningen verkar älska. Det känns som om vi hamnat i en film. Flera kvällar hörs smällar och himlen lyser upp av färgkonstellationer från olika byar.
Den gamla staden Mdina är ett måste med sin speciella atmosfär, fascinerande byggnader och smala gränder, här känns historiens vingslag på ett speciellt sätt. Håll koll på kartan, det är lätt att gå vilse i smågränderna.
”Får en hisnande adrenalinkick”
Det är slående hur nära allt är på Malta. Om det tar över 30 minuter att köra känns det långt, därför är det så lätt att göra spontana utflykter.
En knapp halvtimma från Mdina är vi framme i den fiskeby där vi ska stanna resan ut. Marsaxlokk är främst känd för sin marknad på söndagar, där det säljs lokalt fångade läckerheter från havet, men också kläder, smycken, salt från trakten och mycket annat.
Och visst är det roligt att gå runt bland stånden nere vid hamnen, där traktens färgglada fiskebåtar lyser upp den lilla orten. Som väntat trängs fiskrestaurangerna här, kvalitén på maten är blandad från ordinär till fantastisk. Fråga lokalbefolkningen om råd!
Snabbt konstaterar vi att den badsugne nog ska undvika byns allmänna strand eller grannbeachen Pretty Bay där det går att hyra solstolar. Det var tröttsamt trångt, i alla fall under högsäsong. Då är det finare och lugnare vid St Thomas Bay, strax norr om Marsakklox.
På helgerna kör bilarna på rad till St Peters Pool, en naturskön vik som blivit känd genom en viral film på en hund som hoppade i här med sin husse. Om man föredrar klippor är det här en spännande plats. Det går att ta sig ner i havet från sluttande låga klippor eller hoppa från de högre höjderna, som är mellan fyra och sex meter. Efter att ha tvekat och gått fram och kikat ner säkert fyra gånger hoppar jag ut och får en hisnande adrenalinkick. Jag kan knappt fatta att jag vågade.
Strax söder om St Peters Pool ligger bukten Il Kalanka, lugnare, bekvämare och med mer skugga från klipporna. Och minst lika vacker! Ett rent paradis, med en smal gångväg ner. Egen matsäck och gott om vatten är en bra idé att ta med.
Malta är fyllt av arkeologiska platser, det är omöjligt att hinna allt vi vill. Samma dag som flyget går hemåt passar vi på att besöka en av dem: Ghar Dalam, där man hittat spår av människor som bodde här för över 7000 år sedan.
Vi glömmer solljuset och går in i en fascinerande grotta. Det lilla museet berättar om hur Malta en gång satt ihop med det europeiska fastlandet och att en sorts minielefanter hörde till faunan.
På väg hem är det dags att kika i SMHI:s app. Vad är det för väder i Sverige egentligen? Den har definitivt inte behövts på Malta – ön bjuder härligt nog på sol under den mesta tiden av året.