Annons
Annons


Ryggbedövning – skonsamt eller skadligt?

Pressade arbetsvillkor för barnmorskor och stigande oro för smärta bland gravida har bidragit till att epiduralbedövningar ökat kraftigt de senaste två decennierna. För gravida Anita slutade förlossningen med svåra nervskador.


Riskerna med epidural är för många helt okända , menar Anita som vill varna andra kvinnor.

Riskerna med epidural är för många helt okända , menar Anita som vill varna andra kvinnor.

I Allas nummer 10 hade vi ett stort reportage om epiduralbedövningar. Här kan du läsa hela reportaget.

FÖRLOSSNINGEN GJORDE ANITA HANDIKAPPAD

Pressade arbetsvillkor för barnmorskor och stigande oro för smärta bland gravida har bidragit till att epiduralbedövningar ökat kraftigt de senaste två decennierna. För gravida Anita slutade förlossningen med svåra nervskador.

Annons

AV CAMILLA WALDENSTRÖM
FOTO: STEFAN NILSSON

Gilla Allas.se på Facebook

Det blev inte som det var tänkt den där dagen för snart 22 år sedan då Anita Nyberg Ekenberg, som självständig och självförsörjande kvinna med bra chefskarriär framför sig, kom till BB för att föda sin dotter.

– Normalt sett åker man till ett sjukhus för att få hjälp med en sjukdom, men jag åkte frisk till förlossningen för att föda mitt barn och kom ut med skador som förstört resten av mitt liv, säger hon.

Sådant händer också, även om majoriteten av alla kvinnor som föder barn i Sverige är nöjda. Därför är Anita djupt oroad över att, som hon ser det, epiduralbedövning (ryggbedövning) används lite väl lättvindigt vid förlossning på kvinnor som i övrigt är helt friska.

1992, då Anita födde sin dotter, fick 23 procent av förstföderskorna epiduralbedövning och 13 procent av omföderskorna. 2010 var det 49 procent av förstföderskorna och 18 av omföderskorna. På Karolinska sjukhuset gavs nästan 72 procent av alla förstföderskor epiduralbedövning under 2010.

Råkade sticka fel

Förlossningsvården är i kris, sjukhusen är överbelastade och barnmorskornas arbetssituation är oacceptabel på många håll. I ett sådant läge underlättar epiduralbedövning inte bara för mammorna, det har också blivit ett sätt för stressade barnmorskor att hinna med sitt arbete.

En bedövad föderska behöver inte lika mycket stöd. Och en vanlig natt kan en barnmorska och en undersköterska ansvara för 15 nyblivna mammor och barn, en mottagning för gravida och en ständigt ringande mobiltelefon.

– Emellertid ska vi inte glömma att epidural är en stor hjälp för många kvinnor som annars varit skräckslagna för att föda, konstaterar Barnmorskeförbundets ordförande Ingela Wiklund.

– Men de som drabbas av komplikationer är fruktansvärt kritiska. Och vi ska inte glömma att en epiduralbedövning är ett ingrepp som inte är så litet som man tror, tillägger hon.

Eller omvänt, alla förstår nog inte vilket stort ingrepp det är.

Anita Nyberg Ekenbergs dotter låg fel inför förlossningen. Personalen hade, utan resultat, försökt vända barnet och därför bestämt att Anita skulle förlösas med kejsarsnitt.

– Jag satt på sängkanten när anestesiläkaren skrattande kom in i rummet i sällskap med sina kollegor. Alla skrattade. Läkaren skrattade fortfarande när hon stack in sprutan i ryggen på mig och jag minns att jag tänkte: ”Men kära du, koncentrera dig på vad du ska göra.”

– Det gjorde vansinnigt ont i vänster höft och det strålade ner i vänster ben. Sedan konstaterade läkaren att hon hade stuckit fel och måste sticka om. Jag har inget minne av att hon bytte nål, men allt skedde ju bakom min rygg.

42 graders feber

När väl kejsarsnittet skedde blev Anita på grund av personalbrist sövd. Epiduralen användes aldrig för att spruta in bedövningen men katetern satt kvar.

– Jag låg åtta timmar på rygg och eftersom jag hade gått upp 26 kilo under graviditeten blev trycket på katetern hårt. Det gjorde fruktansvärt ont.

Anita var lycklig över lilla Annika, men lyckan förmörkades av att inte vara en frisk mamma.

Anita var lycklig över lilla Annika, men lyckan förmörkades av att inte vara en frisk mamma.

– Jag minns att jag själv försökte få bort det som gjorde ont och att jag vred och vände på mig för att komma åt med mina händer. Narkosen hade gjort mig dimmig och jag förstod inte vad det var på ryggen som gjorde så ont. Jag minns bara att jag låg och grät och jag vädjade till personalen att de skulle ta bort katetern.

– Jag har en svag minnesbild av att personalen muttrade om att ”så här länge ska den inte sitta i” och att de hade stora problem med att få ut den.

Redan vid uppvaknandet hade Anita känt att något var fel. Hon hörde väldigt dåligt, fick en hemsk huvudvärk och hade ingen känsel i höger lår. Hon kände sig sjuk, hängig och darrig men har inget minne av att hon kontrollerades.

Något dygn efter hemkomsten fick hon hög feber, över 42 grader. Hon kände sig förvirrad, kunde inte uttala orden rätt och växlade mellan frossa och värmeattacker.

När hon väl fick komma till sjukhuset ville personalen lägga in henne, men det fanns inga platser och det skrevs aldrig in i hennes journal att hon hade haft så hög feber.

Månaderna gick och Anita blev inte bättre, snarare tvärtom.

– Folk började kommentera att jag gick konstigt.

Känner inte benen

Anita försökte arbeta något år men har ända sedan förlossningen haft ont i ryggen och nedsatt känsel i både benen och fötterna. Fötterna gick inte att styra, hon snubblade lätt och blev allt stelare i kroppen.

– Jag kunde gå högst 20 meter, sedan tog krafterna slut. Hemma höll jag mig i bänkar och väggar, men jag kunde knappt klä mig eller skära maten.

Anita har genomgått omfattande neurologiska undersökningar och fått diagnosen myelit, inflammation i ryggmärgen som i många avseenden liknar ms. Sedan hon för fem år sedan kom i kontakt med en ny neurolog har hon, som hon själv uttrycker det, lyckats ta sig till en ”dräglig nivå”. Den starka parkinsonmedicinen hon nu äter har gjort henne något bättre. Även akupunktur och kraniosakral terapi har hjälpt henne.

Idag är dottern Annika 22 år. För Anita som har fått diagnosen myelit, inflammation i ryggmärgen, har hon varit ett stort stöd.

Idag är dottern Annika 22 år. För Anita som har fått diagnosen myelit, inflammation i ryggmärgen, har hon varit ett stort stöd.

Någon ersättning från patientförsäkringen har hon aldrig fått trots att hon processat ända upp i skiljenämnd. Detta fastän hon har de typiska, svåra och kända biverkningar av felaktigt handhavande av epidural som har framkommit i flera utredningar och artiklar av framstående anestesiläkare. Och hennes journal var försvunnen under många år. När den återfanns saknades viktig information.

– Det känns som om livet tagits ifrån mig. Jag har ständiga smärtor. Hade jag kunnat arbeta i dag hade jag säkert tjänat mer än dubbelt så mycket som jag i dag får i sjukersättning.

– Det är med fasa jag läser om hur användningen av epiduralbedövning ökar. Jag är djupt oroad över att flera kvinnor ska bli skadade helt i onödan. Många kvinnor är inte ens medvetna om att det finns några risker.

Läs Anitas blogg HÄR.

FAKTA: Epidural

* Är en ryggbedövning som läggs i ryggraden utanför ryggmärgsvätskan. Ofta används en kateter där bedövning kan fyllas på vid behov. Om bedövningsmedlet sprutas djupare in i ryggmärgskanalen kallas det spinalbedövning.

* Biverkningar kan vara huvudvärk, blodtrycksfall, påverkan på barnets hjärtljud, svårighet att kissa, klåda, muskelpåverkan, minskad rörlighet samt förlängd förlossning.

* Sätts nålen fel kan en durapunktion uppstå. Då har hinnan som skyddar ryggmärgen blivit skadad och risk för infektion finns. Tecken på durapunktion är feber, huvudvärk och ryggsmärtor upp till tre veckor efter ryggbedövningen.

* I mycket sällsynta fall kan patienten få bakteriell infektion och/eller blödningar. Bakteriell infektion kan medföra hjärnhinneinflammation, blodförgiftning eller varbildning.

* Ryktet att tatuerade inte kan få epidural stämmer inte.

TV-DOKTORN BJÖRN BRAGÉE: ÖVERLÄGSET BÄSTA LINDRINGEN

Björn Bragée menar att risken att skadas av epidural är väldigt liten.

Björn Bragée menar att risken att skadas av epidural är väldigt liten.

Anestesi- och smärtläkaren Björn Bragée, även känd som ”Arga doktorn” i SVT, tycker det är illa att kvinnor inte får både muntlig och skriftlig information i tid om epidural, inklusive risken för infektioner och nervskador som kan uppstå.

– När det är mer akut ska man i alla fall veta att det inte är som att ta ett blodprov, utan att man faktiskt är inne och behandlar i centrala nervsystemet, menar han.

– Jag är narkosläkare och har lagt hundratals och åter hundratals förlossningsepiduraler. Ofta är ju situationen inte så optimal; modern är smärtpåverkad, situationen kan vara akut. Därför vore det mycket bra om man tidigt fick god information.

– Men risken att skadas av epidural är samtidigt väldigt liten och måste ställas i relation till risken med att ha ont. Jag tror inte ens att det är en på 10 000 som får påtagliga komplikationer. Andra komplikationer är vanligare; svårt att kissa får var tionde, huvudvärk var hundrade.

– Jag har sett en studie som visade att bara enstaka av 500 000 patienter hade blödningskomplikationer av injektionerna, inte ens en vart tredje år. Detta sagt till alla de som står inför möjligheten att få den överlägset bästa smärtlindringen när de håller på att tappa greppet.

– Det bekymmer jag ser är att det blir allt vanligare att epiduraler ges i förebyggande syfte, det vill säga på grund av oro inför smärta. Än värre är att det ofta väljs för att det är stressigt på avdelningen.

NY GEL KAN ERSÄTTA EPIDURAL

En smärtstillande gel kan om några år bli ett alternativ till epiduralbedövning. Då räcker det att bedöva lokalt i livmoderhalsen vid en förlossning.

Det gör ont att föda barn. Ändå går utvecklingen av smärtlindringar långsamt. Ett undantag är den smärtstillande gelen Shact som Gunvor Ekman-Ordeberg, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet, tagit fram tillsammans med sin kollega anestesiologen Lars Irestedt.

Gelen har utvecklats utifrån kunskapen om att det är i livmoderhalsen smärtan sitter. Både livmodern och livmoderhalsen har känselnerver men under graviditeten kopplas nerverna i livmodern bort medan nerverna i livmoderhalsen aldrig slutar verka. Det är dessa som under förlossningen bedövas med gelen.

– Vi har just slutfört en studie vid isättning av spiral på 218 kvinnor som aldrig fött barn. Tre av fyra fick väldigt god smärtlindrande effekt när Shact användes, berättar Gunvor Ekman-Ordeberg.

– Givetvis vill vi gå vidare med förhoppning om att gelen ska kunna användas även vid förlossning.

Krävs fler studier

Effekten av Shact kommer redan efter fem minuter och varar i cirka 30–60 minuter. Ska gelen användas under en förlossning bör effekten vara minst ett par timmar. Därför krävs det fler studier och gelen måste optimeras om den ska testas på gravida och ofödda barn.

Gunvor Ekman-Ordeberg är mycket hoppfull vad gäller själva gelen, men det behövs mycket pengar för att genomföra studierna.

– Vi har en ny generation kvinnor som föder barn nu, en grupp som inte accepterar att det ska göra så ont. Hade det varit män som fött barn hade detta varit en självklarhet för längesedan.


(0)
(0)


Annons


Annons

Senaste från allas

Laddar nästa sida…